Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Barnböcker

Nominerade böcker till Barnens Romanpris 2012

by

För tredje året i rad delar Sveriges Radio ut Barnens Romanpris till den bästa svenska barnboken för 11-13-åringar. Vinnaren röstas fram av en barnjury som består av fem sjätteklassare från årets bokskolor; Möllevångsskolan i Malmö och Svaleboskolan i Veberöd. Barnjuryn får välja bland fem böcker ur fjolårets utgivning som en grupp vuxna barnbokskritiker har nominerat:

Min pappa är snäll och min mamma är utlänning av Emmy Abrahamson
Flyga högt av Katarina von Bredow
Förvandlad av Mårten Melin
I den tysta minuten mellan av Viveka Sjögren
Försöksdjuret av Marianne Strand

Den vinnande boken presenteras den 28 juni.

För första gången består årets barnjury av elever från två olika skolor, Möllevångsskolan i centrala Malmö och Svaleboskolan i lilla Veberöd, en halvtimmes bilresa därifrån. I Veberöd bor också 2011 års vinnare av Barnens Romanpris, Stefan Casta som fick pris för boken Den gröna cirkeln.

Läs mer på Sveriges Radios hemsida

Bild: Barnens Romanprisjury – Anna Mårtensson, Florind Haliti, Lindita Tufvesson, Aos Ali och Salm Mohammed. Foto: Helene Almqvist/Sveriges Radio

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Tre barnboksförfattare presenterade sina nya böcker på B Wahlström

by

Det finns säkert många skäl till varför man blir författare. En bidragande orsak verkar vara en uppmuntrande svenskalärare. Det visade sig i alla fall vara en gemensam nämnare för Pernilla Gesén, Niklas Krog och Helena Lund-Isaksson som deltog i B Wahlströms trevliga träff mellan barnboksförfattare och bokbloggare i veckan.

Niklas berättade att han som liten var så blyg att han inte vågade prata och började skriva i stället, uppmuntrad av sin lärare. Helena däremot hittade alltid på långa historier som hon berättade för klassen och hennes mellanstadielärare föreslog att hon skulle skriva ner dem. Även Pernilla lyfte fram en svenskalärare, i hennes fall i gymnasiet.

Både Niklas Krog och Helena Lund-Isaksson har utkommit med nya barnböcker i mars.

Niklas Krog har skrivit den femte boken i Legenden om Tann – Dräparen. Serien handlar om dvärgen Tanns fantastiska äventyr i det magiska landet Unadan. Boken är en slags fantasy för barn, men enligt Niklas tänker han inte så mycket på att han ska skriva just barnböcker utan skriver om det han skulle vilja läsa om själv.

Helena Lund-Isaksson har skrivit boken Mackan äger. Den handlar om Mackan som älskar fotboll och drömmer om att han är Zlatan. Helena har inspirerats av sina egna barn när hon skrivit om Mackan, som är en mångbottnad kille som även funderar en del, bland annat på vad som hänt med hans pappa som dött i en bilolycka.

Pernilla Gesén har skrivit flera böcker om Alva och även ett antal böcker om klass 7B. I Alva åker utomlands, som kom ut i november, ska Alva åka till Kanarieöarna med sin mamma, hennes nye pojkvän och hans dotter. Boken tar på ett vardagligt sätt upp situationer och relationer som uppstår i nya familjekonstellationer som är aktuella för många barn.

Mackan äger
Författare: Helena Lund-Isaksson
Illustratör: Maria Källström
Förlag: B Wahlströms
ISBN10: 9132160690
ISBN13: 9789132160691

Legenden om Tann – Dräparen
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: B Wahlströms
ISBN10: 9132160682
ISBN13: 9789132160684

Alva reser utomlands
Författare: Pernilla Gesén
Illustratör/Fotograf: Christina Alvner
Förlag: B Wahlströms
ISBN: 9789132160035

Läs även andra bloggares åsikter om

Bland prinsar och prinsessor – rapport från barnboksdebatt i riksdagen

by

Den 22 februari anordnade Folkpartiet liberalerna Bland prinsar och prinsessor – roller i Barnlitteraturen; kunskapsseminarium om medvetenhet om litteratur och läromedel för barn och ungdomar i Riksdagen. Vid seminariet diskuterades bland annat följande frågor:

Vilka bilder vill vi förmedla till barnen och vad leder de till?
Hur ser utbudet av litteratur i förskolan/skolan/biblioteken för barn ut?
Hur stor är medvetenheten på förlagen, lärarutbildningarna, förskolorna, skolorna och biblioteken kring frågor som rör jämställdhet, hbt, funktionshinder och styvfamiljer?
Hur stort är intresset för litteratur som belyser dessa frågeställningar?

