• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Shakespeare

Miranda från OKT på Bergmanfestivalen: drama om fantasi för att överleva, kryper under skinnet

31 maj, 2012 by Rosemari Södergren

Miranda
OKT/Vilnius Stadsteater
Regi Oskaras Korsunovas
Gästspel på Bergmanfestivalen
Dramatens Lilla scen, Stockholm
30 maj 2012

”Miranda” som spelas på Bergmanfestivalen är ett litauiskt gästspel om en äldre, fattig man med en svårt handikappad dotter som tillsammans läser Shakespeare Stormen och spelar upp roller ur den för varandra.

Fascinerade. Stormen är ju också ett drama där en man och hans dotter spelar upp ett drama, genom trolleri. Alltså blir ”Miranda” ett drama om ett drama om ett drama …

Lägenheten som gestaltas på scen ser nedsliten ut men är belamrad med böcker och dokument. På en äldre tv flimrar baletten Svansjön förbi och ur en knastrig radiomottagning hörs Boney M. Kanske är det en person i husarrest som bor där? Skådespelarna är enastående. Povilas Budrys pendlar mellan att gestalta  den slitna, haltande fadern och olika figurer ur Stormen: den energiska unge mannen Ferdinand, den fjäskande Caliban och den storstilade Prospero. En ny karaktär och Povilas Budrys ändrar kroppspråk, miner, uttryck. Airida Gintautaite är övertygande som den svårt handikappade dottern och växlar säkert mellan rollerna som Prosperos dotter Miranda och luftanden Ariel.

Uppsättningen kommunicerar på flera plan. Den visar hur ett klassiskt drama som Shakespeares Stormen berättar något som gäller än idag, hur viktig fantasi/kultur/teater är för att människor ska stå ut under svåra omständigheter, eller för den delen stå ut med livet över huvudtaget. Den säger också något om att storslagna draman kan växa upp ur de fattigaste omständigheter.

Föreställningen är stark, kryper under skinnet och går inte att skaka av sig efteråt. Jag går och tänker på den av och till. Jag såg Stormen på Dramaten relativt nyligen – och det är nästan en förutsättning för att få ut mer av uppsättning av ha sett eller läst Stormen. Det blir lite svårt annars att förstå vilka de olika karaktärerna är som fadern och dottern gestaltar.

Regissören Oskaras Korsunovas är född 1969 och har blivit en av Europas mest omtalade och uppmärksammade regissörer, som Bergmanfestivalens programblad skriver är han känd för en egenartad, visionär och suggestiv scenkonst. Han har sin egen teater i Vilnius, Oskaro Korsunovo Teatras, OJT. Oskaras Korsunovas har också arbetat internationellt och har bland annat satt upp Strindbergs Till Damaskus på Nationaltheatret i Oslo och Sarah Kanes Befriad på Dramatens Elverket.

Bergmanfestivalen visar ännu en av hans uppsättningar under festivalen, dramat Natthärbärget som du kan läsa mer om på Bergmanfestivalens hemsida, här.

Bergmanfestivalens blogg berättar också om Miranda.

I rollerna i Mirande:
Prospero Povilas Budrys
Miranda Airida Gintautaite

Relaterat: Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om Bergmanfestivalen, Shakespeare, Stormen, MIranda, Oskaras Korsunovas

Arkiverad under: Recension, Scen, Teaterkritik Taggad som: Bergmanfestivalen, MIranda, Oskaras Korsunovas, Shakespeare, Stormen

Fjäderholmsteatern storsatsar med pirater, barnteater, Shakespeare och Commedia dell’arte

23 maj, 2012 by Rosemari Södergren

På midsommarafton har Shakespeares ”En midsommarnattsdröm” premiär på Stora scenen på Fjäderholmen i Stockholm.

– Att sätta upp en Shakespeareföreställning varje sommar kommer att bli tradition på Fjäderholmsteatern, berättar Catta Neuding, teaterchef på Fjäderholmsteatern.

Catta Neuding satsar stort på att göra Fjöderholmsteatern till en aktiv teater under sommaren. Hon regisserar en annan av sommarens premiärer på Fjäderholmen: en Commedia dell’arte-föreställning – Glimmande Nymf – om den svenska nationalskalden Carl Michael Bellman och hans älskade Ulla Winblad.

