• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Filmrecension: The Man Who Killed Don Quixote

25 april, 2019 by Birgitta Komaki

The Man Who Killed Don Quixote
Betyg 3
Svensk biopremiär 26 april 2019
Regi Terry Gilliams

Historien om Don Quixote av Miguel de Cervantes är en av världens mest lästa böcker. Don Quixote , riddaren av den sorgliga skepnaden, är alltid redo till försvar av det goda. Mannen som ser motståndare även där de inte finns. Han fäktas förtvivlat med väderkvarnar och drar land och rike runt tillsammans med sin väpnare Sanchez Panza för att söka äventyr. Under devisen ”En strålande dag för äventyr. Jag känner det i märgen. ”rider de ut varje morgon.

Här finns förvisso äventyr i en ständigt strid ström. I en bullrande komisk komedi med många effekter. Nu är filmens historia långt ifrån bokens. När regissören Toby Grisoni kommer till Spanien för att göra reklamfilm saknar han helt inspiration. Tills han minns den film om Don Quixote som han gjorde 10 år tidigare. Han söker upp byn där den spelades in och möter de personer som har varit med i filmen. För många har filmen förändrat deras liv och drömmar. Den gamle skomakaren lever fortfarande livet som riddaren Don Quixote.

Med vilda jakter och alla tänkbara effekter är det en storslagen produktion. En film med mycket dramatik och där inget drama är för allvarligt för att inte skämta om. En storslagen burlesk där humor och skämt dominerar hela historien. Men allvaret som motvikt saknas. Don Quixote av La Mancha med sin blinda tro på sin riddarroll är inte bara rolig. Han hade behövt mer plats för sin allvarliga sida. Med sitt försvar av det goda och sitt chevalieriska sätt mot damer är han inte bara en gammal narr. Med färre skämt och med mer allvar hade filmen blivit en bättre historia. En film att se, inte bara för alla tekniska attiraljer och den fantastiska sminkningen utan även en film med hjärta. Det kunde ha gett filmen den mening och det innehåll som den tyvärr saknar. Nu vill man helst utbrista ” Skomakare bliv vid din läst och låt dig inte luras till dåliga filmer.

Jonathan Pryce som Don Quixote är sympatiskt egocentrisk och naiv med en gammal mans envishet. Adam Driver som Toby är ingen man engagerar sig i vilket är mer rollens fel än skådespelarens. Det svenska inslaget står Stellan Skarsgård för.

Efter ett oändligt antal år och försök att göra filmen klar har Terry Gilliams äntligen fått sitt verk i hamn. Filmen har blivit en legend i filmvärlden för den för sin långa och problematiska produktion. De gjorde ju också att förväntningarna var stora på filmen. Kanske hade det varit bättre att den inte hade blivit klar och att regissören hade lämnat den till sitt öde. De miljoner den har kostat hade med ett bättre manus och en allvarligare blick kunnat blivit ett riktigt drama.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmrecension, Recension, Scen

Filmrecension: Avengers: Endgame – ett underverk med kosmiska gnistor

24 april, 2019 by Redaktionen

Avengers: Endgame
Betyg 4
Svensk biopremiär 24 april 2019

Heroes don’t cry.
Fint drama och lite action. Avengers Endgame är den fortsatta och avslutande delen om de kämpande och krigande karaktärerna som utgör The Avengers. I den första delen Avengers: Infinity War som kom förra året, tar Thanos död på hälften av befolkningen på jorden, vilket även inkluderade att par av hjältarna. I ett nästan nu gråtfärdigt farväl får vi se de resterande hjältarna slåss mot Thanos för att återställa balansen i universum.

I den följer en resa som i en trogen berg och dalbana. Filmen håller ett öga förvånande bra tempo och man känner aldrig att tiden rinner iväg. Man blir aldrig uttråkad. Berättandet tar fart och det är förvånansvärt lite action och explosioner. Och ännu mera och desto mera drama. Kärlek, hämnd, falskhet, död och liv. Alla hjältar från Marvels Cinematic Universe får ett och flera välförtjänta ögonblick i rampljuset.

Det har tidigare varit variation mellan föga bra och väldigt ojämna filmer. Och denna är dock precis som förväntat: förutsägbar och överraskande. Det är i just dem ögonblicken där filmen utmärker sig. Lika episk som kampsekvenserna så får vi också inblick i våra hjältars mentala och psykiska tillstånd.

