• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Debaser Slussen

The Horrors på Debaser Slussen

12 november, 2011 by Jonatan Södergren

The Horrors, Debaser Slussen
Betyg: 4

The Horrors är som ett uppror som håller på att skrivas. Som ett pekfinger mot dagens förruttnade ungdomskultur. Inte konstigt att Debaser Slussen var packat till max när de taniga, svartklädda britterna var på besök.

”Primary Colours” från 2009 var ett steg i rätt riktning, med ”Skying” följer de upp framgångarna på ett mer nyansrikt och psykedeliskt sätt. Sakteligen har The Horrors klivit in på de stora arenorna men de har ständigt behållit sinn förkärlek till undergroundestetiken.

Musikaliskt bjuder de på en stundtals frenetisk uppgörelse med sig själva, punkhistorien och kanske lite för mycket droger men resultatet får en beundransvärd genomslagskraft. Visst går det att ifrågasätta innovationen i The Horrors musik, det är många som har avfärdat dem som posers men kreativitet kan komma i flera skepnader. Ser du bortom de svarta kläderna och de tajta jeansen ser du, likt en spottloska mot dagens bristfälliga ungdomskultur, en längtan efter en revolt.

Låtlista:

Changing the Rain
Who Can Say
I Can See Through You
Scarlet Fields
Dive in
Endless Blue
Sea Within a Sea
Still Life

Mirror’s Image
Three Decades
Moving Further Away

Håll utkik, om några dagar släpper vi en intervju vi gjorde med bandets sångare Faris Badwan inför spelningen.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Debaser Slussen, The Horrors

Yuck på Debaser Slussen

26 oktober, 2011 by Jonatan Södergren

Yuck, Debaser Slussen
Betyg: 4

Den osannolika skaran människor som utgör Yuck har väl aldrig sett särskilt entusiastiska ut på scen, vilket inte minst vi som såg dem på Way Out West i somras fick bevittna. De kan väl snarare beskrivas som charmigt ointresserade och bara det väl valda namnet avslöjar den avsmak och lekfullhet som deras musik återspeglar.

Det självbetitlade debutalbumet som släpptes tidigare i år kommer utan tvekan stå högt i kurs när indiekidsen utser sina årsbästalistor. Varje låt är som en tonårsdröm från 90-talet och rundgångarna är en nästan lika viktig del av ljudbilden som de medryckande riffen. Just därför lyfter de några snäpp när man ser dem live. Från öppningsriffet i Get Away till den episka avslutaren Rubber befäster Yuck sin position som ett av årets bästa gitarrband. Att det dessutom var löningsdag gjorde inte det hela sämre och bandet verkade genuint överraskade över den förväntansfulla folkström som hade tagit sig till Debaser Slussen för vad som var bandets första spelning i Stockholm någonsin.

Alla som älskade band som Dinosaur Jr och Red House Painters när det begav sig kommer relativt enkelt kunna omfamna Yuck.

Följande låtar spelades:

Holing Out
The Wall
Shook Down
Georgia
Suicide Policeman
Milkshake
Get Away
Stutter
Operation
The Base of a Dream is Empty
Rubber

Bilder från konserten finns på 520.

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Debaser Slussen, Yuck

The Subways bjuder på oförglömligt röjj på Debaser Slussen

23 oktober, 2011 by Redaktionen

The Subways, Debaser Slussen
Betyg: 5

Det brittiska indierockbandet The Subways har för första gången lyckats ta sig till Sverige, bättre sent än aldrig, right?  Sedan debuten 2005 har jag varit ett stort fan, med hits som ”Rock n roll Queen” och ”Oh Yeah” är de, enligt mig, ett utav de bästa banden i sin genre. Trotts medverkan i programmet OC så har bandet inte slagit superstort, vilket gjort att de hållit sig ärliga och råa på ett sätt som är ovanligt inom musikvärlden. Att de kvällen till ära valt att spela på Debaser Slussen gör mig lycklig, bandet passar som handen i handsken på den låga, svettiga scenen. Förväntningarna på denna konsert är skyhöga.

I perfekt tid kliver bandet upp på scenen. Första riffet ur låten ”Oh Yeah” får scenen och publiken att explodera som en atombomb. Jag förvandlas genast till en blödig 14åring med händerna i luften och hysteriska, pubertala tjut som strömmar ur min käft. Snygga basistkvinna Charlotte är klädd i en discokula som lyser galet då hon studsar runt på scenen och sångare Billy ser genomblöt ut efter halva första låten.

