Tidigare i år släpptes indiegruppen Craft Spells debutplatta Idle Labor. Vi var många som gick i taget och fullkomligt överöste dem med beröm. Nu var det lilla bandet från det stora landet på besök i Stockholm för en spelning på Debaser Slussen och Kulturbloggen mötte upp dem för en pratstund.
Hur träffades ni och vad fick er att bilda bandet?
Alla låtarna var redan inspelade innan bandet ens kom till. Jag hade spelat in skivan hemma hos mina föräldrar i Kalifornien och kände att jag ville kunna framföra låtarna. Jag flyttade till Seattle och sakta men säkert började vi lära känna varandra.
Hände det någonting med låtarna efter att ni blev ett band?
Det är mer underhållande och energiskt nu. Tempot varierar i varenda låt och vi skapar en helt annorlunda atmosfär än den på skivan.
Hur kom ni på bandnamnet?
I college var jag besatt av schamanism och läste allt jag kunde komma över inom ämnet. I stammarna brukade de sjunga sånger för att bota de sjuka och när jag spelade in låtarna kändes det som att jag skapade någonting som skulle få människor att må bra.
Var hittar ni inspiration till er musik?
I det simpla och vackra i livet. När jag gick på college gick jag, precis som alla andra, igenom en massa saker så låtarna handlar till stor del om den moderna människans problem.
När jag såg ert omslag kunde jag inte undgå att föra tankarna till New Order, är det en influens?
Jag lyssnade mycket på New Order när jag växte upp men omslaget är faktiskt ingen referens till Power, Corruption & Lies även om många tror det. Det finns en slags symbolism och tematik som går genom hela skivan. Kärlek och död. Det kändes som att blommorna på omslaget representerade det.
En av låtarna heter Scandinavian Crush så jag måste självklart fråga om den har något med Sverige att göra?
Jag kände en flicka vars föräldrar kom från Skandinavien men jag vet inte specifikt vilket land det var. Det är bara en allmän låttitel.
Hur känns det att komma till Sverige?
Jag är helt uppspelt eftersom en person från Labrador Records ska komma och se oss spela. Det är mitt favoritskivbolag. Han skickade hela deras katalog till mig eftersom han gillade vår skiva.
Har ni hunnit skrivit något nytt material?
Jag har skrivit bitar som förhoppningsvis kommer bli låtar till en EP vi tänkte ge ut i början av nästa år. När turnén turnén är över åker jag hem till mina föräldrar för jag vill spela in låtarna på samma plats som debutskivan. Det verkar som att jag blir betydligt mer produktiv när jag är i San Fransisco, det är en så inspirerande stad. När jag är i Seattle sitter jag bara i mitt rum och blir stenad och lyckas inte åstadkomma någonting överhuvudtaget.
Hur är San Fransisco som stad?
Det är en vacker metropol och troligtvis den mest öppensinnade staden i världen. Ingen är fördomsfull, du ser de skummaste sakerna när de kliver på bussen men det är ingen som oroar sig.
Girls är ett annat San Fransisco-band, är ni bekanta med dem?
Jag har gått på flera av deras konserter och jag tycker det de gör är stort. Dessutom tycks de dela vår förkärlek till blommor. Min flickvän såg dem nyligen i San Fransisco, det var någon slags hemkomstspelning, och hela scenen var fylld med blommor. Vi har tyvärr bara en blomma på scen.
Är det några andra lokala band ni vill lyfta fram till den svenska befolkningen?
Melted Toys och Soft Moon. Sedan finns det massa psykedeliska grupper som min flickvän skickade mig en mixtape med men jag kommer inte ihåg vad de hette.
Vad är era tankar om att spela live och att turnera?
Det är inte alla som får chansen att spela i ett band med människor de trivs med. Det är väldigt roligt men samtidigt lite stressigt. Du vaknar upp på en ny plats varje dag. Saker kan gå överstyr, ibland är det som en tryckkokare. Massor med saker händer under en kort period. Det är som att vi är med om lika mycket som de flesta är med om under en hel livstid inom loppet av en månad.
Vilka är era ambitioner för framtiden?
Att turnera så mycket som möjligt och spela in en ny skiva nästa år. Att träffa nya band och fortsätta med det vi håller på med.