Panelen bestod av chefen för Svenska Barnboksinstitutet Jan Hansson, professor emeritus i svenska Lena Kåreland (forskar om barnlitteratur), docenten i svenska med didaktisk inriktning vid SU Gunilla Molloy, koordinatorn för barn- och ungdomskulturfrågor vid Kulturrådet Lotta Brilioth Björnstad och VD:n för Olika förlag Karin Salmson.

Gruppledaren i utbildningsutskottet Tina Acketoft och vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander inledde och de fem paneldeltagarna fick vardera tio minuter för sina anföranden. Därefter vidtog frågor och diskussion mellan panel och inbjuden publik från förlag, skolor, bibliotek med mera.

Det kollektiva samtalets betydelse betonades. Det spelar ingen roll om barnen får läsa hur många böcker som helst i skola och förskola om det inte följs av givande samtal kring det man läst. Detta kräver mycket av samtalsledaren, alltså läraren, varav följer att lärarutbildningen på området är oerhört viktig. Att öka lärarens kompetens att föra konstruktiva diskussioner kring begrepp som feminism och dylikt.

Den knepiga frågan om att inte bara välja vad som ska läsas utan också påverka det som skrivs togs upp. Huruvida den konstnärliga kvaliteten blir lidande om skrivandet inte sker fritt och dynamiskt utan dessutom ska vara pedagogiskt nyttigt. Det fanns olika uppfattningar kring betydelsen av värderingar kontra konstnärlig kvalitet. De flesta verkade dock överens om att värderingsbiten kan läggas till utan att behöva minska på kvaliteten.

Hur kan man arbeta medvetet med till exempel medieplanering? Ett problem är bland annat att flickor läser mycket mer än pojkar. Och hur ska man få pojkar att läsa mer? Traditionellt har pojkar haft huvudrollen i de flesta böcker men detta faktum har minskat under senare tid. Vill pojkar läsa böcker som handlar om flickor? Och hur kan man ge enskilda barn möjligheter, gruppen i sig kan verka cementerande. Hur hjälpa till att överskrida gränser? Även på strukturell nivå, till exempel konstruktion av genus.

Skolan har förutom utbildningsuppdraget ett demokratiuppdrag. Litteraturen kan vara ett verktyg för att förmedla värderingar och påverka attityder. Man bör arbeta konkret och aktivt för att öka medvetenheten kring jämställdhet, tolerans och mångfald. I litteraturen kan barnen få möjlighet att ta del av andra sätt att vara än det egna och att kunna acceptera detta.

Sammanfattningsvis framhölls vikten av tillgång till bra skol- och övriga bibliotek, förbättrad lärarutbildning och att reflektera mycket kring barn- och ungdomsbokslitteraturen.

Den som är intresserad av statistik kring barnlitteraturen kan gå in på SBI:s hemsida.

Text: Vivian Gustin

Foto: Melker Dahlstrand

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Tre författare har chans att vinna BUS debutantpris Slangbellan

by

Tisdag den 20 mars sker utdelningen av barn- och ungdomssektionen inom Författarförbundet BUS årliga debutantpris Slangbellan för bästa debutbok. Inför prisutdelningen 2011 har juryn läst ett drygt 40-tal böcker och bland dem nominerat följande:

Nalla och Björn bygger en drake (Alfabeta) av Kajsa Lindström
Du borde vara här, min brors självmord (LL-förlaget) av Jesper Bohm
Kapitulera omedelbart eller dö (Rabén&Sjögren) av Sanne Näsling

Sveriges Författarförbund skriver i ett pressmeddelande:

Barn- och ungdomssektionen inom Författarförbundet (BUS) läser varje år den samlade utgivningen av debuterande barn- och ungdomsboksförfattare. Det är en noggrann granskning som strävar efter att lyfta fram en unik röst, en litterär talang och en ny spännande kollega.

