• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Berns

Bildgalleri: Amanda Jensen på Berns

23 mars, 2013 by Redaktionen

amandajenssen

24-åriga Amanda Jenssen spelade under fredagkvällen den 22:a mars på Berns i Stockholm. Hon berättade att hon tyckte det var skönt att vara tillbaks i huvudstaden, Berns har betytt mycket för henne eftersom självaste Edith Piaf en gång i tiden spelat just där.

I höstas släppte Amanda sitt senaste album Hymns for the Haunted som bland annat innehåller succélåtarna Ghost och Dry My Soul.

Text och bilder: Calle Andersson

amandajenssen1

amandajenssen2

amandajenssen4

amandajenssen5

amandajenssen6

Arkiverad under: Musik Taggad som: Amanda Jenssen, Berns

Titta: Jessie Ware med musikvideo till Sweet Talk

14 december, 2012 by Jonatan Södergren

Singlarna från Jessie Wares debutalbum Devotion har alla hållit en imponerande klass. På sin nya söta musikvideo till Sweet Talk (som du kan se längst ned i inlägget) återvänder den brittiska sångerskan till sin barndom. Videon är regisserad av Joel Wilson.

Jessie Ware, som bara för någon vecka sedan intog Berns Salonger för sin första spelning i Sverige, har även tvingats ändra titel på sin genombrottssingel 110% som alltså numera kallas If You Never Gonna Move. Så här skriver Consequence of Sound:

Ware’s breakthrough single “110%” has since been re-titled “If You’re Never Gonna Move” for her upcoming debut EP with Cherrytree Records due to sample clearance issues with the estate of Big Pun. Ware originally paid homage to Pun’s ”Dream Shatterer” with the line “carvin’ my initials on your forehead”; it’s since been replaced with the less bloody “Coming on a mission like a warhead.”

Du kan läsa vår intervju med Jessie Ware här: https://kulturbloggen.com/?p=63649

Foto: Jonatan Södergren

Arkiverad under: Musik Taggad som: 110%, Berns, Big Pun, Devotion, If You Never Gonna Move, Jessie Ware, Sweet Talk

Kulturbloggen möter Jessie Ware

4 december, 2012 by Jonatan Södergren

– Jag har min vän Tic att tacka för att jag blev sångare. När jag var 24 föreslog han att jag skulle träffa SBTRKT, helt enkelt eftersom vi bodde så nära varandra. Men vi kom bra överens och jag gillade hans musik, berättar den numera tjugoåttaårige Jessie Ware när jag möter upp henne på Berns där hon nyss avslutat sitt soundcheck inför kvällens spelning.

Ute visar termometern femton minusgrader och Stockholm är helt täckt i snö. Jessie har nyss kommit hit med flyg. Hon är trött, men det märks att hon är glad över att vara här.

– Jag har aldrig varit med om sådan här kyla tidigare, men jag gillar Stockholm. Det känns friskt och rent. Jag har varit här en gång tidigare med Sampha när vi spelade in musikvideon till Valentine (som du kan se nedan).

Efter samarbeten med just SBTRKT och Sampha, fixstjärnorna inom södra Londons elektroniska musikscen, blev den före detta sportjournalisten en av årets mest omtalade artister när hon tidigare i år gav ut sitt Mercury Prize-nominerade debutalbum Devotion.

– Samarbetet med SBTRKT fick mig att inse hur mycket jag uppskattade elektronisk musik och att det var något jag ville ha med på mitt soloalbum. Fast det fick inte bli för mycket, först och främst är jag en sångerska.

Du har kallats ”den felande länken mellan Adele, SBTRKT och Sade”. Vad tycker du om den jämförelsen?

Jessie: Jag är ett stort fan av Sade. Hon är en influens. Jag tycker även om hur Adele framför sina låtar och hur uppriktiga hennes texter är, men jag tycker vi är rätt olika. Jag ser det som en komplimang att omnämnas i ett så talangfullt sällskap.

