C More

Beck – Ditt eget blod
Betyg 3
Premiär på C More 1 januari 2018
Regi Mårten Klingberg

Beck-filmerna med Peter Haber i rollen som polismannen Martin Beck har många fans. Filmen är den 35:e i Beck-serien med Peter Haber. Det är rätt otroligt. Hur kan en film överleva så många versioner och fortfarande skapa engagemang hos publiken? Filmen som släppts nu är den första av fyra som släpps i vår.

Framgångsreceptet måste vara samma som var grunden för de tio polisromaner som filmerna löst byggt på: ett kollektiv av poliser, ledda av sympatiska Martin Beck och med en handling med starkt social förankring och realistisk bakgrund, ofta delvis verklighetsförankrade. Böckerna är skrivna i en realistisk tradition, som utgår ifrån polisernas arbete, med ett starkt samhällskritiskt perspektiv och de innehåller flera referenser till dokumentära händelser som skedde under de år då romansviten skrevs.

Beck – Ditt eget blod följer traditionen och tar upp en högaktuellt ämne där vi får följa två bröder varav den ena blivit radikaliserad och planerar ett terrordåd i Sverige. Martin Beck har gått i pension och försöker inbilla sig själv att han trivs med att ha klivit tillbaka. Han blir dock övertalad av att hjälpa Säpo med några samtal och därmed dras han ofrivilligt in i ett fall.

En av filmseriens styrkor är att rollbesättningen har hängt med i tiden och bland poliserna finns olika personligheter, både män och kvinnor och i olika åldrar. Vi har säkert alla några favoriter bland de olika karaktärerna. Det är svårt att inte tycka om dem. Det är också väldigt skönt att slippa den ack så vanliga medelålders bittre alkoholiserade ensamvargen – som är alltför vanlig i alldeles för många deckarserier.

När Gunvald Larsson försvann ur serien var det säkert en del som trodde att Beck-serien inte skulle hålla i fortsättningen. Men det gör den. Det smarta draget var att ta in en ny karaktär, den norska polismannen Steinar Hovland, som spelas av Kristofer Hivju, som är en av mina favoritskådespelare från Game of Thrones. Hans karaktär i Beck är en helt annan typ än Gunvald Larsson och det är ett skäl till att hans roll fungerar så bra i helheten. Dessutom har flera av de andra karaktärerna vuxit in i teamet. Det är som om vi känner dem, som om vi själva är med i gänget.

Filmen är hygglig, den är helt OK, spännande och engagerande. Men … Ja där finns några men, annars hade den fått ännu högre betyg. Den har en hel del klichéer och skildrar en del väl förutsägbart och en del lite för ytligt och speciellt tänker jag på skildringen av föräldrar som förlorar barn. Det är väldigt sorgliga händelser som utspelas och mer svärta hade känts mer realistiskt.

En scen jag har extremt svårt att tro på är när en stor polisstyrka med prickskyttar ligger på lur på en stor match de har skäl att tro ska utsättas för ett stort terrordåd. Skulle svensk polis verkligen inte stoppa en match som är utsatt för ett sådant hot?

Filmen är i sin helhetlite för trivsam. Men för alla fans av Martin Beck och hans team väntar fyra högtidsstunder under våren.

Böckerna av den numera internationellt kända författarparet Maj Sjöwall (född 1935) och Per Wahlöö (1926–1975) har filmats i flera omgångar. Sjöwall/Wahlöö författade de tio polisromaner i serien Roman om ett brott utgivna på Norstedts förlag mellan 1965 och 1975.

Den första av de tio kriminalromanerna som filmatiserades av Roseanna som blev film 1967 av Hans Abramson med Keve Hjelm som Martin Beck. Sedan dess har flera andra skådespelare axlat rollen som Martin Beck: Gösta Ekman, Jan Decleir, Derek Jacobi, Carl-Gustaf Lindstedt och Peter Haber.