I filmen ser vi stjärnor som Robert Downey Jr., Chris Evans, Mark Ruffalo, Chris Hemsworth, Scarlett Johansson, Jeremy Renner, Don Cheadle, Paul Rudd, Brie Larson, Karen Gillan, Danai Gurira, Benedict Wong, Jon Favreau, Bradley Cooper, Gwyneth Paltrow, Josh Brolin, Frank Grillo, Tessa Thompson, Winston Duke, Robert Redford, Rene Russo, Tilda Swinton, Linda Cardellini, Natalie Portman, Michelle Pfeiffer, Cobie Smulders, Michael Douglas, Ken Jeong, William Hurt, James D’Arcy. Benedict Cumberbatch, Tom Holland, Chadwick Boseman, Paul Bettany, Elizabeth Olsen, Anthony Mackie, Ty Simpkins, Sebastian Stan, Tom Hiddleston, Pom Klementieff, Dave Bautista, Zoe Saldana, Chris Pratt, Letitia Wright, Evangeline Lilly och Vin Diesel gör återigen rösten som Groot som bara har en replik i olika röstlägen, ”I am Groot”!

I filmen skymtar även en av regissörerna, Joe Russo förbi i en cameo-roll. Russo är bröderna Joe och Anthony som tidigare gjort Captain America: The Return of the First Avenger, Captain America: Civil War och Avengers: Infinity War. Stan Lee, tecknaren och medskaparen till Marvel, avled tragiskt i november 2018 och hade som vana att ha en liten och ofta komiska roll i alla sina filmer. I denna gör han sin allra sista cameo.

En tjänst mot fans och en upplevelse i yttersta världsklass.
Denna film har redan dragit in 120 miljoner i förhandssålda biljetter. Detta är belöningen för att kolla genom alla dessa filmer som började med Iron Man 2008. Detta är climaxen på en hel franchise. 11år senare, 21 filmer i bagaget och med den 22a filmens världspremiär idag den 24 April . Misströsta inte, både prequels, sequels och spinoffs är på väg till bioduken. Nu väntar vi lika tålmodigt precis som på en post-credits scen på den allra avlutande filmen i fas 3, Spider-Man: Far From Home med premiär i sommar.

Avengers: Endgame är verkligen en historia som behöver upplevas. Glöm världen just nu och göm dig i biomörkret i hela tre timmar och en minut. Det finns inte så mycket man kan säga om filmen utan att avslöja för mycket. Men filmen är ett underverk. Av alla de 14 miljoner möjliga sätt det kunde ha gått, så gick den här och slog kosmiska gnistor och tårar. Det är trevligt att se dem alla igen och samtidigt lite ledsamt att se dem gå. När det väl kommer till kritan i slutet så handlar allt precis som i verkliga livet om tid och pengar.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Avengers, Filmrecension, Recension, Scen

Filmrecension: Claire Darling – filmen saknar vilja att gestalta något

11 april, 2019 by Birgitta Komaki

Claire Darling
Betyg 2
Svensk biopremiär 12 april 2019
Regi Julie Bertuccelli

Ett franskt drama med minnen från ett långt liv som börjar närma sig slutet.

När Claire Darling bestämmer sig för att göra sig av med sina ägodelar är det en vacker sommardag. Hon fyller gårdsplanen med antikviteter och prylar för en auktion som lockar många nyfikna och spekulanter. Och hon säljer till vilket pris som helst. Auktionen är som ett avslut och ett accepterande av att hennes liv börja närma sig sitt slut. Minnen av bilder från hennes liv kommer upp. Hon minns mannen och sonen som dött och dottern Marie som tagit avstånd från henne.

Filmen varvar hela tiden sekvenser med tillbakablickar med nutid. En äldre kvinnas liv där förvirring smyger sig in blandat med klara minnesbilder.

Filmen är som Claires minne. Som en trasig spegel med många bitar. Mängder av antika föremål har varit en stor del av livet och hon gör sig av med dem med orden: Farväl mina älsklingar ett nytt liv väntar . Ni kommer att bli lyckliga.

Med många teman i filmen men utan en röd tråd blir filmen inget lyckopiller. Erfarna och skickliga skådespelare, Catherine Deneuve, Chiara Mastroianni och många fler fina aktörer räddar inte filmen trots utmärkt samspel. Den härliga franska landsbygden, beundran för alla antika föremål och prästen i kyrkan som övertalas till exorcism känns väldigt mycket som fransk kultur. Men omgiven av dyrbara antikviteter, arvegods och samlingar blir Claire bara en förvirrad kvinna. Det kunde ha skapat en bra film om inte historien hade varit så fragmenterad.

Filmen är gjord efter en roman av Lynda Rutlidge ” Faith Bass Darling´s Last Garage Sale” och regissören Julie Bertuccelli fastnade för historien om det outtalade som finns i familjer.