Vilken musik växte du upp med?

Jessie: Jag har alltid tyckt om soul, R&B och gammal jazzmusik som Ella Fitzgerald, Billie Holiday och Frank Sinatra. Jag brukade sjunga Summertime i skolan när jag var liten.

När började du sjunga?

Jessie: När jag gick i skolan, men det var inte så seriöst. Jag tog bara klassiska lektioner en gång i veckan.

Vad ville du åstadkomma med ditt album?

Jessie: Jag ville göra något som både mina vänner och min mor skulle kunna tycka om, men framför allt så ville jag göra något som jag själv gillade. För om ingen annan skulle vilja lyssna skulle jag vara den som lämnades kvar med det.

Är du förvånad över hur många som lyssnar på din musik?

Jessie: Det är ingenting jag hade förväntat mig, men jag hade förhoppningar om att turnera utomlands vid den här tidpunkten i min karriär. Nomineringen i Mercury Prize var ett fantastiskt slut på vad som har varit det bästa året i mitt liv. Jag är fortfarande lite omtumlad. Bara att bli nominerad är ju fantastiskt.

Hur viktiga har artister som Katy B varit för dig?

Jessie: Katy B öppande upp för kvinnliga soulsångerskor att göra elektronisk musik. Hon var med och gjorde det populärt igen. Om inte hon hade nått sådana framgånger hade antagligen inte jag heller kunnat bli så populär. Hon har varit ett stöd. Artister från London supportar varandra faktiskt väldigt mycket.

Din skiva har ju en dramatisk sida också med låtar som Taking in Water. Vad handlar den låten om?

Jessie: Den handlar om min bror. Det var faktiskt den första låten jag skrev med Kid Harpoon som jag även skrev Wildest Moments och Night Light med. Låten var mitt sätt att tala till min bror när jag inte kunde göra det face to face. Ursprungligen var den influerad av Alicia Keys och The Weeknd även om man inte längre kan höra det.

Varför döpte du albumet till Devotion?

Jessie: Det var första låten jag skrev med Dave Okumu som producerade skivan. Det var då allting föll på plats och jag började förstå vilken typ av artist jag ville vara. Dessutom gillar jag hur feminint och passionerat det låter.

Vilka är dina planer för nästa år?

Jessie: Nästa år kommer jag turnera. Förhoppningsvis börjar jag skriva på ett andra album. För tillfället känns mitt huvud något blankt, men jag är säker på att inspirationen kommer.

Porträttfoto: Emma Andersson, konsertfoto: Jonatan Södergren

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: 110%, Berns, Devotion, Jessie Ware, SBTRKT, Wildest Moments

Jessie Ware på Berns

4 december, 2012 by Jonatan Södergren

Jessie Ware, Berns Salonger
3 december 2012
Betyg: 4

Jessie Ware är bakgrundssångerskan som 2012 fick modet att kliva fram i rampljuset. Efter samarbeten med några av fixstjärnorna inom södra Londons elektroniska musikscen har den tjugoåttaårige brittiska soulsångerskan i och med sitt Mercury Prize-nominerade debutalbum Devotion välförtjänt blivit en av årets stora snackisar.

Hon har kallats ”den felande länken mellan Adele, SBTRKT och Sade”. Den sistnämnda är en uppenbar influens, men hon hämtar lika mycket från SBTRKT och annan samtida klubbmusik som från klassisk R&B, soul och jazz. När jag intervjuade henne innan spelningen nämnde hon såväl Katy B som Ella Fitzgerald, Billie Holiday och Frank Sinatra som influenser. Allt smälter samman i en gränslöshet där passion, dramatik och kärlek är de självklara utgångspunkterna.

Men det handlar även om en känsla för medryckande hooks som sätter sig direkt. Den 80-talsosande gitarrslingan i Running. Beatet och hiphop-samplingarna i 110%. Hur hon i samma låt så effektfullt håller mikrofonen så man bara knappt kan urskilja vad hon sjunger. Eller hur hon i sin största hit Wildest Moments så inspirerat sjunger ”baby in our wildest moments we could be the greatest, we could be the worst of all”.

