Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

Regeringens proposition om kulturarvet antagen av riksdagen

by

Riksdagen antog 31 maj 2017 regeringens proposition om den samlade kulturarvspolitiken, den första i sitt slag.

Ett pressmeddelande:
– Jag är oerhört stolt och glad över att Sverige för första gången har en samlad kulturarvspolitik. Detta var ett av mina mål för mandatperioden som nu är taget i hamn. Det finns tyvärr starka krafter som mobiliserar för att begränsa kulturens frihet och vetenskapens oberoende. Beslutet i dag innebär att våra museer har fått en lagstadgad skyddsväst från klåfingriga politiker. Det är dessutom extra glädjande att beslutet är taget med en bred parlamentarisk majoritet över blockgränsen, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Fakta kulturarvspropositionen
Lagstadga museernas oberoende i en ny museilag. Lagen omfattar det allmänna museiväsendet, det vill säga museer som drivs av stat, landsting och kommun samt museer vars ledningar i huvudsak utses av det allmänna. I lagen förtydligas att politiken inte ska lägga sig i innehåll eller perspektiv i museiverksamheterna.

Kunskap och bildning i fokus. I museernas ändamålsbeskrivning fastläggs att kunskap och kulturupplevelser är det centrala. Utställningar och annan publik verksamhet ska vara kunskapsbaserad och museerna ska bidra till forskning genom att ha hög kompetens inom sina ämnesområden.

Kulturarv i hela landet. Museilagen reglerar att museer ska samarbeta så att alla i hela landet kan få del av högkvalitativ verksamhet. Statliga museer får möjlighet att donera föremål till bland annat kommunala museer. Kommunala museer får möjlighet att låna ut föremål genom ett undantag från den så kallade lokaliseringsprincipen.

Riksantikvarieämbetet får samordningsansvar för museifrågor. Myndigheten ska främja utveckling och samarbete på museiområdet, samla in och förmedla kunskaper samt erbjuda teknik- och metodstöd till alla landets museer.

Regelverket för utförsel av kulturföremål moderniseras och förenklas. Föremål som inte får föras ut utan tillstånd ska vara sådana som funnits i Sverige i minst 75 år. Särskilda bedömningskriterier införs för om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet.

Förstärkt kulturmiljöarbete. Ett antal myndigheter ska ges i uppdrag att utarbeta vägledande strategier för kulturmiljöfrågor, t ex Trafikverket, Naturvårdsverket och Tillväxtverket. Strategierna ska belysa hur respektive myndighets arbete bidrar till de nationella kulturmiljömål som riksdagen beslutat.

En fri entré-reform på arkivområdet ska utredas. Släktforskare och andra kommer då att fritt få del av till exempel folkbokföringsmaterial.

Ökat stöd till det civila samhällets och de nationella minoriteternas kulturarvsarbete

Riksdagen beslutade också om ett antal tillkännagivanden. Regeringen kommer i sedvanlig ordning att ta hand om dessa och därefter återkomma till riksdagen.

Kulturarvspolitik (Prop: 2016/17:116)

Liberalerna i Stockholms läns landsting vill ge kulturen 11 miljoner kronor mer

by

Kulturnämndens resurser utökas med 2,5% eller 11,5 miljoner kronor i landstingets budget för 2018, berättar ett pressmeddelande från Liberalerna i Stockholms läns landsting.

– Ett rikt kulturliv gör hela Stockholmsregionen rikare. Vi i landstinget fortsätter att ta vårt ansvar för att stötta dagens och framtidens kulturskapare inom allt från teater och film till cirkus och konsthantverk.

Det säger kulturlandstingsrådet Anna Starbrink (L).

– Konserthuset är landstingets enskilt största mottagare av kulturstöd men vi stödjer många större och mindre aktörer. Vi finansierar kultur i vården och STHLM Debut som stöttar unga filmtalanger. Och barnen, kulturen för framtidens stockholmare, är alltid högt prioriterad, påpekar Anna Starbrink (L).

– En viktig kulturpolitisk uppgift för landstinget blir att se över hur vi ska organisera våra olika s k länskulturfunktioner, Länsmuseet, Länsmusiken, dansen med flera, berättar Anna Starbrink (L).

Nya spelregler för lotto

by

Nya spelregler
De förändrade myndighetsföreskrifterna har tillåtit flera spelbolag och lotteri operatörer att utöka sina intäkter under det senaste årtiondet. Genom flera olika digitala kanaler och social media finns spelandet alltid tillgängligt för sina kunder. Spelarna behöver inte längre lämna hemmet för att köpa sina lotter via de lokala återförsäljare och spelbutiker som fysiskt säljer speltjänster och lotter. Dessa nya operatörer inom spelvärlden låter spelarna genom vadslagning såkallad ”Betting” ge dem möjligheten att spela på sin tur genom endast ett klick. Med förenklad registrering och betalning av tjänster attraherar de digitalt baserade spelen allt fler spelare i varierande åldrar.

Det framgår genom undersökningar som genomförts av bland annat företaget International Game Technology IGT (Gallagher, 2017) att de redan existerade online baserade lotterioperatörerna växer, samtidigt som de attraherar nya företag att våga sig ut och etablera sig och sina spel via olika digitala kanaler.

Framgångsfaktorer
Undersökningen av IGT är baserad på att analysera lotteridata från 19 olika länder och hur de kulturella aspekterna i Europa, Nordamerika, Asien och Australien influerar framgången inom spelvärlden och framförallt lotterisektorn.
Förväntningarna av att introducera en digital marknad för lotterispel har två framgångsaspekter, den ena är inkomsten som genereras vid attraktion av nya spelare samt ökandet via insatser av de redan extensiella spelarna.

