Bok

Herta Müller – äntligen – och redan i Wikipedia om Nobelpriset

8 oktober, 2009 by Rosemari Södergren

hertamuller300
Herta Müller – äntligen.
Det tror jag kulturavdelningen på pappers-DN säger idag i alla fall. De gjorde ju klart att deras önskepristagare av Nobelpriset i litteratur var den tyskrumänska författarinnan Herta Müller.
Tyvärr kan jag inte säga något. Jag har inte läst något av henne. Och det lär väl dröja innan jag får chansen.
Få av Herta Müllers böcker fanns i lager hos bokhandlarna. Så fort Peter Englund utttalat prisvinnarens namn beställdes böckerna. Och på nätet och i bokhandlarna såldes de exemplar som fanns direkt, skriver DN.

En bloggare som tydligen läst Herta Müller och säger ”Äntligen” är David Gottlieb:

Det är nog första gången jag lyckats gissa rätt på nobelpristagare. Herta är en favorit, så jag tyckte det var dags.

Vad bör vi då veta om Herta Müller?
I svenska versionen av Wikipedia finns en lång artikel om Herta Müller och där står det redan att hon fått Nobelpriset i literatur. Jag som gnällt en del om Wikipedia när det gäller kulturdelarna måste säga att de ryckt upp sig.

Herta Müller, född 17 augusti 1953 i Ni?chidorf utanför Timi?oara, är en rumänsk-tysk författare och nobelpristagare i litteratur.

Med sina självbiografiskt färgade romaner skildrar Herta Müller den tyska minoritetens liv i det kommunistiska Rumänien, och anpassningen till de extrema förhållandena där. Hon har kallats för en krönikör över vardagslivet i diktaturen, och verken präglas av uppror till försvar av tankefrihet och yttrandefrihet.På grund av sin kritik mot regimen tvingades hon i landsflykt 1987, och hon är numera bosatt i Berlin. Vid sidan av sitt författarskap är Herta Müller verksam som lärare vid universitetet. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2009 med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap.”

Jag ska i alla fall sätta upp henne på listan över författare jag ska försöka läsa så snart det är möjligt.

Andra röster om Herta Müller idag:
Röda Malmö skriver med rubriken: Hennes böcker kanske man ska testa…?
”Mycket bra val”, säger SvD:s kulturchef.
En mycket värdig pristagare, skriver Stefan Eklund.
– Jag förtjänar det inte, säger Herta Müller själv till SVT och det gör Aftonbladet en rubrik av.

Expressen påpekar att det nu är rekord i antal kvinnor som fått Nobelpriset under ett år, med hittills fyra kvinnliga pristagare.

Hittills har fyra kvinnor fått Nobelpriset 2009. Det är historiskt, aldrig förr har så många kvinnor blivit pristagare under ett och samma år.
Mellan 1901 och 2008 förärades 789 personer Nobelpriset. Av dem var 35 kvinnor – motsvarande bara 4,4 procent.

DN tar upp att reaktionerna utomlands varit blandade:

Tre kinesiska författare och litteraturkritiker som vidtalats i förväg för att besvara frågan vad de anser om årets pristagare säger samtliga att de aldrig läst något av Herta Müller.
Ett par av dem rekommenderar ett samtal med författarkollegan Qiu Huadong, som i Kina är känd för att läsa ovanligt mycket västerländsk litteratur.
Qiu sitter på restaurang och äter middag när han får höra namnet på årets Nobelpristagare.
– Tyvärr, säger han, jag har heller inte läst något av henne. Jag tror inte att hennes böcker är översatta till kinesiska.
Nobelpriset, anser han, fortsätter att påminna kinesiska författare att de ska hålla fast vid drömmen om sitt författarskap och jobba hårt, i ett samhälle där de flesta annars bara tänker på att tjäna pengar.

GP:s kulturchef skriver om valet av Herta Müller till Nobelpriset i litteratur: Priset innehåller en uppmaning till alla som vill inskränka yttrandefriheten och menar att det är ett pris till det fria ordet.

Det ska gudarna veta att det behövs i dessa dagar av ständiga attacker på yttrandefriheten och mot demokratin.

