Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Eböcker

Dags att ansöka om stöd för utgivning av e-böcker hos Kulturrådet

by

kulturradetebocker

För att utveckla medievanorna och främja läsandet är det av största vikt att utveckla den svenska e-boksmarknaden och skapa ett brett utbud av titlar, skriver Kulturrådet i ett pressmeddelande om att det nu är dags att ansöka om stöd för utgivning av e-böcker:

Kulturrådet fördelar medel till elektronisk utgivning av kvalitetslitteratur, i form av stöd till digitalisering av förlagens backlist. Ansökningsperioden öppnar 18 september och pågår till och med 16 oktober. Hittills har backliststödet fördelats på förhand, men då svenska förlag löpande producerar e-böcker fördelas stödet istället i efterhand 2014.

Ytterligare ett led i det omfattande arbetet med att främja läsandet i Sverige är att folkbiblioteken kan tillhandahålla elektroniskt utgiven litteratur. Ett villkor för stöd till e-boksutgivning är därför att sökande förlag upplåter titeln för utlån på svenska bibliotek utan så kallad karenstid.

Vid fördelningen av e-boksstödet hösten 2014 söks stödet för redan utgivna titlar. Ansökningsförfarandet har också förenklats.
Här kan du läsa mer om e-boksstödet.

Karin Linder, ordförande i DIK: E-boken är pinsamt underutnyttjad

by

Att Zlatan Ibrahimovic har skrivit en bok om sitt liv kan knappast ha undgått någon. Det är förmodligen färre som vet att boken släpptes i både tryckt upplaga och som e-bok samtidigt.

Bibliotekens utlån av Zlatanboken uppfyller alla de kulturpolitiska mål bibliotek strävar mot. Samtidigt uppstår något som kan kallas för Zlatan-effekten. E-böckerna är så populä- ra att de kraftigt anstränger bibliotekens bud- get, eftersom varje lån kostar cirka 20 kronor. Efterfrågan på e-böcker ökar generellt och 2012 spås bli det år då e-boken slår igenom på allvar. Det kommer att speglas i bibliotekens utlåningsstatistik. Det är här Zlatan-effekten uppstår: Ju bättre biblioteken uppfyller sina mål, desto sämre ekonomi får de.

Avtal mellan bibliotek och förlag är en komplicerad historia, som i dag baseras på traditionellt avtalssnickrande för fysiska böcker. Men eftersom handeln av e-böcker i USA ständigt ökar och aktierna i förlag som ger ut e-böcker stiger i värde, förväntas utvecklingen i Sverige gå i samma riktning. Kanske var det därför Författarförbundet gick ut den

14 januari och menade att Sverige ska gå i USA:s fotspår. Där likställs e-bok med en inbunden bok och ett lån måste återlämnas innan nästa låntagare får låna. Ett ogenom- tänkt och illa formulerat förslag.
”Tyvärr, vår e-bok är utlånad”. I realiteten är detta vad Författarförbundet föreslår att bibliotekarier ska svara låntagarna av e-böcker. Alla likheter med en Monty Python-sketch är ofrivilliga. Jag tycker att det är en icke-lösning som bygger på förnekande av såväl teknisk utveckling som författares och biblioteks nära beroende av varandra. Förslaget förvandlar biblioteken till bokkramande utlånings- antikvariat.

Det är intressant hur olika yrkesgrupper ställer sig till teknikutveckling. Bibliotekarier ligger oftast i framkant i kunskap i medie- utveckling. Bibliotek arbetar för alla med-borgares digitala delaktighet. De är snabba och kunniga i sociala medier och arbetar gemensamt i nättjänster som Bibblan svarar. Bibliotek utvecklade tidigt det gemensamma katalogsystemet Libris med metadata och är överhuvudtaget införstådda i hur tekniken kan användas för att ge fri tillgång till kunskap.
Om vi använder oss av bibliotekariernas ge- nerellt positiva attityd till teknik och möjlig- het att förmedla litteratur och tillgång till fri kunskap, är e-boken en stor möjlighet. Ur det perspektivet är den digitala bokutgivningen pinsamt underutnyttjad. Monopolsituationen för distribution av e-böcker är besvärande och arenan lämnas i dag helt år förlagsbranschen. Här kan biblioteken spela en betydligt mer offensiv roll. Fler bibliotek borde, som Stock- holms stadsbibliotek har gjort, själva ge ut böcker och bredda utbudet av e-böcker.
Förhoppningsvis får Sverige inom snar framtid en ny modig riksbibliotekarie som ser de digitala möjligheterna och har medborg- arnas fria tillgång till litteratur och kunskap för ögonen. Kungliga Biblioteket har alla förutsättningar att själva bredda utbudet av e-böcker och sprida läsandets lust och vånda.
Kanske är Zlataneffekten e-bokens stora frälsare. Den bästa lösningen hittar vi inte genom att sitta ensamma på vår kammare. Jag kommer därför att bjuda in Författarför- bundet, Svensk Biblioteksförening, Kungliga Biblioteket till samtal i frågan med ingången att författare ska få betalt och biblioteken ge fri tillgång till berättelser och kunskap.

Text: Karin Linder

Karin Linder är förbundsordförande för DIK –- akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Karin är konsthistoriker och sinolog med inriktning på asiatisk keramik. Hon har medverkat i ett flertal böcker i ämnet och producerat ett tjugotal utställningar på Östasiatiska Museet, Gustavsbergs Porslinsmuseum och Nationalmuseum. Som ordförande för DIK har hon främst synts i debatter kring humanioras ställning i samhället samt den digitala samtiden.

Du har väl inte missat Kulturbloggens intervju med Karin Linder om digitaliseringen av kulturarvet:
Digitaliseringen av kulturarvet – ett kulturprojekt eller arbetsmarknadsfråga? Positivt eller negativt?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Både försäljningen av pappersböcker och e-böcker ökar

by

Försäljningen av e-böcker ökar stort i USA. Men försäljningen av pappersböcker ökar också. Ryktet om pappersbokens död är betydligt överdrivet. Skriver Kulturnyheterna.

USA ligger ju en bit före Sverige när det gäller försäljning av e-böcker. Enligt Kulturnyheterna har försäljningen av elektroniska böcker ökat med över 1.000 procent de senaste åren. Förklaringen är framför allt att oerhört många läsplattor sålts.

Det har dock inte gjort att försäljningen av pappersböcker minskat.

Den amerikanska bokbranschens statistikorganisation, Book stats, har noggrant fört statistik över bokförsäljningen 2008-2010 och redovisar i sin första rapport: att försäljningen av pappersböcker också ökar, både i penningvärde och antal sålda enheter. Mellan 2008 och 2010 ökade inbundna böcker med 0,9 procent. Mjuka böcker (pocket) ökade med 1,2 procent.

Ja det är kanske en blygsam ökning – men med tanke på att alla olyckskorpat förutspått en minskning är en framgång.

För min del tycker jag att pappersböcker är ett måste. Jag kan tänka mig att läsa digitalt också, fast då blir en annan form av upplevelse. I en digital publikation kan länkar läggas in, vi kan kommentera och se vad andra kommenterar, bilder kan vara rörliga och ja det är bara fantasin som sätter gränser, som klyschan säger.

Jag tror att digital publicering helt enkelt ökat intresset för litteratur.
På samma sätt tror jag att film och musik digitalt bara ökar intresset för film och musik.

Allt kompletterar varandra.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,