Här är dock för mycket outtalat och oförklarat för att filmen skall engagera. Filmen känns som den saknar vilja att gestalta något. Ett drama med en historia dold för publiken. Då hjälper inte bra skådespelare och fint filmfoto.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmrecension, Recension, Scen

Filmrecension: Mid90s – Heartwarming, nostalgisk och minnesvärd

5 april, 2019 by Redaktionen

Mid90s
Betyg 4
Svensk biopremiär 12 april 2019
Författare och regissör: Jonah Hill
I rollerna: Sunny Suljic, Katherine Waterston, Lucas Hedges, Na-Kel Smith, Olan Prenatt, Gio Galicia, Ryder McLaughlin

En riktig hjärtevärmande film, nostalgisk och minnesvärd – den dröjer sig kvar länge efteråt. Ceremonier och livet i skateboard-världen skidras med äkthet och skönhet i ”Mid90s”.  Jonah Hills debut som manusförfattande regissör är en livfull historia.

Handlingen kretsar kring Stevie, en trettonårig blyg pojke som ser ännu yngre ut, som bor med sin unga och distraherade mamma (Katherine Waterston) och sin artonåriga ensamma storebror Ian (Lucas Hedges). Hemmet är inte stabilt och Stevie söker sig därifrån och hittar en grupp skejtare i den lokala skatebutiken.

I gruppen finns Ray (Na-kel Smith), Olan Prenatt (Fuckshit), Ruben (Gio Galicia) och Fourth Grade (Ryder McLaughlin). Det är inte lätt, men Stevie lyckas bli accepterad av gruppen, och genom gruppen hittar Stevie sin plats i den stora, dåliga världen.

Denna vänskap leder honom till droger, sex, alkohol och våld, men han känner sig upprymd av denna fantastiska vänskap där han kan känna sig som en cool och viktig person.

Jonah Hills första egen-regisserade film tar oss med på en nostalgisk och anspråkslös resa för att minnas våra de varma relationer vi kunde ha under den tidsepok  tiden då internet inte fanns än. en tid då vi mötte varandra på gatorna.

De unga skådespelarna är helt enkelt fantastiska och historien är enkel utan något onödigt.

Intressant att veta att historien i filmen utspelar 1996 när Hill var 13 år också, precis som Stevie.

Citad från filmen:
Ray: Många gånger känner vi att våra liv är de värsta, vi är värst drabbade, men jag tror att om du tittade i någon annans skåp, skulle du inte byta din skit för någon annans skit. Låt oss gå.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmrecension, Recension, Scen, Skateboard

Filmrecension: Asterix: Den magiska drycken

5 april, 2019 by Rosemari Södergren

Asterix: Den magiska drycken
Betyg 3
Svensk biopremiär 12 april 2019

Gillar du serieböckerna om Asterix och Obelix gillar du förmodligen den här filmen också, fast jag tycker inte riktigt om de dockliknande figurerna, jag föredrar serieböckernas animering. Men det är en smaksak.

Det här äventyret finns dock inte i någon av serieböckerna. Alexandre Astier har skrivit det här äventyret som är det första som inte är baserat på ett seriealbum. Tiden har förändrat mycket. Asterix och Obelix värld är en mansdominerad värld, till stor del. Det är bara männen som slåss och försvarar byn och det är bara män som får vara druid. Det märks att Alexandre Astier försökt förändra detta något. Det gör han snyggt utan pekpinnar och utan att det känns påklistrat.

Druiden Miraculix trillar från ett träd och då blir han rejält omskakad, hans bild av sig själv vänds upp och ner. Han inser att en dag kommer han inte att vara pigg längre och inte kunna blanda den magiska dryck som ger den galliska byns invånare mirakelkrafter, som de behöver då romarna försöker invadera och ta över byn.

Miraculix bestämmer att han måste ge sig iväg ut till alla galliska områden för att leta reda på en ung gallisk druid som kan bli upplärd av honom och få ta över. Med på resan följer, förstås Astérix och Obelix, och en liten påhittig flicka som heter Pektin.

Gallerna i byn är lite skeptiska till att Miraculix ska hämta någon utifrån. De litar inte riktigt på någon som inte är uppfödd i deras by. Det är lite lustigt att se hur en sådan inställning kan verka helt naturlig i det sammanhanget men om svenskar gav uttryck för sådant skulle det kallas rasistiskt. Kanske man inte ska analysera barnfilmer på det sättet?

Jag är en stor fan av Asterix och Obelix och jag tycker filmen är godkänd men inget mästerverk, inget som överraskade mig särskilt och inget som dröjer sig kvar efteråt. Men ok.

Versionen jag såg hade svenskt tal så filmen fungerar bra att ha med sig också barn som inte kan läsa.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Animerat, Filmrecension, Recension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Sida 18
  • Sida 19
  • Sida 20
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 243
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in