Utgivet av Herta Müller:
Utgivet på svenska:

* Flackland 1985 (översättning: Susanne Widén-Swartz)

* Människan är en stor fasan på jorden 1987 (översättning: Karin Löfdahl)

* Barfota februari 1989 (översättning: Karin Löfdahl)

* Resande på ett ben 1991 (översättning: Karin Löfdahl)

* Redan då var räven jägare 1994 (översättning: Karin Löfdahl)

* Hjärtdjur 1996 (översättning: Karin Löfdahl)

* Kungen bugar och dödar 2005 (översättning: Karin Löfdahl)

* Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv 2007 (översättning: Karin Löfdahl)

På tyska:

* Niederungen, 1982

* Drückender Tango, 1984

* Der Mensch ist ein großer Fasan auf der Welt, 1986

* Barfüßiger Februar, 1987

* Reisende auf einem Bein, 1989

* Wie Wahrnehmung sich erfindet, 1990

* Der Teufel sitzt im Spiegel, 1991

* Der Fuchs war damals schon der Jäger, 1992

* Eine warme Kartoffel ist ein warmes Bett, 1992

* Der Wächter nimmt seinen Kamm, 1993

* Angekommen wie nicht da, 1994

* Herztier, 1994

* Hunger und Seide, 1995

* In der Falle, 1996

* Heute wär ich mir lieber nicht begegnet, 1997

* Der fremde Blick oder Das Leben ist ein Furz in der Laterne, 1999

* Im Haarknoten wohnt eine Dame, 2000

* Heimat ist das, was gesprochen wird, 2001

* Der König verneigt sich und tötet, 2003

* Die blassen Herren mit den Mokkatassen, 2005

* Este sau nu este Ion, 2005

* Atemschaukel, 2009

Relaterat:
Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om Nobelpris, litteratur, författare, böcker, kultur

Också priserna i kemi, fysik och medicin är en slags kultur

7 oktober, 2009 by Rosemari Södergren

Se bilden här, från Kungliga Vetenskapsakademin. Det är en bild på cellnivå, som har med årets Nobelpris i Kemi att göra:

Årets Nobelpris i kemi belönar studier av en av livets mest grundläggande processer: när ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv. Ribosomer tillverkar proteiner, som i sin tur sköter kemin i alla levande organismer. Eftersom ribosomerna är fundamentala för livet, är de också perfekta mål för nya antibiotika.

Det är fascinerande hur vacker verkligheten är. Bilden är som ett konstverk.

Den här veckan är forskningens stora vecka, med tre stora Nobelpris.

Annars brukar jag mest vänta på torsdagens prisutdelning: Nobelpriset i litteratur. Men nu när jag jobbar som webbredaktör på den fackliga organisationen Naturvetarna har veckans tre första priset varit lika heta:

Det har varit lite lustigt att alla tre prisen gått till tre personer.
Tre forskare fick dela kemipriset: Venkatraman Ramakrishnan, Thomas A Steitz och Ada Yonath..
Tre forskare fick dela fysikpriset: Charles Kao, Willard Boyle och George Smith
Tre forskare fick dela medicinpriset: Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak

Jag har lärt mig massor den här veckan, just för att vi förstås på jobbets sajt måste ha artiklar om dessa tre vetenskapspriser. En duktig vetenskapsjournalist har skrivit artiklar som jag lagt ut på Naturvetarnas sajt. Nästa steg är nu att jag ska leta reda på fler som ska kommentera dessa Nobelpris.

Här är de tre artiklarna på Naturvetarnas hemsida:
Pris för ritningarna på cellens proteinfabrik
Pris för lysande insatser
Medicinpris för kromosomernas stabiliserande ändar

Bloggare som tagit upp Nobelpriserna i kemi, fysik och medicin:
Al Hamatzav, Naturvetarna student, GreenSwedenBlog och Vetenskapsnytt.

Fast nu har går jag förstås som många kulturbloggare och än spekulerar kring vem som får litteraturpriset. Svaret får vi i morgon, torsdag kring lunch.

