• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Afrika

Filmrecension: Dahomey – poesi, mystik, politik och existentiella frågor

31 oktober, 2024 by Rosemari Södergren

Dahomey
Betyg 4
Svensk biopremiär 1 november 2024
Regi Mati Diop

Det är helt enkelt mästerligt: Att på lite drygt en timme få in poesi, mystik, existentiella frågor och politik, om kolonisationens många former av förtryck genom att låta oss följa 26 föremål som plundrats av den franska kolonialmakten och som nu återvänder till Benin.

Föremålet som fått nummer 26 kommenterar resan tillbaka till Benin. Föremålet har inte ens fått ett namn, bara ett nummer, vilket det är lite bittert över. Föremålet är ett av 26 som återlämnas, men 7.000 föremål var det som rövades bort. När ska resten komma tillbaka? Det är en fråga som hett diskuteras bland den yngre befolkningen i Benin i samband med återlämnandet.

Det är en konst-upplevelse att få se flera av dessa föremål som skapats av konstnärer och skulptörer i Benin för länge sedan. Föremålen har inte enbart värde som konst, det har historiskt och religiöst värde. Ett föremål är en slags hyllning till den människa som gått ur tiden, det ska berätta om den avlidna och den avlidne får aldrig själv se föremålet.

När föremålen anländer och installeras i ett museum som har anknytning till presidenten får vi se besökare komma, många iklädda traditionella färgrika afrikanska kläder medan en del kommer i västerländsk kostym.

I första delen av dokumentären får vi följa personal som tar hand om föremålen, som inspekterar dem och berättar vad det är och i vilket skick de är och ibland också vad de betydde för människorna på den tid de skapades. I den andra delen får vi se människor fira att föremålen anländer, längs gatorna dansar människor. Men där arrangeras också en stor träff där situationen diskuteras och där finns mycket kritik. Några frågar om det är rätt att glädjas över att några föremål får komma tillbaka när så många fortfarande inte kommer tillbaka. Andra tar upp om det är något att glädjas över när alla i Benin inte har mat tre gånger om dagen. Diskussionen som framför allt förs av en yngre generation är mycket intressant och tar upp många olika synvinklar.

Vad är ett folks kultur? Vad har kulturen och föremål att göra med folkets själ? Det är frågor som diskuteras. Några tar upp att föremålen är religiösa och har med deras religion vodun göra vodun.

Det var starkt att höra en ung kvinna ta upp att när hon i skolan fick de höra om dessa föremål så var det inte på hennes språk, utan endast på kolonialmakten Frankrikes språk, franska. Om de ens fick höra om sin historia var de undervisningen på franska. De fick lära sig desto mer om den franska historien och om de franska filosoferna som Voltaire.

Denna dokumentär har sådant djup och bredd, det är fascinerade hur mycket som kan berättas på lite drygt en timme.

Regissören Mati Diop belönades med Guldbjörnen på Berlins filmfestival för Dahomey. Dahomey är det gamla namnet på Benin.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Afrika, Benin, Filmkritik, Filmrecension

Filmrecension: Fonko – en underbar resa in i afrikansk nutida musik

5 april, 2016 by Rosemari Södergren

fonko

Fonko
Betyg 4
Svensk biopremiär 8 april 2016, på VOD 8 maj 2016

Fonko är en underbar resa in i den nutida afrikanska musiken. Vi får möta musiker från flera afrikanska länder, som Nigeria, Ghana, Sydafrika, Burkina Faso med flera länder. Gemensamt för dem alla är att de influeras av både den traditionella afrikanska musiken och nutida musik, oavsett om deras musikstil är hiphop, house eller popmusik. Filmen för oss också in i de afrikanska ländernas samhällen och de många problem som människor möter där: brist på demokrati, utnyttjade av västvärlden och det plågade arvet efter kolonialismen. För de afrikanska musikerna vi får möta i Fonko är musik mycket mer än underhållning: det är ett sätt att få sin röst hörd, att uttrycka sig, att utbilda och mana till kamp för att ena Afrika och ta itu med orättvisor.

Filmen är gjord av Lamin Daniel Jadama, Lars Lovén, Göran Hugo Olsson och Tobias Janson som står bakom hyllade och prisade ”The Black Power Mixtape” och ”Om våld”.