The subways har totalt släppt tre skivor. Jag är personligen ett störst fan av debuten ”Young for eternity” så det blir naturligt att jag njuter bäst av låtarna från just den skivan. När introt till ”I wanna hear what you’ve got to say” börjar förvandlas rummet till ett skrikande hav. Alla på Slussen sjunger med, alla hoppar och alla njuter. Mitt fistpumping tycks aldrig ta slut. Det är helt underbart. Efter den blir det ”Rock n’ roll queen” och även där blir allsången total. BE MY, BE MY, BE MY LITTLE ROCK N ROLL QUEEN YEAH! Överallt flyger ben från folk som stagedivar, jag blir sugen men beslutar tillslut att avstå.

Andra bra låtar som spelades under kvällen är ”We don’t need money to have a good time” och fantastiska ”Mary”. Den sagolika kvällen avslutades med ”It’s a party”. Efter halva låten stagedivar Billy ut i publiken, han surfar bort till baren, sveper en öl på bardisken och sedan croudsurfar han tillbaka till scenen för att avsluta gigget. Jublet når nya höjder och svetten dryper från taket, härligt.

Nej, kvällen med The Subways på Debaser var lätt en utav årets absolut bästa konserter! Energin var oslagbar. Fullpott Subways!

Arkiverad under: Recension Taggad som: Debaser Slussen, The Subways

Kulturbloggen möter Craft Spells

22 oktober, 2011 by Jonatan Södergren

Tidigare i år släpptes indiegruppen Craft Spells debutplatta Idle Labor. Vi var många som gick i taget och fullkomligt överöste dem med beröm. Nu var det lilla bandet från det stora landet på besök i Stockholm för en spelning på Debaser Slussen och Kulturbloggen mötte upp dem för en pratstund.

Hur träffades ni och vad fick er att bilda bandet?

Alla låtarna var redan inspelade innan bandet ens kom till. Jag hade spelat in skivan hemma hos mina föräldrar i Kalifornien och kände att jag ville kunna framföra låtarna. Jag flyttade till Seattle och sakta men säkert började vi lära känna varandra.

Hände det någonting med låtarna efter att ni blev ett band?

Det är mer underhållande och energiskt nu. Tempot varierar i varenda låt och vi skapar en helt annorlunda atmosfär än den på skivan.

Hur kom ni på bandnamnet?

I college var jag besatt av schamanism och läste allt jag kunde komma över inom ämnet. I stammarna brukade de sjunga sånger för att bota de sjuka och när jag spelade in låtarna kändes det som att jag skapade någonting som skulle få människor att må bra.

Var hittar ni inspiration till er musik?

I det simpla och vackra i livet. När jag gick på college gick jag, precis som alla andra, igenom en massa saker så låtarna handlar till stor del om den moderna människans problem.

När jag såg ert omslag kunde jag inte undgå att föra tankarna till New Order, är det en influens?

Jag lyssnade mycket på New Order när jag växte upp men omslaget är faktiskt ingen referens till Power, Corruption & Lies även om många tror det. Det finns en slags symbolism och tematik som går genom hela skivan. Kärlek och död. Det kändes som att blommorna på omslaget representerade det.

En av låtarna heter Scandinavian Crush så jag måste självklart fråga om den har något med Sverige att göra?

Jag kände en flicka vars föräldrar kom från Skandinavien men jag vet inte specifikt vilket land det var. Det är bara en allmän låttitel.

Hur känns det att komma till Sverige?

Jag är helt uppspelt eftersom en person från Labrador Records ska komma och se oss spela. Det är mitt favoritskivbolag. Han skickade hela deras katalog till mig eftersom han gillade vår skiva.

Har ni hunnit skrivit något nytt material?

Jag har skrivit bitar som förhoppningsvis kommer bli låtar till en EP vi tänkte ge ut i början av nästa år. När turnén turnén är över åker jag hem till mina föräldrar för jag vill spela in låtarna på samma plats som debutskivan. Det verkar som att jag blir betydligt mer produktiv när jag är i San Fransisco, det är en så inspirerande stad. När jag är i Seattle sitter jag bara i mitt rum och blir stenad och lyckas inte åstadkomma någonting överhuvudtaget.

Hur är San Fransisco som stad?

Det är en vacker metropol och troligtvis den mest öppensinnade staden i världen. Ingen är fördomsfull, du ser de skummaste sakerna när de kliver på bussen men det är ingen som oroar sig.

Girls är ett annat San Fransisco-band, är ni bekanta med dem?

