• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Stockholm

Lars Kepler: Hypnotisören – ger en bild av ett mörkt, skrämmande Stockholm

12 juli, 2009 by Rosemari Södergren

”Hypnotisören” som gavs ut i sommar av Bonnier var omtalad redan före lanseringen – författaren är en pseudonym ocn redan före utgivningen i Sverige hade deckarromanen sålt till flera länder utomlands.
Det gör att boken är oerhört hajpad och
På baksidan av den tjocka boken står: Aldrig tidigare har en svensk roman sålts till utlandet med en sådan framgång redan innan den publicerats i Sverige.

Jo, det gör att boken i sig är en gåta som många av oss triggas igång på. Hur kan Bonnierförlaget lyckas sälja en deckare utomlands av en tidigare outgiven författare? Hmm, eller, outgiven? Det vet vi ju inte. Vem är Lars Kepler.
Om jag inte visste bättre skulle jag tro att det är min man som skrivit Hypnotisören. För den utspelar sig nämligen på en mängd platsen där min man varit och skulle kunna beskriva. Fast att skriva en deckare som är drygt 570 sidor i den första inbundna upplagan låter sig inte göras utan att någon i familjen märkt det.

Hypnotisören är en deckarhistoria som utspelar sig i ett kallt, snömoddigt, läskigt Stockholm där det inte bara är kallt för att det är veckorna före jul utan för att det är kallt mellan människorna. Och allra värst drabbas barnen som på olika sätt överges av sina närmaste och sviks av samhället.

Hypnotisören är en mörk, hemsk berättelse där det efter några kapitel verkade vända upp och ner på hur en deckare ska skrivas. Det såg ut som om vi redan då visste svaret på vem som var mördaren. Jag vill inte vara en spoiler, så jag tänker inte vidareutveckla om det är så eller inte.

En deckare ska vara spännande och det är ”Hypnotisören”. Jag kunde inte slita mig utan sträckläste den nu under helgen.

Bitvis är det välskriven och för att vara en bestseller i den svenska deckargenren är dialogerna hyggligt trovärdiga, i alla fall om man jämför med hur människorna i Liza Marklunds deckare som talar som om de läste innantill. Men jag saknar mer djup bakom huvudpersonernas agerande. Jag har lite svårt att tro på en del. Jag blir dessutom rätt arg på läkaren Erik som får driva hypnosterapi med svårt psykiskt och socialt skadade människor. Kan det verkligen gå till på detta sätt inom svensk sjukvård, att krigsförbrytare får hypnotiseras i grupp tillsammans med människor som utsatts för sexuella övergrepp som barn? Om det är så: är boken ett förtäckt angrepp på svensk psykvård. Men samtidigt: det är inte litteratur av högsta klass hela tiden. Det är en hel del där det berättas med adjektiv hurdan någon är istället för att det skildras. Som han log stort och liknande.

Det är mycket som är mörkt och nästan utan hopp i deckaren. Det är väl den största behållning, själva skildringen av Stockholm och det svenska samhället idag. Om än lite väl mörkt.

En del av hajpen kring deckaren är förstås frågan: vem är författaren. Den som skrivit boken verkar veta en del om hypnos. Ska vi leta bland de registrerade svenska hypnotisörerna?

En annan sida berättar om en del av spekulationerna kring boken:

Vem är denna Lars Kepler då? Det spekuleras i om det är Mankell som ligger bakom, eller till och med Stieg Larsson själv. Återigen tror man att Stieg Larssons död är icensatt.

Igår läste jag första kapitlet i boken och låt mig säga så här; jag blev hypnotiserad och fast efter första sidan. Det här kommer slå stort. Det här är framgångar i Stieg Larsson- eller kanske Dan Brown-klass.

Vem är Lars Kepler? Sydsvenskan har låtit Per Svensson spekulera:

Lars Kepler
Genre: Kriminalromaner med CSI/Hjärnstorms-stuk.
Utgivning: Debuterar i sommar med ”Hypnotisören”, den första titeln i en svit som enligt Albert Bonniers förlag redan är en världssuccé.
Huvudmisstänkt: Manusfabrik.
Alternativ: Henning Mankell (har dementerat, kraftfullt och trovärdigt), Arne Dahl/Jan Arnald, Kajsa Ingemarsson.

