Herta Müller – äntligen.
Det tror jag kulturavdelningen på pappers-DN säger idag i alla fall. De gjorde ju klart att deras önskepristagare av Nobelpriset i litteratur var den tyskrumänska författarinnan Herta Müller.
Tyvärr kan jag inte säga något. Jag har inte läst något av henne. Och det lär väl dröja innan jag får chansen.
Få av Herta Müllers böcker fanns i lager hos bokhandlarna. Så fort Peter Englund utttalat prisvinnarens namn beställdes böckerna. Och på nätet och i bokhandlarna såldes de exemplar som fanns direkt, skriver DN.
En bloggare som tydligen läst Herta Müller och säger ”Äntligen” är David Gottlieb:
Det är nog första gången jag lyckats gissa rätt på nobelpristagare. Herta är en favorit, så jag tyckte det var dags.
Vad bör vi då veta om Herta Müller?
I svenska versionen av Wikipedia finns en lång artikel om Herta Müller och där står det redan att hon fått Nobelpriset i literatur. Jag som gnällt en del om Wikipedia när det gäller kulturdelarna måste säga att de ryckt upp sig.
Herta Müller, född 17 augusti 1953 i Ni?chidorf utanför Timi?oara, är en rumänsk-tysk författare och nobelpristagare i litteratur.
Med sina självbiografiskt färgade romaner skildrar Herta Müller den tyska minoritetens liv i det kommunistiska Rumänien, och anpassningen till de extrema förhållandena där. Hon har kallats för en krönikör över vardagslivet i diktaturen, och verken präglas av uppror till försvar av tankefrihet och yttrandefrihet.På grund av sin kritik mot regimen tvingades hon i landsflykt 1987, och hon är numera bosatt i Berlin. Vid sidan av sitt författarskap är Herta Müller verksam som lärare vid universitetet. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2009 med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap.”
Jag ska i alla fall sätta upp henne på listan över författare jag ska försöka läsa så snart det är möjligt.
Andra röster om Herta Müller idag:
Röda Malmö skriver med rubriken: Hennes böcker kanske man ska testa…?
”Mycket bra val”, säger SvD:s kulturchef.
En mycket värdig pristagare, skriver Stefan Eklund.
– Jag förtjänar det inte, säger Herta Müller själv till SVT och det gör Aftonbladet en rubrik av.
Expressen påpekar att det nu är rekord i antal kvinnor som fått Nobelpriset under ett år, med hittills fyra kvinnliga pristagare.
Hittills har fyra kvinnor fått Nobelpriset 2009. Det är historiskt, aldrig förr har så många kvinnor blivit pristagare under ett och samma år.
Mellan 1901 och 2008 förärades 789 personer Nobelpriset. Av dem var 35 kvinnor – motsvarande bara 4,4 procent.
DN tar upp att reaktionerna utomlands varit blandade:
Tre kinesiska författare och litteraturkritiker som vidtalats i förväg för att besvara frågan vad de anser om årets pristagare säger samtliga att de aldrig läst något av Herta Müller.
Ett par av dem rekommenderar ett samtal med författarkollegan Qiu Huadong, som i Kina är känd för att läsa ovanligt mycket västerländsk litteratur.
Qiu sitter på restaurang och äter middag när han får höra namnet på årets Nobelpristagare.
– Tyvärr, säger han, jag har heller inte läst något av henne. Jag tror inte att hennes böcker är översatta till kinesiska.
Nobelpriset, anser han, fortsätter att påminna kinesiska författare att de ska hålla fast vid drömmen om sitt författarskap och jobba hårt, i ett samhälle där de flesta annars bara tänker på att tjäna pengar.
GP:s kulturchef skriver om valet av Herta Müller till Nobelpriset i litteratur: Priset innehåller en uppmaning till alla som vill inskränka yttrandefriheten och menar att det är ett pris till det fria ordet.
Det ska gudarna veta att det behövs i dessa dagar av ständiga attacker på yttrandefriheten och mot demokratin.
Utgivet av Herta Müller:
Utgivet på svenska:
* Flackland 1985 (översättning: Susanne Widén-Swartz)
* Människan är en stor fasan på jorden 1987 (översättning: Karin Löfdahl)
* Barfota februari 1989 (översättning: Karin Löfdahl)
* Resande på ett ben 1991 (översättning: Karin Löfdahl)
* Redan då var räven jägare 1994 (översättning: Karin Löfdahl)
* Hjärtdjur 1996 (översättning: Karin Löfdahl)
* Kungen bugar och dödar 2005 (översättning: Karin Löfdahl)
* Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv 2007 (översättning: Karin Löfdahl)
På tyska:
* Niederungen, 1982
* Drückender Tango, 1984
* Der Mensch ist ein großer Fasan auf der Welt, 1986
* Barfüßiger Februar, 1987
* Reisende auf einem Bein, 1989
* Wie Wahrnehmung sich erfindet, 1990
* Der Teufel sitzt im Spiegel, 1991
* Der Fuchs war damals schon der Jäger, 1992
* Eine warme Kartoffel ist ein warmes Bett, 1992
* Der Wächter nimmt seinen Kamm, 1993
* Angekommen wie nicht da, 1994
* Herztier, 1994
* Hunger und Seide, 1995
* In der Falle, 1996
* Heute wär ich mir lieber nicht begegnet, 1997
* Der fremde Blick oder Das Leben ist ein Furz in der Laterne, 1999
* Im Haarknoten wohnt eine Dame, 2000
* Heimat ist das, was gesprochen wird, 2001
* Der König verneigt sich und tötet, 2003
* Die blassen Herren mit den Mokkatassen, 2005
* Este sau nu este Ion, 2005
* Atemschaukel, 2009
Relaterat:
Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Aftonbladet.
Läs även andra bloggares åsikter om Nobelpris, litteratur, författare, böcker, kultur