Angels in America
Del 1 Millenium – En gayfantasi om en nations angelägenheter
Av Tony Kusnher
Orginaltitel: Angels in America – Millennium approaches:
a Gay Fantasia on National Themes
Översättning: Nils Gredeby
Regi: Anders Lundorph
Premiär på Hipp, Malmö stadsteater 23 september 2017
När jag flyttade från Grängesberg, min uppväxtort i södra dalarna, var året 1986 och jag hade inte träffat någon öppet homosexuell människa. Det var förmodligen en verklighet jag delade med många andra som växte upp i mindre samhällen runt om i Sverige. Tony Kushners pjäs Angels in America tar oss tillbaka till den tidens New York. Året är 1985, Ronald Reagan är president och nykonservatismen sköljer över USA.
Pjäsen har tre parallella handlingar. Vi får möta Louis som erfar att hans pojkvän Prior har AIDS. Det unga paret Joe och Harper kämpar för att få familjelivet att fungera. Det underlättas inte direkt av att Joe i hemlighet är homosexuell och Harper missbrukar piller. De är dessutom båda mormoner från Salt Lake city. Joes mentor är advokaten Roy Cohn, som försöker övertala Joe att ta ett jobb på justitiedepartementet i Washington, men Joe är tveksam, eftersom han inte vet om Harper vill flytta igen.
Roy Cohn anser sig vara en heterosexuell man som har sex med män. I hans världsbild har sexuella preferenser ingenting med homosexualitet att göra. En homosexuell människa är enligt Cohn en fjolla, dvs en maktlös människa, och Roy Cohn är allt annat än maktlös.
Angels in America avslöjar obarmhärtigt homofobins konsekvenser. Eftersom Joe inte både kan leva som mormon och homosexuell använder han sin fru Harper som en sköld mot omvärlden och lever ett dubbelliv. Harper å andra sidan finner att hon lever i ett kärlekslöst äktenskap och flyr in i en valiumdränkt dimma. När Roy drabbas av AIDS kan han inte erkänna sin sjukdom för omvärlden utan säger att han drabbats av levercancer.
Det är också en pjäs om mänskliga relationer och reaktioner. Prior hanterar sin sjukdom genom att pendla mellan kaxighet i andras närvaro och den djupaste ångest när han är ensam. Louis kan inte hantera det faktum att hans älskade kommer att dö och i valet mellan att lämna och att lämnas väljer han att lämna.
För unga av idag är Angels in America en nyttig påminnelse om att det inte är så där värst länge sedan ordet ”bög” var ett i många kretsar accepterat skällsord och homosexualitet var något som doldes. Fram till 1982 benämndes AIDS som GRIDS – Gay Related Immune Deficiency Syndrome. Det var inte förrän heterosexuella personer fick sjukdomen som den började tas på allvar och resurser sattes in för att hitta ett botemedel.
En pikant detalj är att karaktären Roy Cohn bygger på en historisk person med samma namn. Verklighetens Roy Cohn var även han advokat och arbetade för den ökände kommunistjägaren Joe McCarthy. Den ökända duon jagade homosexuella med samma intensitet som de jagade kommunister och 1953 lyckades de övertyga USA:s president Dwight D Eisenhower att underteckna en exekutiv order som förbjöd homosexuella att arbeta för de federala myndigheterna. Cohn dog i AIDS 1986.
Det finns inga direkt huvudroller, men Prior, Louis, Joe Harper och Roy är de bärande rollerna. Samtliga skådespelare på scenen gör bra insatser, men Marie Götesdotter som spelar Harper gör i mitt tycke den starkaste rolltolkningen. Jag imponeras också av Jimmy Endeleys insats som sjuksköterskan Beliize.
Angels in America är en mycket bra pjäs. Trots att den har 25 år på nacken är den fortfarande aktuell och texten är snabb, poetisk och sylvass. Trots sina tre timmar känns den aldrig långtråkig, även om en tappar fart i den tredje akten. Avslutningen är en i allra högsta grad otillfredsställande cliffhanger, men det är en logisk konsekvens av att detta är första delen av två
I rollerna: Fredrik Gunnarsson, Sven Boräng, mari Göstesdotter, Mattias Linderoth, Henrik Svalander, Jimme Endeley, Cecilia Lindqvist, Susanne Karlsson
Längd: 3 timmar, 30 minuter, inklusive 2 pauser
Text: Peter Johansson