Fjäderholmsteatern kommer att satsa mycket på aktiviteter för barn. De första två veckorna i juni pågår barnkulturfestivalen på ön och till den har en knattescen byggt för föreställningar både utomhus och inomhus. Där blir uppläsning av barnböcker och en spännande skattjakt och mycket annat. Under festivalen spelas också en föreställning med pirater och äventur: ”Sindbad – sjöfararen” som baseras på berättelser ur Tusen och en natt.

Den som gillar pirater och spännande äventyr får fler chanser att uppleva sådana berättelser på scen. I sommar visas familjeföreställningen ”Skattkammarön” som bygger på den berömda piratboken.

En tv-spelfigur som träder ut ur spelet och in i verkligheten handlar barnföreställningen ”Teodor hjältarnas hjälte” om, som visas på den lilla scenen.

”Kim och Smuggelmysteriet” är en annan föreställning i sommar på barnens scen.

Dessutom bjuder Fjöderholmsteatern på ett gästspel med operan Trollflöjten i augusti och varje måndagskväll blir det underhållning med musik. Då blir det allsång, musikfrågesport och en blandad repertoat med både schlager, rock, pop och opera.

Ja Fjäderholmsteatern får onekligen ett nytt liv.
– Jag älskar den här ön och den här scenen, säger Catta Neuding och berättar att det här är något av en drömutmaning för henne.

Ön ligger så nära Stockholm borde kunna bli ett kulturcentrum under sommaren, menar nye teaterchefen.

Här kan du läsa mer om Fjäderholmsteatern.

Läs även andra bloggares åsikter om Fjäderholmsteatern, opera, pirater, familjeföreställning, Shakespeare

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: familjeföreställning, Fjäderholmsteatern, Opera, pirater, Shakespeare

Romeo & Julia som balett på Royal Opera House i London – fysisk och sensuell

23 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Romeo & Julia, balett
Royal Opera i London, direktsänd av Folkets Hus och Parker
Originalkoreografi: Kenneth MacMillan
Musik: Sergey Prokofiev
Scenografi: Nicholas Georgiadis
Ljus: John B Read
22 mars 2012

Jag tror att om Shakespeare fått se Romeo & Julia tolkad som balett på Royal Opera House i London skulle han nog vara nöjd. Romeo & Julia passar väldigt bra att framföras så fysiskt som det blir med dans.
Julia, dansad av Lauren Cuthbertson, är bedårande: ung, vän och oskuldsfull. Hon leker fortfarande med dockor när hon först uppvaktas av Paris, mannen som föräldrarna godkänt som hennes blivande make. Romeo och hans unga vänner utstrålar unga måns sexualitet och fräckhet. I tätt sittande trikåer understryks de unga männens sexualitet.

Royal Opera House´ balett kan sammanfattas med orden vågad, stark, fysisk, sensuell och sexig.

Föreställningen bjuder på en bra blandning av soloprestationer, pardans och framförande av hela ensemblen. Kärleksscenen mellan Romeo och Julia i hennes sängkammare är en vacker pardans med många lyft av olika slag, Julia glider längs Romeos kropp och de är som två delar av samma kropp.

Föreställningen har betoning på berättelsen och dansen fungerar tillsammans med musik och dansarna skådespelarprestationer till att lyfta fram just berättelsen, ingen dans är till bara som utfyllnad eller för sin egen skull, allt samverkar till att förmedla dramat.

De brokiga dräkterna i starka färger är som tagna ur äventyrsfilmer från de tiden då Kirk Douglas fäktades på film. Scenografin, mörk och dov, gör att det känns som att vi flyttats till mörka gränder och marknadsplatsen på en medeltida italiensk stad.

I föreställningens två pauser visades Twitterinlägg med kommentarer från tittare världen över, bland annat från Brasilien, USA och Polen. Flera kommentarer berömde fäktscenerna som var välgjorda och strålade av ungdomlig kraft och energi.

Musiken bygger på många stråkar och många blåsinstrument och de är ett starkt dramatiskt element på scen. Ofta dominerar blåsinstrumenten när det är dramatiskt och våldsamt och stråkarna tar över mer under de romantiska, mjukare scenerna.