En annan bloggarek, På ett högt berg, spekulerar och gissar på Mark Levengood:

Vem Lars Kepler är har inte avslöjats. Jag tycker att det i språket och formuleringarna finns en ton som visar att författaren språkmässigt har finlandssvenskt påbrå. Och då gissar jag att Lars Kepler skulle kunna vara pseudonym för Mark Levengood till exempel. Minns var ni läste det först om det visar sig vara så!

Bokhora har ett annat alternativ de tror på:

Kristoffer Leandoer, författare och förläggare på Bonniers.
Förklara varför vi tror på det namnet, JoÖ!

JoÖ: Jo alltså, vi tänker såhär – och det blir kanske tydligare när man läst boken – att det definitivt måste vara någon som är van att skriva. Dessutom som är van att redigera eftersom boken krävde mycket lite efterarbete och kunde komma ut väldigt snabbt hos förlaget.

Och där är ju en annan sak – det är vanligtvis lång väntetid på Bonnier. Men Leandoer har ju en direktväg in till Bonnier redan.

Bjäre Bokhandels blogg har också skrivit om boken.

Fler recensioner:

Hypnotisören
Författare: Lars Kepler
Antal sidor: 572
Utgivningsår: 2009
ISBN: 9789100124045
ISBN-10: 9100124044
Inbunden

Läs även andra bloggares åsikter om författare, recension, böcker, deckare, kriminalroman, samhälle, Stockholm, psykvård, hypnos

Arkiverad under: Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Deckare, författare, hypnos, Kriminalroman, psykvård, Recension, samhälle, Stockholm

The Walkmen, som turnerat med Kings of Leon, kommer till Stockholm i september

8 juli, 2009 by Redaktionen

thewalkmen

he Walkmen har åkt med Kings of Leon runt USA i vår. De har dessutom hunnit med att headlina en egen turné. I höst landar de i Europa och den 1 september spelar de på Göta Källare i Stockholm.

Fakta om The Walkmen från ett press/bloggmeddelande:

Debuten kom redan 1999. När indierockbandet Johnathan Fire Eater gick i graven tog medlemmarna Paul Maroon, Walter Martin och Matt Barrick de pengar som fanns kvar från det förra skivbolagskontraktet och byggde en inspelningsstudio i Harlem. De samlade ihop vintageinstrument och -utrustning och bjöd in några vänner, och resultatet blev en fyra-spårs-EP, The Walkmens första utgåva. EP:n följdes snart upp av konserter i East Village och här någonstans började snacket gå om The Walkmen. När fullängdsdebuten, Everyone Who Pretended to Like Me Is Gone, kom två år senare var bandet redan en indiefavorit.

Sen debutplattan har The Walkmen hunnit med fyra album. Det senaste, You & Me, släpptes i Sverige i början av året. Nöjesguiden skrev: ”Klassisk rock varvas med skirt piano, stråkar med dissonanta infall, och just när man tror att man kan stoppa det hela i ett fack tar musiken en ny vändning.” och gav 5/6. Pitchfork listade albumet under ”Best New Music” och gav 8.5/10.

Lyssna: www.myspace.com/thewalkmen

KONSERTINFO:
1.9 Stockholm, Göta Källare

The Walkmen – ”Four Provinces”

Läs även andra bloggares åsikter om indie, konserter, Stockholm, indiepop, Göta Källare, The Walkmen

Arkiverad under: Musik Taggad som: indie, indiepop, Konserter, Stockholm

The Jesus Lizard till Sverige

8 juli, 2009 by Redaktionen

thejesuslizard
The Jesus Lizard är förmodligen det enda band där orden ”äckligt”, ”fult” och ”obekvämt” är fulländade superlativ man bygger en biografi på. The Jesus Lizard är musik från det största nakna skrevet den här sidan av universum, skriver konsertarrangören i ett mail.

Bandet kommer till Skandinanaviet: till Oslo där de spelar på John Dee 17 september och till Debaser, Slussen i Stockholm den 18 september.