I filmen Fonko möter vi några av de mest frispråkiga, kreativa och intressanta artisterna som omdefinierar bilden av Afrika. Genom filmen hör vi också rösten av en av kontinentens största musikaliska ikoner och politiska aktivister – Fela Kuti – via tidigare inspelade intervjuer som till viss del aldrig tidigare sänts.
Fela Kuti är en av Afrikas största musikaliska ikoner. Fela är död sedan 1997 och rösten är hämtad från inspelade intervjuer, varav en del aldrig sänts. Fela introducerar scenerna men ger också historiska tillbakablickar till en tid då afrikanska länder bröt sig loss från kolonialismens bojor och utropade självständighet. Men på den tiden fanns varken en stor medelklass eller digitala distributionsformer. Inte heller internet. Dagens revolution har helt andra förutsättningar.

I förhandsmaterialet till filmen står:
Vår tids stora musikaliska revolution pågår just nu i Afrika och påverkar 100-tals miljoner människor. Afrobeats, kuduro och azonto är klubbmusik byggd på traditionella rytmer och har blivit identitetsbärande för en hel generation. Musiken är också ett uttryck för den dramatiska samhällsutveckling som pågår över hela kontinenten med allt vad det innebär av minskad fattigdom, ökande inkomstklyftor, sekularisering och konflikter mellan tradition och modernitet.

Kanske är det så att den stora musikaliska revolutionen pågår i Afrika. Jag är inte tillräckligt insatt i musik för att kunna avgöra det. För mig är de flesta av alla dessa stora afrikanska musiker okända – och det var mycket intressant att höra dem berätta om sin musik och sin syn på vad de vill och kan göra och uttrycka med sin musik. De är alla mycket medvetna om samhällsfrågor. De står mitt i Afrikas modernisering och kontinentens sociala och politiska omvälvningar och skildrar detta och reagerar på detta genom en lavin av slående, innovativ och visuell musik.

Medan Sydeuropa står på ruinens brant är länder som Angola, Ghana, Nigeria och Sydafrika bland världens snabbast växande ekonomier. Över hela kontinenten sker en snabb modernisering med allt vad det innebär av minskad fattigdom, ökande inkomstklyftor, sekularisering och konflikter mellan tradition och modernitet. Fast kanske är det som några av musikerna säger: Vårt samhälle blir rikare men det är bara en liten elit som blir rikare, de många förblir alltid fattiga och maktlösa.

I pressmaterialet berättar om filmen:
I Fonko träffar vi några av de mest frispråkiga, kreativa och intressanta artisterna som omdefinierar bilden av Afrika. De bryter tabun om vad man får säga om homosexualitet, förklarar vad den koloniala mentaliteten innebär för dagens afrikanska musik och skapar musik som världen aldrig hört tidigare. Och vi möter dem i deras hemmamiljöer, i 20-miljonersstaden Lagos där överdådig lyx blandas med djup fattigdom, bland Luandas splitter nya skyskrapor, bredvid öppna kloaker i Accra, vid en kaffevagn i Dakar, på en nattlig gata i Ouagadougou och i en kåkstad i utkanten av Kapstaden.

En sak som var lite irriterande dock är att i vissa partier av filmer, när någon artist säger något som filmskaparna vill att vi ska lyssna på extra mycket: då är citatet skrivet med stora bokstäver på engelska mitt på filmduken, med stora blaffiga färgstarka bokstäver. För oss som ser den svenska versionen är en svensk textremsa där under. Det blir lite rörigt då, de blaffiga engelska citaten stör bilden. Men, tja det är bara en liten bagatell ändå. Filmen var rolig att se och gav mig en ordentlig inblick i vad som sker bland vanliga människor i Afrika idag.

Om du liksom jag blev sugen på att lyssna mer på någon eller några eller alla av de musiker som är med, här är en lista på de artister som medverkar i filmen:
Fela Kuti
Nneka
Titica
Wanlov the Kubulor
2Face
Cabo Snoop
Sister Fa
PPS
Weydiack
Alpha Blondy
Sebem
Sacerdote
Black Motion
Oskido
Lady J
Waga 3000
Daara J Family
Didier Awadi
Spoek Mathambo
Neo Muyanga
Lerato Mbele
Crosby Bolani
Koriandah
Hugh Masekela
Kanyi Mavi
Lynsey Chutel

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Afrika, Dokumentär, Filmrecension, Fonko, Musik, Scen

De stora dammarna av Elechi Amadi – ett mästerverk

24 januari, 2016 by Rosemari Södergren

de-stora-dammarna

De stora dammarna
Författare: Elechi Amadi
Utgiven: 2015-08
Översättare: Torsten Hansson
ISBN: 9789174995534
Förlag: Modernista

Amadis sorgliga saga De stora dammarna är ett angrepp på dogmatiska patriarkala system, på religioners maktanspråk, på den historiska kausalitetens och det historiska skrivandets lättfärdighet, skriver Raoul J. Granqvist i förordet till detta mästerverk till roman. Granqvist formulerar romanens tema.

