• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

C More

Farang – en tv-serie med Ola Rapace

1 mars, 2017 by Redaktionen

”Farang” är en ny svensk tv-serie med Ola Rapace i en av huvudrollerna som utspelar sig i Thailand. Ola Rapace spelar Rickard, som flytt från Sverige och bott i tio år på flykt i Thailand där han hankar sig fram små småkriminell i Phuket med ny identitet och ett pris på sitt huvud.

En dag dyker hans 15-åriga dotter Thyra upp som lyckats lista ut var han befinner sig.

Det förflutna hinner ikapp Rickard och en rad krångliga situationer sätts igång.

Serien sänds på C More. De två första avsnitten av Farang blir tillgängliga för streaming 9 mars, och sedan kommer ett nytt avsnitt varje torsdag.

Jag tror att C More med ”Farang” får en tittarsuccé. Serien är minst av samma klass som ”Gåsmamman” och betydligt bättre än Colin Nutleys misslyckade ”Saknad”. ”Farang” är spännande men framför allt handlar den om människor och hur människor reagerar i olika situationer.

Ett pressmeddelande berättar om Farang:
Efter Saknad är det nu dags för C Mores andra originalserie Farang. Den 9 mars släpper vi de två första avsnitten av Erik ”Tusenbröder” Leijonborgs dramathrillerserie för streaming, och sedan kommer ett avsnitt/vecka. I Farang spelar Ola Rapace Rickard, som tio år efter flykten från Sverige till Thailand hankar sig fram som småkriminell i Phuket med skyddad identitet och ett pris på sitt huvud. När hans femtonåriga dotter Thyra (Louise Nyvall) ger sig ut på jakt efter sin pappa kommer det förflutna ikapp med våldsam kraft, och tillsammans med henne blir Rickard tvungen att slå tillbaka för att överleva. Jacques Karlberg spelar Fabian, en ung man som först ser Thyra som en i raden av tjejer han förför och lurar att smuggla droger till Sverige.

I övriga roller ses bland andra Gerhard Hoberstorfer, Anna Bjelkerud, Ralph Carlsson och den thailändska stjärnan Yayaying Rhatha Phongam (”Only God Forgives”). Farang är skapad av Stefan Thunberg och Malin Lagerlöf.

Arkiverad under: Scen Taggad som: C More, Farang, Ola Rapace, TV-serie

Barnjägaren – en av de bästa tv-serierna i höst

19 oktober, 2016 by Rosemari Södergren

barnjagaren

Barnjägaren (Ennemi Public)
Visas på C More hösten 2016
Första avsnittet sändes 15 oktober
Första säsongens tio avsnitt finns i sin helhet på C More Play

Tv-serien ”Barnjägaren” är en av de mest fängslande serierna som visas i höst. Den är spännande, välgjord med skickliga skådespelare och trovärdiga karaktärer – en serie som inte går att se oberörd och där jag som tittare blir djupt engagerad.

Dramathrillern ”Barnjägaren” är löst baserad på fallet med den ökände seriemördaren och pedofilen Marc Dutroux som hemsökte Belgien i mitten av 1990-talet. ”Ett sätt att bearbeta ett ofattbart nationellt trauma”, menar tv-seriens skapare Matthieu Frances.

Seriemördaren och sexförbrytaren Marc Dutroux och hans fru greps den 13 augusti 1996 i Charleroi. Den gigantiska polisutredningen varade i åtta år. Paret Dutroux till livstid för flera mord, kidnappningar och våldtäkter.

Regissören och serieskaparen Matthieu Frances säger till Dagens Nyheter:
– Marc Dutroux-fallet präglade hela min tonårstid, hela min generation. Det var som om hela landet förlorade sin sista oskuld. Efter Dutroux kunde barnen inte längre leka ensamma ute på gatorna på samma sätt. Samtidigt växte en paranoia fram i samhället.

Barnjägaren bygger bara löst på denna händelse. För några år sedan släpptes hustrun till Marc Dutroux och flyttade in i ett kloster. Detta väckte starka reaktioner och protester i synnerhet bland lokalbefolkningen kring klostret. Tv-serien börjat med att en ökänd barnamördare, Guy Béranger (ypperligt spelad av Angelo Bison), till ett kloster i en by vid Ardennerna för att avtjäna slutet av sitt tjugoåriga straff. Reaktionerna blir häftiga och starka bland ortsborna och också bland munkarna. I början är det ingen munk som ens vill sitta bredvid honom under måltiderna.