Jag har gått på flera av deras konserter och jag tycker det de gör är stort. Dessutom tycks de dela vår förkärlek till blommor. Min flickvän såg dem nyligen i San Fransisco, det var någon slags hemkomstspelning, och hela scenen var fylld med blommor. Vi har tyvärr bara en blomma på scen.

Är det några andra lokala band ni vill lyfta fram till den svenska befolkningen?

Melted Toys och Soft Moon. Sedan finns det massa psykedeliska grupper som min flickvän skickade mig en mixtape med men jag kommer inte ihåg vad de hette.

Vad är era tankar om att spela live och att turnera?

Det är inte alla som får chansen att spela i ett band med människor de trivs med. Det är väldigt roligt men samtidigt lite stressigt. Du vaknar upp på en ny plats varje dag. Saker kan gå överstyr, ibland är det som en tryckkokare. Massor med saker händer under en kort period. Det är som att vi är med om lika mycket som de flesta är med om under en hel livstid inom loppet av en månad.

Vilka är era ambitioner för framtiden?

Att turnera så mycket som möjligt och spela in en ny skiva nästa år. Att träffa nya band och fortsätta med det vi håller på med.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Craft Spells, Debaser Slussen

French Films blandar och ger

15 oktober, 2011 by Jonatan Södergren

French Films, Debaser Slussen
Betyg: 3

När jag hörde deras debutalbum Imaginary Future insåg jag snabbt att att de är det bästa som har hänt finsk pop på jag vet inte hur länge. Vissa hade turen att se dem på Popadelica i somras men för mig var spelningen på Debaser Slussen min första French Films-spelning.

I sin ungdomliga iver hittar de stundtals helt rätt men det tenderar även att slås av lika plötsligt. Detsamma gäller låtarnas substans, eller snarare, mitt intryck av låtarnas substans.

Den skyhöga inledningen med This Dead Town, som även är öppningsspåret på skivan, fyller Debaser med frustration. Frustration över att ha missat 70-talets post punk-våg. En frustration bandet knappast är ensamma om att känna, majoriteten av publiken ser ut som inbitna Joy Division-fans trots att medelåldern ligger långt under trettiostrecket.

Det är även någorlunda enkelt att härleda French Films till band som Echo and the Bunnymen och The Jesus and Mary Chain. Live har de lite av The Ramones över sig och de är heller inte helt olika den brittiska popsensationen The Vaccines. Egentligen är jämförelserna irrelevanta – de står på sina egna ben. Om en folksångare anklagas för att låta som Bob Dylan är det ingen som bryr sig och bröderna Reid är French Films Bob Dylan.

Jag ser en enorm utvecklingspotential och de är definitivt ett band värt att hålla ett extra öga på i framtiden.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Debaser Slussen, French Films

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

/ Lebohang Kganye - Le Sale ka … Läs mer om Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

21/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Lotta Antonsson - I Am … Läs mer om Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Viktlös Betyg 4 Svensk biopremiär 22 maj … Läs mer om Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Foto: Sören Vilks Nietzsche kontra … Läs mer om Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Filmrecension: Passenger – fantasilösa metaforer

Passenger Betyg 1 Svensk biopremiär 22 … Läs mer om Filmrecension: Passenger – fantasilösa metaforer

Finstämt charmiga visor med variation och originella texter – Plåster av Axel Sondén och Flyttfåglarna

Axel Sondén & … Läs mer om Finstämt charmiga visor med variation och originella texter – Plåster av Axel Sondén och Flyttfåglarna

Recension: Rick Astley rickrollar Gröna Lund – och alla älskar det

Rick Astley Gröna Lunds stora scen, … Läs mer om Recension: Rick Astley rickrollar Gröna Lund – och alla älskar det

Filmrecension: Miroirs nr 3 – En båt på oceanen

Miroirs nr 3 - En båt på oceanen Betyg … Läs mer om Filmrecension: Miroirs nr 3 – En båt på oceanen

Mångmiljondonation bakom nytt centrum för konstnärlig gestaltning

Lunds universitet satsar på teater – nu … Läs mer om Mångmiljondonation bakom nytt centrum för konstnärlig gestaltning

Recension: Beatles utan nerv, djup eller riktning

Viktor Norën och Björn Dixgård sjunger … Läs mer om Recension: Beatles utan nerv, djup eller riktning

Filmrecension: Star Wars: The Mandalorian and Grogu – underhållning, spänning, gulligt och en riktig storfilm

Star Wars: The Mandalorian and Grogu … Läs mer om Filmrecension: Star Wars: The Mandalorian and Grogu – underhållning, spänning, gulligt och en riktig storfilm

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in