Att Zlatan Ibrahimovic har skrivit en bok om sitt liv kan knappast ha undgått någon. Det är förmodligen färre som vet att boken släpptes i både tryckt upplaga och som e-bok samtidigt.
Bibliotekens utlån av Zlatanboken uppfyller alla de kulturpolitiska mål bibliotek strävar mot. Samtidigt uppstår något som kan kallas för Zlatan-effekten. E-böckerna är så populä- ra att de kraftigt anstränger bibliotekens bud- get, eftersom varje lån kostar cirka 20 kronor. Efterfrågan på e-böcker ökar generellt och 2012 spås bli det år då e-boken slår igenom på allvar. Det kommer att speglas i bibliotekens utlåningsstatistik. Det är här Zlatan-effekten uppstår: Ju bättre biblioteken uppfyller sina mål, desto sämre ekonomi får de.
Avtal mellan bibliotek och förlag är en komplicerad historia, som i dag baseras på traditionellt avtalssnickrande för fysiska böcker. Men eftersom handeln av e-böcker i USA ständigt ökar och aktierna i förlag som ger ut e-böcker stiger i värde, förväntas utvecklingen i Sverige gå i samma riktning. Kanske var det därför Författarförbundet gick ut den
14 januari och menade att Sverige ska gå i USA:s fotspår. Där likställs e-bok med en inbunden bok och ett lån måste återlämnas innan nästa låntagare får låna. Ett ogenom- tänkt och illa formulerat förslag.
”Tyvärr, vår e-bok är utlånad”. I realiteten är detta vad Författarförbundet föreslår att bibliotekarier ska svara låntagarna av e-böcker. Alla likheter med en Monty Python-sketch är ofrivilliga. Jag tycker att det är en icke-lösning som bygger på förnekande av såväl teknisk utveckling som författares och biblioteks nära beroende av varandra. Förslaget förvandlar biblioteken till bokkramande utlånings- antikvariat.
Det är intressant hur olika yrkesgrupper ställer sig till teknikutveckling. Bibliotekarier ligger oftast i framkant i kunskap i medie- utveckling. Bibliotek arbetar för alla med-borgares digitala delaktighet. De är snabba och kunniga i sociala medier och arbetar gemensamt i nättjänster som Bibblan svarar. Bibliotek utvecklade tidigt det gemensamma katalogsystemet Libris med metadata och är överhuvudtaget införstådda i hur tekniken kan användas för att ge fri tillgång till kunskap.
Om vi använder oss av bibliotekariernas ge- nerellt positiva attityd till teknik och möjlig- het att förmedla litteratur och tillgång till fri kunskap, är e-boken en stor möjlighet. Ur det perspektivet är den digitala bokutgivningen pinsamt underutnyttjad. Monopolsituationen för distribution av e-böcker är besvärande och arenan lämnas i dag helt år förlagsbranschen. Här kan biblioteken spela en betydligt mer offensiv roll. Fler bibliotek borde, som Stock- holms stadsbibliotek har gjort, själva ge ut böcker och bredda utbudet av e-böcker.
Förhoppningsvis får Sverige inom snar framtid en ny modig riksbibliotekarie som ser de digitala möjligheterna och har medborg- arnas fria tillgång till litteratur och kunskap för ögonen. Kungliga Biblioteket har alla förutsättningar att själva bredda utbudet av e-böcker och sprida läsandets lust och vånda.
Kanske är Zlataneffekten e-bokens stora frälsare. Den bästa lösningen hittar vi inte genom att sitta ensamma på vår kammare. Jag kommer därför att bjuda in Författarför- bundet, Svensk Biblioteksförening, Kungliga Biblioteket till samtal i frågan med ingången att författare ska få betalt och biblioteken ge fri tillgång till berättelser och kunskap.
Karin Linder är förbundsordförande för DIK - akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Karin är konsthistoriker och sinolog med inriktning på asiatisk keramik. Hon har medverkat i ett flertal böcker i ämnet och producerat ett tjugotal utställningar på Östasiatiska Museet, Gustavsbergs Porslinsmuseum och Nationalmuseum. Som ordförande för DIK har hon främst synts i debatter kring humanioras ställning i samhället samt den digitala samtiden.
Läs även andra bloggares åsikter om DIK, Karin Linder, eböcker, Zlatans bok
Thomas säger
Du har helt rätt. Att svara att e-boken är utlånad, får komiska propotioner av stora slag. Det finns möjligheter att ladda ner e-böcker på diverse olika fildelsningssajter, men jag väljer att låna de jag vill läsa, för att författaren ska få lite betalt.
Att jag alltid kan låna den nya boken alla pratar om, är den största fördelen med elektroniska böcker. Fattar inte heller att elektroniska som man köper är dyrare än samma bok inbuden eller som pocket. Innan man fixar detta, så kommer e-boken aldrig att nå sin fulla potential.