Serien är så välgjord och fascinerande. Vi får följa en del av livet inne i munkarnas kloster, ett liv som är väldigt främmande för oss som lever i ett så sekulariserat samhälle som Sverige. Vi får också följa polisinspektören Chloé Muller (Stéphanie Blanchoud) som är expert på försvunna barn och som får ansvaret att skydda Guy Béranger. Ett uppdrag som hon inte är särskilt glad över, hon har själv förlorat en syster som försvann när hon var liten.

En av seriens stora styrkor är att människors ageranden blir förklarliga, också de som vill ta till våld går att förstå. Första säsongen har tio avsnitt och de finns i sin helhet på C More Play. Det är en serie som jag fastnade totalt för. Karaktärerna var så trovärdiga, så mänskliga och berättelsen är mitt i sin ohygglighet något som skulle kunna hända.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Barnjägaren, Belgien, C More, TV-serie

TV-serie: Aquarius med David Duchovny

28 juli, 2016 by Redaktionen

aquariustvserie

Aquarius, tv-serie, visas i Sverige på C More
Två säsongen finns
Betyg 3

För alla fans till David Duchovny från Arkiv X finns en tv-serie på C More där han spelar en polis, Sam Hodiak, som jagar Charlie, brottslingen som så småningom blir den ökände Charles Manson.

Serien Aquarius är väldigt intressant och utspelar sig under 1960-talet och vi får se ojämställdheten, kvinnoföraktet som rådde såväl inom polisväsendet som i samhället i övrigt.

Den första säsongen finns i sin helhet på C More Play. Den andra säsongen började sändas på C more den 6 juli och det kommer ett nytt avsnitt i veckan på C More Play.

Ett pressmail berättar om säsong 2:
När Aquarius är tillbaka på C More 6 juli får vi följa polisen Sam Hodiaks (David Duchovny) fortsatta kamp mot Charles Manson i sextiotalets USA. Under sommaren landar också en rad brittiska succéer på C More. Räds alltså inte regniga sommardagar – de kan räddas genom sträcktittande på dramaserierna The Missing, The Team, Indian Summers och Life on Mars samt komediserierna The Office, Extras och The Thick of It.

I juli är David Duchovny tillbaka som Sam Hodiak, den luttrade polisen som mäter krafter med själve Charles Manson. I andra säsongen av dramathrillerserien Aquarius har vi hunnit fram till 1968, året innan Manson-gängets bestialiska dåd skakade en hel generation. Sams exflickväns dotter Emma (Emma Dumont) har en komplex relation till Manson, och det har även den förmögne advokaten Ken (Brian F. O’Byrne) som Sam håller ett öga på tillsammans med kollegan, Vietnamveteranen Brian Shafe (Grey Damon).

Delvis får David Duchovny spela samma karaktär som han gör i Arkiv X, fast han nu är lite mer lössläppt sexuellt och har flera kvinnohistorier i Aquarius, men han är lika svårmodig fortfarande och han är lika hårdnackad och envis som i Arkiv X. Han är delvis korrumperad men i jämförelse med alla andra är han ändå en ängel. Handlingen utspelar sig under en tid då Nixon kämpade för att bli president – och hans politiska vänner är allt annat än renhjärtade.

Att Charles Manson utmålas och framstår som en galning är väntat. Förmodligen måste han vara en riktig galning – det skrämmande är att han kunde dupera unga kvinnor – och för den delen en del män också – att göra vad som helst för honom. Jag blir mörkrädd när jag ser hur påverkade och rent idiotiskt dumdristiga hans flock av tjejer är. Men serien visar också, utan att skriva oss det på näsan, att Charles Mansons ondska är en följd av den tidens korrumperade och rasistiska amerikanska samhälle.

Hodiaks sidekick, den unga polismannan Brian Shafe (spelas av Grey Damon som bland annat synts i True Blood) är seriens mest godhjärtade. Skådespelaren Grey Damon är mycket bra i sin roll och jag är säker på att vi kommer att se mer av denna skådespelare.

