Att svårt sjuka människor riskerar att kastas ut från Försäkringskassan är ovärdigt ett modernt samhälle. Men det finns flera andra stora buggar i det nya systemet för Försäkringskassan. Experter på sjukförsäkringen pekar på några av de grövsta misstagen i systemet, i en debattartikel i DN.
Det tar upp hur Försäkringskassans regler delar in människor i ett A-lag och ett B-lag bland de sjuka. Eftersom riktlinjerna inte accepterar individuell bedömning utan har slagit fast vilka sjukdomar som ska anses vara svårare än andra öppnar det givetvis för en mängd felaktiga bedömningar. Det är inte sjukdomen i sig som avgör hur svårt drabbad en människa är, utan hur den har drabbat personen som är sjuk. Men det tas inte hänsyn till i Försäkringskassans riktlinjer.
Men det kanske allra sjukaste är regeln att en svårt sjuk människa som varit sjuk i ett år ska testat utifrån hela arbetsmarknaden. Om en människa har en sjukdom som gör att han/hon inte kan stå upp utan måste sitta i rullstol och han/hon jobbar inom långvården kan Försäkringskassan ändå bestämma att personen inte ska få sjukpeng. Han/hon skulle ju kunna jobba som vakt på högskoleprov där han/hon kan sitta ner.
Experterna skriver i debattartikeln:
Hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut eller vilka krav som ställs på arbetsmarknaden har inte berörts i lagstiftningen. Inte heller framgår om den enskilde ska kunna försörja sig på arbetet eller om bedömningen kan göras mot tillfälliga arbeten, som till exempel att vara skrivvakt på universitetet. Det som däremot framgår av lagstiftningen är att de arbeten mot vilka rätten till ersättning bedöms, inte behöver finnas tillgängliga för den enskilde. Det räcker att ett sådant arbete kan finnas. Så frågan är: Hur fiktiva får arbeten vara innan de inte längre finns på den reguljära arbetsmarknaden?
Ett arbete består av en mängd olika arbetsuppgifter och hur dessa arbetsuppgifter sätts samman varierar över tid, även inom ett och samma företag. Inom företag finns i många fall arbeten som anpassats för en redan anställd som drabbats av långvarig sjukdom, till exempel vissa typer av lagerarbeten. Dessa arbeten finns inte tillgängliga för personer utanför företaget och frågan är om dessa arbeten ska anses som ”reguljära”.
Försäkringskassan kan alltså bedöma att en svårt sjuk skulle kunna utföra någon form av arbete någonstans, trots att det är hur orealistiskt som helst att den sjuke skulle bli anställd.
Det är en stor bugg i Försäkringskassan.
Eller så är lagstiftarna så okänsliga för hur människor drabbas och har total brist på empati och medkänsla.
Martin Moberg har också bloggat om detta, liksom Ett hjärta rött och Röda Malmö och Feel in the blog.
Läs även andra bloggares åsikter om Försäkringskassan, debatt, samhälle, medkänsla, sjukpeng
En svensk månadslön är ofta mer än 18.700 kronor. Men om du ska få 80 procent av din lön i akassa om du blir arbetslös får du inte tjäna mer än 18-700 kronor, för där ligger taket i arbetslöshetsförsäkringen. Mer än 80 procent av 18.700 ersätts inte.