Mer om bandet:

Någon gång kring 1987, efter ett havererat Scratch Acid, sökte sig sångaren David Yow till Chicago för att så ett nytt fult frö i den musikaliska floran. Tillsammans med Duane Denison och David Wm. Sims spelade de in ”Pure”, en trum-maskinsfylld noise-cocktail. Under sina första år som band (nu med en mänsklig trumis vid namn Mac McNeilly) levde de i en perfekt symbios med Chicago-labeln Touch & Go och producenten Steve Albini och släppte en kvartett av album (”Head”, ”Goat”, ”Liar” och ”Down”) som idag känns lika klassiska som ”White Album” eller ”Sympathy for the Devil”. Mellan 1996 och 1998 fixade Yow och company ihop två album för majorbolaget Capitol och i slutet av 1998 sade sig bandet ha gjort sitt. Kort och gott.

Tidigt i år tillkännagavs det att The Jesus Lizard skulle spela på den välkända nättidningen Pitchforks årligt återkommande festival och den extremt hippa festival All Tomorrows Parties. Men även lilla Sverige har nu chansen att få se en glimt av Yows skrev då de besöker Stockholm för en enda spelning. Varning utfärdas.

The Jesus Lizard – Nub

Läs även andra bloggares åsikter om musik, Stockholm, Oslo, punk, rockmusik, The Jesus Lizard, musikvideo

Arkiverad under: Musik Taggad som: Musik, Oslo, Punk, Rockmusik, Stockholm

Moto Boy letar förband till sin spelning på Stockholms Kulturfestival

3 juli, 2009 by Rosemari Södergren

motoboy290

Tisdagen den 11 augusti presenterar Moto Boy en dag på Stockholms Kulturfestival. Med hjälp från kollegorna Anna Maria Espinosa och La Puma har han skapat alla förutsättningar för en minnesvärd kväll. Som grädde på moset vill han till denna musikfyllda afton även ge dig möjligheten att välja vem du vill se.
Alla band som är intresserade kan anmäla sig till tävlingen. Det är med andra ord inga begränsningar för varken åldersgräns eller antal band som får tävla. Den 20 juli är anmälningsstopp och då kommer Moto Boy tillsammans med Live Nation avgöra vilka band som går vidare till nästa del i tävlingen: sms-röstningen.
Utöver en unik chans till att synas i ett större kultursammanhang får det vinnande bandet även en ersättning på 5000kr.

Band som vill spela och ta platsen bredvid Moto Boy, Anna Maria Espinosa och La Puma på Stockholms Kulturfestival den 11 augusti kan anmäla sig på www.openingact.se

Läs även andra bloggares åsikter om kultur, förband, kulturfestival, Stockholm, Moto Boy

Arkiverad under: Musik Taggad som: förband, Kultur, kulturfestival, Stockholm

Pet Shop Boys fick Cirkus att koka (bilder och filmklipp)

29 juni, 2009 by Rosemari Södergren

petshopboys_090628_PSB_035
Pet Shop Boys är The Kings of Pop.
Deras spelning på Cirkus på söndagskvällen 28 juni fick lokalen att koka. Publiken hoppade, dansade, lyfte armarna högt och klappade.

När det handlar om Pet Shop Boys är det aldrig bara musik – det är en scenshow utöver det vanliga. Fyra fantastiska dansare som körade och ett suveränt utnyttjande av videoteknik med bilder som stöder sång, musik och framträdande.

När vi släntrade in i lokalen och satte oss på våra platser i Cirkus såg vi en ganska enkel avskalad dekor: två staplar med tjugofem vita kartonger stod på scenen och till höger en enkelt bord med den dator varmed Chris Lowe skulle styra musiken ifrån. Ljudtekniker och annan support till Pet Shop Boys sprang omkring och mixtrade och finjusterade inställningar, alla klädda i vita rockar av läkartyp.

Jo, vi insåg att allt detta vita snart skulle förvandlas till något färgsprakande.

När ljuset i lokalen släcktes, musiken ökade i styrka och publiken andlöst väntade då steg de in: Neil Tennant och Chris Lowe, båda med sina huvuden dolda i kartonger.

Pet Shop Boys utnyttjar verkligen de tekniska möjligheter som finns idag för att ge mer än bara musik. Och det gör det bra. Mycket bra. Videoklippen och färgsättningarna fördjupar föreställningen. Ändå slog det mig att låtarna är så bra och Neil Tennant har skön utstrålning: Pet Shop boys-duon skulle kunna göra en spelning med bara sången och musiken och det skulle bli en fempoängare ändå.