Aquarius skapades avJohn McNamara och sändes först i den amerikanska kanalen NBC 28 maj 2015. Den andra säsongen hade amerikansk premiär 16 juni 2016.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Aquarius, C More, David Duchovny, TV-serie

Wentworth säsong 4 har kommit nu – något för dig som gillar Orange is the new Black

12 juni, 2016 by Rosemari Södergren

Wentworth är en ohyggligt skickligt gjord tv-serie om livet på ett kvinnofängelse i Australien.
Bea, huvudkaraktären, kommer dit för att hållas i förvar fram till en rättegång där hon ska ställas inför rätta för mordförsök på sin man. Hon är oskyldig. Hennes man har själv försökt begå självmord men vill inte på något vis att det ska komma fram.

Fängelsemiljön är tuff och Bea tvingas in i svåra val. Serien visar på ett ohyggligt trovärdigt sätt hur fängelsemiljön kan förstöra människor.

Wentworths första säsong hade premiär 2013 och bygger på tv-serien Kvinnofängelset som producerades 1979–1986. Wentworth är en prequel förlagd till nutid, alltså en serie som skildrar vad som hände huvudkaraktärerna i Kvinnofängelset innan den seriens handling utspelade sig.

Wentworth har exporterats till över tjugo länder. De flesta av karaktärerna är löst baserade på karaktärerna ur Kvinnofängelset, men fram till den tredje säsongen har ingen av de huvudsakliga skådespelarna ur originalserien synts i den moderna versionen.

De första tre säsongerna av Wentworth är en helhet och mästerligt. Jag har tidigare tagit upp serien och skrivit om varför jag tycker den är så mycket bättre än den kultförklarade Orange is the new Black, som har premiär för en ny säsong den 17 juni. Wentworth är mörkare och går betydligt mer på djupet i såväl karaktärsbeskrivning som dramaturgin.

Eftersom de tre första säsongerna av Wentworth är en sådan helhet blev jag både förvånad och misstänksam när en fjärde säsong nu har kommit. När jag skriver detta har de tre första avsnitten av den fjärde säsongen visats på C More. De finns på C More Play.

Jag blev misstänksam eftersom jag tänker att serien blev så populär att produktionen bakom helt enkelt vill mjölka ut lite mer ur succén genom att göra fler säsonger. Vad jag hört är en säsong fem också på väg att spelas in.

wentworthS4_2Flera av karaktärerna är kvar och Bea har sina trogna hejdukar som Max, Doreen med flera omkring sig. I första avsnittet av säsong 4 är de på väg tillbaka till Wentworth då de varit därifrån under ombyggnad och renovering av fängelset efter den brand som utbröt i slutet av tredje säsongen.

Inledningen är krypande. De olika grupperingarna och gäng av kvinnor kontaktar Bea som är orolig hur hon och hennes gäng ska bemötas. Är hon fortfarande högsta hönset? Allt verkar lugnt, men vi anar något under ytan. Den något mesiga fängelsevakten Vera har blivit chef på Wentworth. Vera vill ha projekt där kvinnorna kan engagera och utvecklas, projekt där de fängslande kvinnorna kan få hopp om en framtid utanför fängelsemurarna. Men kan Vera driva fängelset på det sättet? Är hon tuff nog för det? Kan hon hålla de våldsamma individer som finns i schack med hjälp av Bea?

Snart händer något som jag för min del har lite svårt att riktigt tro på. Den vidriga förre fängelsechefen Joan Ferguson kommer till Wentworth för att sitta i isoleringscell fram till sin rättegång. Att en tidigare fängelsechef verkligen skulle sitta i förvar i just det fängelse där hon tidigare chefat är inte särskilt troligt. Hon är som förut rakt igenom ond och beräknande och falsk. Det är svårt att tro på en sådan karaktär. Dessutom är hon storväxt och inte särskilt snygg i kroppen – det är nästan lite att driva med fördomar om storväxta kvinnor, att de skulle vara mer onda. För mig är det ett stort minus för Wentworth och min skepsis är kvar efter att jag sett tre avsnitt av den fjärde säsongen, som för övrigt består av tolv avsnitt. Å andra sidan upphävs det negativa av det övriga med karaktärer som engagerar mig som tittare och en beskrivning av maktkamperna och människornas relationer som är intressanta att följa. Så jag kommer troligen att se alla tolv avsnitten.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Australien, C More, drama, kvinnofängelse, TV-serie, wentworth