DN har kollat vad vadslagsningsfirmorna säger:

Loppet är alltså till synes helt öppet. Men att döma av de två största vadslagningsfirmorna på området – brittiska Ladbrokes och svenska Unibet – handlar det om ett begränsat urval namn. Av de tio namnen med lägst odds är i skrivande stund sex stycken de samma på listorna – amerikanska Joyce Carol Oates, israeliske Amos Oz, algeriska Assia Djebar, amerikanske Philip Roth, italienske Claudio Magris och japanske Haruki Murakami. De löpande förändringarna är inte stora. Alla de tio första namnen ligger under 14 i odds, vilket fjolårets pristagare, fransk-mauritiske Jean-Marie Gustave Le Clézio, gav.

Nå, tillbaka till där jag började det här inlägget. Att priserna i kemi, fysik och medicin också har med kultur att göra. Då tänkte jag inte bara på att verkligheten ofta överträffar dikten. Som att bilden på cellnivå ser ut som ett konstverk och visar hur komplicerade vi människor är.

Överlag är det ofta, ofta så: verkligheten överträffar våra fantasier. Och fantasierna använder vi för att förstå vår verklighet.

I mina ögon är forskare konstnärer på sitt sätt. De skapar något. Något som andra kan bygga vidare på och som kan vara till nytta för mänskligheten.

Relaterat:
Dagens Nyheter om kemipriset, Svenska Dagbladet,
Dagens Nyheter om medicinpriset, Dagens Nyheter om fysikpriset.

DN om vem som får litteraturpriset.

Läs även andra bloggares åsikter om Nobelpris, vetenskap, kultur, litteratur, Svenska Akademin, kemi, fysik, medicin

Vinn ett exemplar av boken Juliette av Markis de Sade

29 september, 2009 by Redaktionen

juliette_1-2_360
Markis de Sade gav namn åt sadismen. Han hör till världslitteraturens mest inflytelserika författare. Bok för bok introduceras han nu på svenska av Vertigo förlag genom en insats av översättaren Hans Johansson.

Kulturbloggen har fått tre exemplar som vi ska lotta ut bland våra besökare.
Hur ska du göra för att vinna ett exemplar? Maila kulturbloggen snabel-a gmail punkt com.

Skriv med tre meningar varför just du borde få ett exemplar av boken.
Mailet måste vara oss tillhanda senast 10 oktober klockan 12.00.

Här lite fakta kring boken:

Justine och Juliette är ett av världslitteraturens mest beryktade syskonpar. Den första dygdig, den andra ond; den första ständigt bestraffad för sin godhet, den andra belönad för sin skamlöshet.

Markis de Sade (1740–1814) ägnade systrarna var sin roman. Nu kommer historien om Juliette (1797) för första gången på svenska. I denna volym – den första av tre – får vi följa hennes väg från klostret till bordellen, från livet som föräldralös till framgångsrik kurtisan i 1700-talets Paris.

Den här klassiska romanen av ”den gudomlige markisen” kokar av pornografi, filosofi och svart humor: det självklara vänds upp och ner, det normala och rimliga attackeras, det onjutbara blir njutbart. Här möts intellektet och köttet på ett svindlande sätt.

Romanerna om systrarna Justine och Juliette ledde till den tredje och sista inspärrningen av Markis de Sade; han är en av de få som låsts in för sina idéers skull av tre olika politiska regimer: monarki, republik och kejsardöme. Han dog i fångenskap.

”Vi har här det mest skandalösa verk som någonsin skrivits. Är inte det skäl nog att rikta vår uppmärksamhet mot det?” – Maurice Blanchot.

Liksom Vertigos mycket uppmärksammade tidigare Sade-utgåvor Ernestine, De 120 dagarna i Sodom och Filosofin i sängkammaren är Juliette försedd med ett fylligt efterord och kommentarer. Förlaget har inte sparat några resurser i produktionen av denna utsökt lyxiga bok: linneband, trådbindning, glassigt skyddsomslag, rikligt med illustrationer och ett svart sidensnöre pryder volymen.

Hans Johansson (f 1943) har översatt en lång rad franska klassiker. Hans arbete med att introducera Markis de Sades verk till en svensk läsekrets är en tung kulturgärning och en monumental översättarbragd.