Handlingen utspelar sig i Afrika i en tid då varken mobiltelefoner eller datorer eller Internet existerade. Två byar, Chiolu och Aliakoro, vars krigare förut stridit sida vid sida, befinner sig i fejd med varandra över rättigheterna till fisket i dammen Wagaba. Konflikten eskalerar genom en rad dramatiska händelser, gestaltad av en författare lika hemvan i romantraditionen som i dramatiken.

Den ena byn anser sig ha rätten till att fiska i denna damm där fiskarna leker och det går i stor sett att plocka fisken med händerna. Den andra byns män smyger sig till dammen nattetid för att tjuvfiska. Byn med fiskerätten fångar några av dessa tjuvfiskare och därmed är konflikten i full gång. Tjuvfiskarna anser att de egentligen är de rätta ägarna av dammen – och det ena ger det andra. Det finns män i båda byarna som försöker lugna ned konflikten, men de står maktlösa infår krigshetsarna.

Kvinnor och barn finns också, men de är maktlösa och har ingen inflytande över vad som händer. Däremot drabbas både kvinnor och barn hårt av striderna. De förlorar män och fäder, de får svälta och de blir sjuka.

Romanen är stark och Elechi Amadi fångar mänsklighetens beteende så träffsäkert. Det märks att författaren också är dramatiker. Han skriver sparsmakat och exakt. Det är så skönt att läsa en roman där språket är snyggt men inte överdrivet målande och nästan helt befriat från metaforer. Hela berättelsen i sig är en symbol för människors ojämlika samhällssystem och girighet över naturtillgångar som gör att människor krigar och tar till våld.

Magnus Eriksson i Svenska Dagbladet uttrycker detta bra:
Elechi Amadis roman De stora dammarna om en strid mellan två byar i östra Nigeria är dialogburen, men samtalen varvas med en krönikeartad saklighet som ger prosan klassisk resning.

Elechi Amadi [född 1934] är en nigeriansk romanförfattare och dramatiker, vars verk ofta handlar om hemlandet före kontakten med väst. Han är mest känd för den fristående romantrilogin Konkubinen [The Concubine, 1966], De stora dammarna [The Great Ponds, 1969] och Slaven [The Slave, 1978], vilka alla utspelar sig före kolonialtiden.

Dagens bok har också recenserat romanen.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst Taggad som: Afrika, afrikansk, Bok, Bokblogg, bokrrecension, Elechi Amadi

Ardmore – färg och dans i keramik – visas på Hallwylska, rapport från pressträffen

18 april, 2011 by Rosemari Södergren


Ardmore är keramik från zulufolket i Afrika. Det är bruksföremål fast så vackra och så färgstarka att de idag säkert mest används som konsthantverk.

Ardmore grundades 1985 av Fèe Halstedt som tillsammans med sin assistent Bonnie Nitshalintshali utvecklade den stil som är utmärkande för Ardmore, starka färger och fantasifulla former hämtade från den omgivande naturen. Keramiken hittas idag på gallerier och konstmuseer över hela världen, på auktion på Bonhams och Christie’s och i många privata samlares hem.

De keramiska verken utstrålar dans, rytm, färg och glädje och en stor idérikedom som flödar med landskapet som utgångspunkt.

Den 19:e april öppnar Hallwylska museet en utställning med några av dessa verk från Ardmore.

Kulturbloggen var inbjuden på en pressträff där vi bjöds på kaffe och macka och en introduktion i Ardmores keramiska konstverk.

Den som har råd kan dessutom vara med och ge bud på de 25 fantastiska föremålen. Den 9:e juni arrangeras i samarbete med Bukowskis en välgörenhetsauktion med de 25 fantasifulla föremålen. Intäkterna går oavkortat till Ardmore Excellence Fund som bidrar till ökad medvetenhet kring HIV och AIDS genom forskning, information och stöd till drabbade. Fr o m 18 april kan man lägga förhandsbud på sitt favoritverk via www.bukowskis.com. De sålda föremålen visas fram till den 4 september.

Utställningen visas inom ramen för ARS 11 som har tema Afrika som kulturellt begrepp. Efter 1994 när Nelson Mandela blev president i Sydafrika bröts den kulturella isoleringen. Sydafrikanska konstnärer börjar synas allt oftare i internationella sammanhang.