Filmrecension: Beck – Steinar

23 januari, 2016 by Rosemari Södergren

becksteinar

Beck – Steinar
Betyg 4
Visas på C more, premiär 6 februari 2016

Steinar är den andra filmen av totalt fyra nya Beck filmer som kommer ha premiär under 2016, först på C More. Att Mikael Persbrandts karaktär Gunvald skulle försvinna ur serien har det ju skrivits om i medier och film- och tv-bloggar ett bra tag före premiären av den första filmen i denna nya serie av fyra. Att Gunvald på något sätt ska försvinna från Beck i den första filmen var känt. Här har Kulturbloggen recenserat den filmen, Beck – Gunvald (obs vi skriver inte hur Gunvald försvinner och det skriver jag inte om i den här recensionen av den andra filmen heller. Jag tycker det är för mycket spoiler att göra det.)

I denna andra film, Beck – Steinar, dyker då den norske mordutredaren Steinar Hovland upp, som ska ersätta Gunvald. I rollen som Steinar ser vi den norske skådespelaren Kristofer Hivju som många av oss sett i kultserien Game of Thrones. Jag erkänner att jag var lätt skeptisk. Ingen kan ersätta Persbrandts Gunvald. Nej det kan ingen och tack och lov har varken manusförfattare, regissör eller skådespelaren själv byggt hans roll på Gunvald. Steinar står helt för sig själv och är ett mycket bra tillskott till Beck. Jag är imponerad och jag längtar efter att se mer av Steinar tillsammans med Beck. De två hittar ett spännande sätt att samarbeta på, de växer samman.

Det intressanta är ju att flera av de andra karaktärerna har fått växa i de senaste filmerna också. Som Jan-Olov Andersson skrev i Nöjesbladet efter att Beck – Gunvald haft premiär:
Jo, jag tror nog att Beck kan leva vidare, kanske även efter dessa tre filmer.
Måns Nathanaelsons polis har de senaste filmerna fått en allt större roll och de två kvinnorna, en polis, en socionom/dataexpert, spelade av Anna Asp och Elmira Arikan, är friska tillskott på polisstationen.

Och nu med Steinar till truppen är det en bra gäng jag gärna ser mer av.

Själva deckarintrigen i Beck – Steinar börjar med att en husvagn brinner i ett område där utslagna svenska människor, framför missbrukare, håller till. I resterna av en husvagnsbrand hittas en oidentifierad kropp. Ägaren till husvagnen saknas men är det verkligen hon som är offret? Vi får i klassisk Sjöwall/Wahlöö-stil se olika grupper i samhället och hur olika människor agerar inför det faktum att det finns människor som missbruk. Har dessa människor något värde? Vem blir missbrukare? Filmen tar upp dessa frågor på ett sätt som låter oss tänka och känna vidare själva. Däremot kan jag vara lite skeptisk till själva upplösningen av mordet. Nja, säger jag, beträffande den trovärdigheten. Men livet är inte alltid som vi tror.

Intressant är också att följa Jonas Karlsson äckliga polischef Klas Fredén. Jonas Karlsson har fått göra flera sådana karaktärer på senare tid. Han är bra i den rollen. Klas Fredén är har inte större förmåga till empati och förståelse för sorgarbete.

Serien med Beck startade 1997 och med vårens premiärer blir det totalt 34 filmer. Jag tycker de första två av dessa fyra har varit lovande. Filmskaparna har lyckats vidareutveckla serien på ett sätt som både har kvar det samhällsbeskrivande delarna och har utvecklats karaktärerna. Beck överlever utan Gunvald.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Beck, C More, Deckare, Filmrecension, Scen, Steinar, tv

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Markus Krunegård på Orionteatern 28 och … Läs mer om Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Filmrecension: Backrooms

Backrooms Betyg 4 Svensk biopremiär 29 … Läs mer om Filmrecension: Backrooms

Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

24/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Millesgården Tal R - Elefanten i … Läs mer om Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

August … Läs mer om Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Eurotrash (sedd 25 maj 2026) Scen … Läs mer om Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Manus & regi: Emilie … Läs mer om Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

/ Lebohang Kganye - Le Sale ka … Läs mer om Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

21/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Lotta Antonsson - I Am … Läs mer om Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Viktlös Betyg 4 Svensk biopremiär 22 maj … Läs mer om Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Foto: Sören Vilks Nietzsche kontra … Läs mer om Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in