De sex faktorer som IGT utlyser som framgångsfaktorer är bland annat hur utveckat landet är gällande E-handel och hur många år Lotteriföretaget har funnits på marknaden, det vill säga hur välkänt det är för sina kunder. En annan faktor de utlyser är enkelheten för spelarna att kunna registrera sig på de olika sajterna och de förenklade transaktionerna mellan spelare och spelbolag.

Dålig lottförsäljning svaret på mindre jackpots
De nykommna och snabbväxande start-up företagen inom spelvärlden ställer till problem för de traditionella Lotteri operatörerna. Det nya fokuset handlar inte längre om dragningar och nummerrader utan det handlar om ”Betting” man vadslår helt enkelt på de existerande lotter som finns framtagna vilket medför att företagen betalar direkt till sina spelare. Vadslagningsspel har existerat under en längre tid det har aldrig varit ett direkt hot mot Lotteri operatörerna förens nu, när man hör ordet betting tänker man direkt på sport eller casinospel vilket innan har varit den största inkomstkällan för betting företagen fram tills nu.

Ett av de störst växande operatörerna är Lottoland som sedan 2013 har etablerat sig vid Gibraltar. (Contributor, 2016) Som ovannämnt satsar även denna operatören på vadslagning där spelaren har chans att vinna på oddsen. Med sin nya modalitet som växt fram sedan de etablerade ”insurance-linked securities” ILS (artemis, 2015) Det är försäkringar som även täcker risken vid spelandet. Detta ger en stor extra inkomst till spelbolagen samtidigt som de attraherar de redan existerande spelarna att fortsätta spela.

Lotteri och vadslagningsspel har existerat i alla tider, främst för nöjet av att spela och förhoppningarna som människor bygger upp inför en eventuell vinst. Allt från att renovera hemmet, ta en välförtjänt semester eller helt enkelt köpa sig själv något man alltid drömt om. Kanalerna och vägarna för att spela och köpa lotter kommer alltid att uppdateras, nya spel, nya odds och nya jackpots kommer att ta över marknaden. Allt detta är ett klart bevis på att marknaden lever vidare och anpassar sig till nya modaliteter.

Stockholms stadsteater förlorade en fjärdedel av sin betalande publik 2016

by

Stockholms stadsteater (som numer heter Kulturhuset Stadsteatern)förlorade en fjärdedel av betalande publik 2016.

Dagens Nyheter rapporterar:
I årsredovisningen för 2016 framgår att publiken för teater- och scenkonstverksamheten uppgick till 218.000 förra året, vilket var en minskning med 25 procent jämfört med 2015. Mest dramatisk var publikminskningen under perioden april-oktober. Därefter hade ”Donna Juanita” premiär och kunde snygga till statistiken hjälpligt. Det totala intäktsbortfallet för Kulturhuset Stadsteatern blev dock saftiga 25 miljoner kronor.

Stadsteaterns vd Benny Fredriksson är dock inte orolig. Han menar att 2016 var ett så kallat mellanår och att teatern i år har flera föreställningar som är rejäla publikmagneter och drar storpublik. Benny Fredriksson säger till DN:
– På repertoaren nu har vi ”Mio min Mio” som är helt utsåld, ”Nattorienterarna” som är helt utsåld och ”Billy Elliot” som är helt utsåld till sommaren, och vi har 50 procents beläggning till höstens föreställningar.

Dramaten skär ned med 19 tjänster

by

Efter en miljonförlust förra året försvinner 19 tjänster från Sveriges nationalscen. Sex anställda sägs upp, och ytterligare 13 tjänster försvinner genom pensionsavgångar och tillfälliga kontrakt som inte förnyas, rapporterar SVT.

Att den svenska nationalscenen Dramaten har fått försämrad ekonomi beror på flera anledningar. En stor anledning är minskade anslag från staten. Ett annat skäl att Dramaten har sämre ekonomi är att Bergmanfestivalen arrangerades förra året.

Bergmanfestivalen är viktig av många skäl. Den innebär ett stort utbyte av erfarenheter inom teaterns värld för dramatiker, regissörer, skådespelare, koreografer, scenografer och alla som på något sätt arbetar inom teatervärlden. Festivalen ger också teaterpubliken chansen att se intressanta föreställningar från andra länder.

Dramatenchefen Eirik Stubø säger i ett mail från Teaterförbundet:
– Bidraget från staten skrivs inte upp i samma takt som våra kostnader ökar. Inför 2017 har teatern, trots uppräkningen av anslaget på 0,7 procent, tre miljoner kronor mindre att röra sig med. I maj 2015 fick vi i uppdrag av vår styrelse att se över organisationen och arbetsformerna med syf­tet att sänka de fasta kostnaderna för att frigöra medel till pro­duk­tionerna. Rent konkret gav styrelsen oss i uppdrag att sänka kostnader motsvarande 20 årsverken.
– Jag ser det som att teatern nu står inför ett vägskäl: en lösning vore att stänga scener, vilket jag anser är det absolut sämsta alternativet. I stället gör vi besparingar för att frigöra mer pengar till fler teateruppsättningar.

Ett tredje skäl till Dramatens underskott är den inställda Hamlet-föreställningen 2016. Den ställdes in då regissören Jenny Andreasson blev sjuk. Dramatenchefen menade att det inte fanns något annat alternativ än att ställa in föreställningen, som ju var tänkt att vara en av de stora publikfesterna på Stora scenen. Till kulturnyheterna sade Dramatenchefen Eirik Stubø att det inte fanns något annat val än att lägga ned:

– Det som var och är så spännande med projektet är att Jenny som har ägnat så mycket tid och har en helt egen ingång på materialet. Vi kom fram till att det inte vore rätt, vare sig mot Jenny eller publiken att köra det i hamn på ett lite allmänt sätt.