Debutantpriset Slangbellan initierades 1998 av författaren Helena Dahlbäck. Priset består av en handtäljd slangbella av Kalle Güettler, ett diplom av Kristina Digman och 30 000 kronor.

 

Om författarna:

Sanne Näsling, född 1983, debuterade 2011 med Kapitulera omedelbart eller dö, där hon med ett alldeles eget språk skildrar styrkan och skörheten i den närmast symbiotiska vänskapen mellan tonårstjejerna Mary och Lovely. Sanne Näsling har studerat litteraturvetenskap och gått Biskops-Arnös skrivarlinje. Vid sidan om sitt författarskap frilansar hon som översättare och litteraturkritiker. Sanne Näsling, som tidigare har arbetat bland annat som lärare och personlig assistent, är uppvuxen och bosatt i Stockholm.

Kajsa Lindström, född 1961 i Göteborg men bor nu med sin familj i Lund. 1981-84 studerade hon design på Beckmans i Stockholm. Efter examen fick hon jobb på H&M som ansvarig för trender och färger på damavdelningen. Ett jobb som innebar mycket resande ut i världen. 1989 startar Kajsa den egna firman OKIDOKI Original med försäljning av leksaker via postorder och tillverkning i egna verkstaden. Efter några års barnledighet föds idén att skapa unika djur för vuxna samlare. Första kollektionen kommer ut 2003. Det blir nallar, grisar, harar, apor och många fler djur. Kajsa får publicitet i stora internationella tidningar och får kunder i hela världen.

Jesper Bohm kommer från Eskilstuna men bor numera i Uppsala. Där jobbar han som informatör på ett museum och som frilansjournalist. Hans debutbok ”Du borde vara här” om sin brors självmord har tagit honom ut på en liten föreläsningsturné om självmord och saknad som kommer att fortsätta under 2012.

Prisutdelningen äger rum på Författarnas Hus i Stockholm.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Är Astrid Lindgrens böcker rasistiska?

by

Vi lever i dag i ett mångkulturellt samhälle.
Detta är skälet till att den tyska forskaren dr Eske Wollrad vid Sachsens antidiskriminreringsbyrå nu går till angrepp mot Astrid Lindgrens storsäljande böcker om Pippi Långstrump.
Rapporterar Aftonbladet.

Eske Wollrad tar som ett exempel på rasismen i böckerna Pippis resa till Söderhavet och Kurrekurreduttön, där de svarta barnen kastar sig för Pippis fötter.
Ett tecken på rasism, menar Wollard.

Jag slängde ut en fråga till några kulturpolitiska vänner, där jag frågade om vad de tänkte kring detta:

En påpekade:
hade nån skrivit dom idag hade det nog blivit lite rabalder

En annan röst:
Ungefär som Tintin och skolböckerna från förr.

En tredje röst:
Barn av sin tid

Någon funderar på om det inte är ett utspel för att Eske Wollrad bara är ute efter att synas

Vad tänker jag själv?
För det första är det rätt klart att böckerna kom till i en tid där många var mycket värre.
Om det kom en färgad person till den småstad där jag växte upp i slutet av femtiotalet och början av sextiotalet så skulle hela stans ungar springa ut för att ställa sig och titta på den färgade människan. Samma sak när zigerarna kom till stan, då skulle vi ut och glo.
Inte för vara elaka utan för att vi var nyfikna.

Det var i en sådan tid Astrid Lindgrens böcker om Pippi kom. Vi får inte glömma det och ur den synvinkeln var Astrid Lindgren ovanligt öppen. Hon gör ju inte de människor med mörk hud till bovar. Att de svarta barnen slängde sig för Pippi fötter var väl till och med en metafor för hur den vita västvärlden betedde sig mot länder i Afrika som de koloniserade.

Jag tror censur är ett gissel och en stor fara för demokratin. Så jag undrar lite vad den tyske forskaren är ute efter. Vill ha förbjuda böckerna om Pippi, vill han ta bort delar ur böckerna eller vill han bara föra en diskussion om rasism i gamla barnböcker?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,