Föreställningen fick bra kritik av bland annat brittiska The Independent:
Since the ballet’s creation in 1965, designer Nicholas Georgiadis made several revisions to his designs. Recent revivals have brought back more of his first thoughts. It’s wonderful to see his 1960s angels looming over the tomb scene, with stark faces and clenched fists.

I rollerna:
Juliet – Lauren Cuthbertson
Romeo – Sergei Poluni

Mer om föreställningen på Folkets Hus pch Parkers hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om Romeo & Julia, Royal Opera House, London, Folkets hus och parker, Shakespeare

Arkiverad under: Recension, Scen Taggad som: Folkets hus och parker, London, Romeo & Julia, Royal Opera House, Shakespeare

Filmrecension: Anonymous, underhållande filmupplevelse, troligen inte historiskt korrekt

27 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: Anonymous
Betyg: 3
Svensk premiär: 27 januari 2012

Genom historiens gång har det uppstått åtskilliga konspirationsteorier huruvida det kan ha varit någon annan än William Shakespeare, son till en handskmakare, som under renässansen skrev omkring 37 makalösa skådespel, och därtill 154 sonetter. I sin senaste film, med regi av Roland Emmerich (Independence Day, The Day After Tomorrow), lägger Ron Orloff (Legend of the Guardians: the Owls of Ga’Hoole) fram sin teori.
Anonymous beskrivs som en politisk thriller, och framför tesen om att det egentligen var Edward De Vere, earl av Oxford, som var den sanne författaren till William Shakespeares samlade verk.

Med handlingen förlagd i England under drottning Elizabeths I regenttid, får vi i huvudsak följa Edward De Vere (Rhys Ifans), earl av Oxford och, som det senare visar sig, tidigare älskare till drottningen. Han har genom sitt liv besuttit en kärlek för att författa pjäser och dylikt, men som den högt uppsatte man han är anses det inte värdigt att syssla med sådant, särskilt då han också skriver satiriska karikatyrer över sina jämlikar vid hovet.

Rädd om sitt rykte, men ändå angelägen att se sina skådespel iscensatta, ämnar Edward offentliggöra sina verk under en annan mans namn. Hans val blir den simple dramatikern Ben Jonson (Sebastian Armesto), men utav en olycklig händelse tar en annan man äran för mästerverken. Denne är (i denna film porträtterad som) en mycket osympatisk, illitterär suput vid namn William Shakespeare (Rafe Spall). Samtidigt vid det kungliga hovet planerar drottningens chefsrådgivare William Cecil (David Thewlis) och hans son Robert (Edward Hogg) en lömsk komplott för att få Jakob VI av Skottland att bli Englands näste tronföljare, istället för drottningens tilltänkte, earlen av Essex. Till en början är filmens handling något rörig, och det är lite svårt att hålla reda på alla ”earls”, ”lords” och diverse statsmän, samtidigt som filmen rör sig genom tiden med tillbakablickar, men snart går det bättre att hänga med.

Anonymous bjuder inte bara på den kontroversiella Shakespeareintrigen, utan här har man även låtit drottning Elizabeth, som historiskt kallas ”the Virgin Queen”, vara en riktig mansslukerska, och påstår att hon i hemlighet fick flera utomäktenskapliga barn som man lät skicka bort från hovet.

De diverse inte helt korrekta fakta och den alternativa pseudohistorien i Anonymous har fått många, likväl Stratfordianer* som Oxfordianer**, att ta avstånd från filmen och hävda att den är skräp. Dock tycker jag, även om jag personligen inte håller med om filmens tes och tycker att de ansträngt sig lite väl mycket med att måla upp Shakespeare som en skurk, att man också bör se på Anonymous för vad den är, vilket är en uppdiktad film, och en film behöver inte vara historiskt korrekt. På det här viset blir Anonymous istället en underhållande filmupplevelse med en spännande handling, och om inte annat, en estetiskt snygg skildring av det elisabetanska England.

I rollerna: Rhys Ifans, Vanessa Redgrave, Sebastian Armesto, Rafe Spall, Joely Richardson, David Thewlis, Edward Hogg m.fl.

*Den grupp personer som tror att det var William Shakespeare som skrev Shakespeares verk.
**Den grupp personer som tror att det var Edward De Vere som skrev Shakespeares verk.