Läs även andra bloggares åsikter om tävling, böcker, bok, Markis de Sade, Juliette, Vertigo

Recension: Desirada av Maryse Condé

13 september, 2009 by Rosemari Södergren

”Desirada” handlar om tre generationer kvinnor med ursprunget från den tidigare franska kolonin Guadelope.
Huvudhandlingen utgår från Marie-Noelle som alltid undrar vem som är hennes far. Hennes mamma var bara femton när hon födde henne och övergav henne. Hon växte upp i den barnlösa Ranelises vård och var älskad. När hon fyllt tio kom ett brev från hennes mamma Reynalda som nu bor i Paris som vill ha ha sin dotter.
Marie-Noelle tvingas lämna sin fostermamma och all kärlek på Guadeloupe för att komma till en mamma som inte alls bryr sig om henne.
I sitt sökande efter vem som är hennes pappa får Marie-Noelle svar på vad som gjort hennes mamma kärlekslös mot sina barn.

Visserligen utspelar sig en stor del av handlingen i Guadeloupe och för mig främmande miljöer. Även om det är fascinerande att känna vindarna och dofterna därifrån känns boken inte alls som om den handlar om några exotiska människor. Det är eviga frågor som berör oss alla som tas upp, om kvinnors förhållande till män, om valet mellan karriär eller familjeliv.

I DN:s lista över höstens tio bästa böcker ligger ”Desorada” som tvåa den här veckan. Ja Marysde Condés bok är engagerande. Den är välskriven och fängslande och handlar väl om att kunna leva utan att låta det förflutna göra en människa bitter.

DN:s Maria Schottenius skriver i sin recension:

Den största skammen. Våldtäkter som leder till oönskade graviditeter och kyliga moderskap – i ”Desirada” skildrar Maryse Condé en av vår tids största skamligheter, kolonialismens övergrepp. Men bokens hetta och energi känns ändå hoppfull.Maryse Condé: ”Desirada”

Det är väl ungefär vad jag ville säga fast jag började från andra hållet, att trots att boken är spännande och exotisk för att den utspelar sig i miljöer som inte så ofta beskrivs i nutida litteratur i västvärlden är det eviga frågor som tas upp, om oönskade graviditeter, om att satsa på karriär, om hur familjeliv kan ta frihet från människor, om bristen på solidaritet mellan de utslagna.

Författarinnan Maryse Condé är född i Karibien och har nämnts många gånger i spekulationerna om vem soms ka få Nobelpriset i litteratur. Ja, hon vore en värdig mottagare. Hennes berättelse är välskriven men den flyter på, är lättläst men har samtidigt många bottnar och undertoner.
Hon ger i sin litteratur röst i väst åt människor från kulturer som inte så ofta kommer till tals i vårt mediebrus.

Relaterat: Göteborgsposten har en recension.

Läs även andra bloggares åsikter om karibien, litteratur, recension, kvinnor, böcker, Desirada, Nobelpris, Maryse Condé, väldtäkt, mammor

Kulturfyran i bilder och om böcker

11 september, 2009 by Rosemari Södergren

Hmm, Kulturfyran har haft två veckor uppehåll. Det har inte varit meningen. Jag har jobbat en hel del och haft fullt upp.
Men, låt oss köra igång en nu, rejält försenad.
Jag tänkte att vi gärna får svara med bilder.

Jag tog häromdagen en bild på stolen bredvid min säng. Bilden, ni ser den överst i inlägget här, säger en del om mitt intresse för böcker, men samtidigt säger den en del om mitt förhållningssätt i livet. Att alltid ha för mycket eller väldigt mycket på gång.

1. Vem är du ur kultursynvinkel? Säg det gärna med en bild.

2. Vilken bok har senast påverkat dig starkt?

3. Vilken bok har du senast lagt undan utan att läsa klart?

4. Visa oss ett youtube-klipp eller bild, som gör dig glad.

Glöm nu inte att lämna länken till ditt svar här i en kommentar. Om du dessutom pingar nyligen hamnar ditt inlägg i blogglistan som ligger precis över kommentarsfältet. Det är bra eftersom jag inte sitter vid datorn jämt och alla kommentarer modereras innan de kommer ut. Men om du pingar nyligen syns din länk snabbare.

Att pinga nyligen är jättelätt, klicka på länken här och fyll bara i din bloggs adress i formuläret som finns lite längre ned på sidan som visas.

Tack Carina som lämnade en kommentar så jag kom igång igen.

Läs även andra bloggares åsikter om kulturfyran, kultur, böcker, bok, bilder

Bok

Footer

Om oss