Förmodligen är det när ett band är så bra som allt omkring blir ett plus, när musiken kan stå för sig själv blir scenshowen till något som vidgar föreställningen. Grunden är förstås ändå: musiken måste vara bra, annars blir showen däromkring platt.

Pet Shop Boys bjöd på en blandad mix ur sitt stora musikarkiv: några av de stora hitsen förstås och sista extranumret var inte oväntat ”West End Girls”. Några sånger från nya albumet och några mer okända sånger av PSB. Och förstås Coldplay-covern ”Viva la Vida” (den som läst om Pet Shop Boys tidigare spelningar från denna turnén var förmodligen förberedd på att den skulle ingå i konserten). När jag såg sången med Coldplay på Globen sjöng alla med och lika starkt var det när Cirkus kokade av ”Viva la Vida” med Pet Shop Boys.

Elektronisk popmusik lever och Pet Shop Boys är The Kings of Pop.

Tack Anders som fotograferade konserten för Kulturbloggen. Här kan du se fler bilder av Anders Löwdin.
Min kompis Jonas på Kattkorgen var med på konserten, förmodligen dyker det upp något om spelningen på hans blogg.

För övrigt finns ganska bra med fakta om Pet Shop Boys i Wikipedia.

spellistan_090628_PSB_047Här är spellistan på en bild från Anders.

090628_PetShopBoys_040

090628_PSB_043

PS: Aftonbladet hyllar också konserten på Cirkus, liksom Expressen.

Här flera filmklipp från konserten:

Pet Shop Boys – Viva La Vida / It’s a Sin (Live in Stockholm, June 28th 2009)

Pet Shop Boys three songs live in Stockholm 09/06/28

Pet Shop Boys: Go West

You are always on my mind

Läs även andra bloggares åsikter om musik, popmusik, recension, spelningar, konserter, Cirkus, Stockholm, Pet Shop Boys

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Cirkus, Konserter, Musik, Popmusik, Recension, spelningar, Stockholm

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 49
  • Sida 50
  • Sida 51
  • Sida 52
  • Sida 53
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 74
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Hemliga klubben – Winterviken Energi och popdängor som glädjer

Jag är ganska säker på att jag är äldst … Läs mer om Hemliga klubben – Winterviken Energi och popdängor som glädjer

Vokal ekvilibristik varvas med betagande ballader – Lies! Lies! Lies! av Mandy & Andy

Mandy & Andy Lies! Lies! … Läs mer om Vokal ekvilibristik varvas med betagande ballader – Lies! Lies! Lies! av Mandy & Andy

Teaterkritik: Tartuffe – välspelad och rolig

Foto Sören Vilks Tartuffe Av … Läs mer om Teaterkritik: Tartuffe – välspelad och rolig

Filmrecension: Marsupilami

Marsupilami Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Marsupilami

Filmrecension: The Dog Stars – ett sanslöst skrämmande stycke skräpfilm

The Dog Stars Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Dog Stars – ett sanslöst skrämmande stycke skräpfilm

Recension av tv-serie: Blodsoffer – en nagelbitare det inte går att slita sig ifrån

Peter Andersson as Alfred Berg and Jakob … Läs mer om Recension av tv-serie: Blodsoffer – en nagelbitare det inte går att slita sig ifrån

Filmrecension: Siri Hustvedt – Dance Around the Self – fantastiskt om liv och död och litteratur

Siri Hustvedt – Dance Around the … Läs mer om Filmrecension: Siri Hustvedt – Dance Around the Self – fantastiskt om liv och död och litteratur

Sväng och vemod när kraftfullt folkrockband återvänder till sitt ursprung – Lighthousekeeping med West of Eden

West of … Läs mer om Sväng och vemod när kraftfullt folkrockband återvänder till sitt ursprung – Lighthousekeeping med West of Eden

Filmrecension: One Night Only – håglöst och förvirrar

One Night Only Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: One Night Only – håglöst och förvirrar

En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Per Tornberg The Yardhouse … Läs mer om En jazzig pärla värd att göra vågen för – The Yardhouse Session av per Tornberg

Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Hösten 2026 bjuder Arja Saijonmaa in … Läs mer om Sjung för mig ARJA! Sa Mikis – En helafton med Arja Saijonmaa, film och konsert

Bokförsäljningen fortsätter att öka

Under det andra kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen fortsätter att öka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in