När hon tillsammans med tre medmusiker intar Berns vackra lokaler – som hon själv tycker ser ut som ”en opera med lite David Lynch” – inger hon framför allt ett sympatiskt intryck. Hon interagerar med publiken och efter år av erfarenhet som bakgrundssångerska har hon vuxit sig helt naturlig på scen. Några låtar in i konserten slänger hon av sig kavajen som för att visa att hon bara värmt upp. Sedan går hon från klarhet till klarhet. I avslutande Running fylls scenen av stjärnor och glitter. Då känns det som att ingenting kan stoppa Jessie Ware. Hon är i en galax för sig.

Följande låtar spelades:

Devotion
Still Love Me
Night Light
If You Love Me
110%
Sweet Talk
Swan Song
Taking in Water
Something Inside
What You Won’t Do for Love
Not to Love
Wildest Moments
Running

Foto: Jonatan Södergren

Arkiverad under: Musik Taggad som: 110%, Berns, Devotion, Jessie Ware, Running, SBTRKT, Wildest Moments

Johan Bergmark ifrågasätter vad som är ett porträtt

15 november, 2012 by Jonatan Södergren

Vad är egentligen ett porträtt och måste ett porträttfotografi nödvändigtvis föreställa ett ansikte? Det är frågor Johan Bergmark leker med i sin nya fotoutställning på Berns Hotel i Stockholm.

Utställningen kretsar kring analoga svartvita poträttbilder av olika filmpersoner. På en bild har han till exempel fått David Lynch att dölja större delen av sitt ansikte bakom en gardin, ändå ser man direkt vem det är bilden föreställer, vilket leder till frågan: hur mycket ansikte måste en bild innehålla för att det ska räknas som ett porträtt?

– Jag tycker det är viktigt att bevara kärnan av fotot. Enligt mig kan du faktiskt ta ett porträtt av någon utan att personen i fråga ens är med på bilden. Den här utställningen visar det, berättar Johan Bergmark.

Vissa bilder fångar individerna i lite råare och mer emotionella ögonblick. Syftet är att visa att alla individer är likadana. Att det är känslorna och uttrycken som är det viktiga. Genom att förvränga en persons ansikte eller försätta personen i en viss miljö kan man flytta fokus till just uttrycken. Så om du har tid över rekommenderar jag att du spanar in hans fotoutställning nästa gång du har vägarna förbi Berns Hotel.

Johan Bergmark började sin karriär 1994 och har sedan dess publicerats i bland annat Rolling Stone, Mojo, Uncut, Empire, Washington Post och The Herald Tribune. Utställningen på Berns Hotel pågår fram tills den 10 januari 2013.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Berns, David Lynch, Foto, Johan Bergmark

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Sedan jag nyligen skrev minnesord om … Läs mer om Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Disclosure Day Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Titel: Svinen Författare: John Ajvide … Läs mer om Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Victor Rydström Tack för maten … Läs mer om Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Comic Con Stockholm Summer 2026

Comic Con Stockholm Summer 2026 Mässor … Läs mer om Comic Con Stockholm Summer 2026

Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Masters of The Universe Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Scary Movie Betyg 1 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Åttafaldigt GRAMMY-nominerade Death Cab … Läs mer om Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Born to Fight Betyg 3 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

The Furious Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

Filmrecension: Couture – spretar för mycket

Couture Betyg 3 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Couture – spretar för mycket

Väldigt vital och emellanåt berörande tribut – Göteborg Jazz Orchestra hyllar 100-åringen Miles Davis

1/6 2026 Park Lane i Göteborg Även … Läs mer om Väldigt vital och emellanåt berörande tribut – Göteborg Jazz Orchestra hyllar 100-åringen Miles Davis

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in