Text: Mikaela Gustin

Läs även andra bloggares åsikter om Anonymous, film, filmrecension, Shakespeare

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Anonymous, Filmrecension, Scen, Shakespeare

Gnomeo och Julia – en barnvänlig Romeo- och Juliasaga

3 september, 2011 by Rosemari Södergren

Titel: Gnomeo och Julia
Betyg: 3
Biopremiär: 11 mars 2011
Dvd-premiär: 24 augusti 2011

Trädgårdstomtar som får liv när ingen människa ser dem är huvudpersonerna i Disneys ”Gnomeo och Julia”. Två gamla hus med var sin trädgård fylld med trädgårdstomtar spelplanen för den här animerade familjefilmen. På den ena gården vimlar det av trädgårdstomtar med röda luvor och på den andra gården har tomtarna blå luvor. De röda och de blå befinner sig i en urgammal fejk. Hat, våld och hämnd leder hela tiden till mer hat, våld och hämnd. När det skildras på det här sättet, med små trädgårdstomtar blir det tydligt hur vansinnigt det är att låta våld och hämnd styra livet. Helt enkelt ett briljant sätt att berätta Shakespeares klassiska tragedi Romeo och Julia för en yngre publik.

Ja det är förstås Shakespeares Romeo och Julia som inspirerat till den här Disneyfilmen. Filmskaparna har dock tagit sig en hel del friheter gentemot originalet.

Jodå, en del är kvar från ursprunget med balkongscenen och en del berömda citat. Dessutom har en del nytt kommit och som så ofta i de senare Disneyfilmerna förekommer en hel del blinkningar åt nutida kultur och nöje. Där finns en variant av Elton John och Shakespeare själv, som staty finns med. Där finns också en drift med Schwarzeneggers våldsfilm Terminator.

Den är snyggt animerad, trädgårdstomtarna som i ena stunden kan vara stela som figurer får en mängd uttryck i sina gester och ansikten när ingen människa ser dem.

Berättelsen är fartfylld, men lagom för att passa också de minsta barnen. Som alla animerade Disneyfilmer har den en del skämt som är för den vuxna publiken, för att den ska passa för hela familjen, men den här gången är det inte fullt så mycket som är tillrättalagt för de vuxna. Det är framför allt en varm film för de mindre.

De svenska rösterna görs av bland annat Christine Meltzer, Gustav Hammarsten och Nanne Grönvall.

Frågan är då: kan den klassiska kärlekstragedin berättas med ett nytt slut?

Läs även andra bloggares åsikter om Shakespeare, Gnomeo och Julia, animerat, recension, Disney

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Animerat, Disney, Gnomeo och Julia, Recension, Shakespeare

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

5 Seconds of summer på Hovet Betyg 5!!! … Läs mer om Recension: Inte fullt – men fullträff: 5SOS och publiken bär varandra hela vägen

Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

16/4 2026 Jazzkrogen Utopia nedanför … Läs mer om Blir uppfylld av krängande melodier och pulserande komp – The Splendor på Utopia

Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Fröken Julie Av August … Läs mer om Teaterkritik: Fröken Julie – en kommentar till vår tid

Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Dina Ögon – Fållan (Kväll 1) - Betyg 4 … Läs mer om Recension: Dina Ögon låter Människobarn andas – och Fållan lyssnar

Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Solaris på Dramatens lilla scen - Betyg … Läs mer om Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och skuld

Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

La belle année - Det vackra året Betyg … Läs mer om Filmrecension: La belle année – Det vackra året – för seg och diffus och spretig

Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

The Mummy Betyg 4 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: The Mummy – en av de mest tillfredställande skräckupplevelserna på åratal

Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Urchin Betyg 3 Svensk biopremiär 17 … Läs mer om Filmrecension: Urchin – delvis imponerande samtidigt som den också är djupt problematisk

Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Nyårsfesten Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Nyårsfesten – spretig och mestadels helt ointressant

Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Jo Nesbøs Harry Hole Betyg 3 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: Jo Nesbøs Harry Hole – mörk, dyster men har något viktigt att säga

Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Je m’appelle Agneta Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Je m’appelle Agneta – en film som spritter av livsglädje

Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Amanda Bergman, Cirkus, Stockholm, betyg … Läs mer om Recension: Amanda Bergman på Cirkus, En röst som berör – men inte alltid väcker

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in