ARS är den största återkommande konsthändelsen i Norden och arrangeras var femte år av Kiasma, museet för nutidskonst i Finland. ARS firar 2011 50-årsjubileum och utvidgas med samtidiga utställningar på 12 andra orter, bland annat kulturhuvudstaden Åbo och på Hallwylska museet i Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om Ardmore, Hallwylska, keramik, zulufolket, Afrika, Bukowski, konsthantverk

Arkiverad under: Scen Taggad som: Afrika, Ardmore, Bukowski, Hallwylska, keramik, Konsthantverk, zulufolket

Ta chansen att se massor av bra afrikansk film på CinemAfrica 23-28 mars

10 mars, 2011 by Rosemari Södergren

”Outside the Law” var nominerad till en Oscar för bästa icke-engelska film. Den klassen vann ju danska Hämnden med svenska skådespelaren Mikael Persbrandt. Men ”Outside the Law” var en stark konkurrent. Nu har den som är i Stockholms mellan 23-28 mars chansen att se filmen. Då arrangeras filmfestivalen CinemAfrica som visar upp afrikanska filmer.

”Outside the Law” är ett storslaget drama om tre algeriska bröder i Paris fattigkvarter och om deras engagemang i kampen mot den franska kolonialmakten.

Det är tolfte gången som den afrikanska filmfestivalen CinemAfrica arrangeras i Stockholm. I år bjuder festivalen på 43 filmer från 16 afrikanska länder.

Temat för festivalen är i år animerad film. CinemAfrica erbjuder det första tillfället i Sverige att se, diskutera och mingla kring det absolut senaste och mest banbrytande inom den afrikanska animationsscenen. Det är bäddat för en inspirerande, insiktsfull och engagerande upplevelse berättad av några av dem som just nu skriver historia på animationsscenen i Afrika.

Läs mer om festivalen på dess webbplats.

Relaterat: Kulturnytt

Läs även andra bloggares åsikter om CinemAfrica, film, Afrika, animerat

Arkiverad under: Film Taggad som: Afrika, Animerat, CinemAfrica, Scen

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

I mästerlig monolog pendlas mellan rättfärdigande och rannsakande – Djävulens advokat i gästspel på Trixter

Manus: Rasmus Dahlstedt Regi: Peter … Läs mer om I mästerlig monolog pendlas mellan rättfärdigande och rannsakande – Djävulens advokat i gästspel på Trixter

Förledd: charm och mognad

Titel: Förledd  Författare: Elin … Läs mer om Förledd: charm och mognad

Kvinnorna på Weyward Cottage: Att falla nerför en trappa

Titel: Kvinnorna på Weyward Cottage … Läs mer om Kvinnorna på Weyward Cottage: Att falla nerför en trappa

Whiskey on the rocks vann Prix Italia

SVT:s Kristallen-belönade dramaserie … Läs mer om Whiskey on the rocks vann Prix Italia

Filmrecension: Vi dör i natt

Vi dör i natt Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Vi dör i natt

Sofia Andruchovytj och Nils Håkanson tilldelas Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris

Sofia Andruchovytj Foto: Olga … Läs mer om Sofia Andruchovytj och Nils Håkanson tilldelas Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris

Unik gärning formidabelt utförd – Shades of Gil Evans med Bohuslän Big Band på Skeppet

22/10 2025 Skeppet i närheten av … Läs mer om Unik gärning formidabelt utförd – Shades of Gil Evans med Bohuslän Big Band på Skeppet

Filmrecension: Springsteen: Deliver Me From Nowhere – snuddar någotsånär vid vad som gjort en ordinär man från New Jersey till den största rockpoeten i modern tid

Springsteen: Deliver Me From … Läs mer om Filmrecension: Springsteen: Deliver Me From Nowhere – snuddar någotsånär vid vad som gjort en ordinär man från New Jersey till den största rockpoeten i modern tid

Filmrecension: Frankenstein – finalen är oemotståndlig

Frankenstein Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Frankenstein – finalen är oemotståndlig

Pastellfärgat motstånd – Kvinnors Byggforum gör entré på nytt

Pastellfärgat motstånd – Kvinnors … Läs mer om Pastellfärgat motstånd – Kvinnors Byggforum gör entré på nytt

Lyckligtvis en annan pjäs än den man hade anledning att befara – Fear på Backa Teater

Av Mohammad Al Attar (översättning: … Läs mer om Lyckligtvis en annan pjäs än den man hade anledning att befara – Fear på Backa Teater

Filmrecension: Confessions of a Swedish Man – överraskande dokumentär som visar att det finns saker som kan förena över ideologiernas gränser

Confessions of a Swedish Man Betyg … Läs mer om Filmrecension: Confessions of a Swedish Man – överraskande dokumentär som visar att det finns saker som kan förena över ideologiernas gränser

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in