Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturhuset stadsteatern

Teaterkritik: Krilon på Stockholms stadsteater

by

Foto: Markus Gårder

Krilon
Efter romantriologin av Eyvind Johnson
Dramatisering av Joakim Sten
Regi Carolina Frände
Premiär 17 augusti 2018 på Klarascenen, Kulturhuset Stadsteatern

Vad kan mänskligheten göra för motstånd när stöveltrampen från det omänskliga närmar sig? Eyvind Johnsons romantrilogi utspelar sig i Sverige under andra världskriget. Både Danmark och Norge var ockuperade av de tyska nazisterna och Sverige upprätthåll en neutralitetspolitik som stod under stark press. Det är oroväckande hur aktuell situationen känns.

Premiärföreställningen fick stående ovationerna och det var välförtjänst. Trots att föreställningen är nästan fem timmar lång känns det aldrig seg eller för utdragen.

Manusförfattare och regissör har valt att rama in uppsättningen av ytterligare en berättelse: att spela upp föreställningen som om den vore en provföreställningen med en granskningsnämnd närvarande i publiken och att det görs i en tid då censurförhållanden införts i Sverige: en teateruppsättning får inte innehålla något politiskt och nu har skådespelare och övriga scenkonst-arbetare att se till att hålla sig inom rådande riktlinjer. Spelet av berättelsen ur romanen avbryts därför av och till av diskussioner mellan scenarbetare och mitt i alltihop bryts det hela och regissören kallas till teaterledningen.

Denna metateater som ram förstärker frågeställningarna om vad konst/kultur är och om motstånd mot fascism och motstånd mot censur och knyter frågorna ännu tätare till vår tid. Det hade dock inte behövs för berättelsen håller bra nog för att få publiken att ta till sig ämnet. Däremot gör metateatern att det blir en bra krydda av fars och komedi som jag känner gör att föreställningen aldrig känns så lång som den i tid faktiskt är.

Skådespelarna genomför med bravur denna maratonföreställning som är skrämmande välplacerad i tiden. Att göra scen av en romantrilogi är ingen lätt utmaning. En roman innehåller så mycket – att göra på det här sättet ger ändå berättelsen rättvisa. Vi får följa flera olika livsöden och samtidigt behålls den stora grundfrågan och kulturens motstånd mot diktatur. Scenografin förstärker regissörens val av hur dramat ska förmedlas. Scenbilder är medveten rörig med lättflyttade delar som plakat som blir träd, husfasader, en dörr, en hög med stolar.

Eyvind Johnsons trilogi om mäklaren Johannes Krilon: Grupp Krilon, Krilons resa och Krilon själv, bygger på totalt 1-800 sidor. Krilonsviten kallas ofta motståndsromanerna. Eyvind Johnson skrev dem under tidigt 1940-tal, mitt under brinnande världskrig, när inget ännu var avgjort. Nazismen var på frammarsch. Likaså fascismen, och i Sverige svarade man med att föra neutralitetspolitik. Mot allt detta gjorde Eyvind Johnson motstånd genom fastighetsmäklaren Johannes Krilon.

Carolina Frände, regissör säger om uppsättningen i ett pressmeddelande:

– Krilon handlar om hur lätt det är att överge – och vad som krävs för att stå kvar vid – sina demokratiska värderingar när totalitärt språkbruk, manipulation och förtryckarmekanismer normaliseras. Johnsons berättelse blir avstampet för en föreställning som rör sig i ett helt samtida, mycket skrämmande, samhällsklimat. Inför valet 2014 arbetade vi med Ansvaret är vårt/Tingsten. Krilon blir en sorts uppföljande imperativ inför årets val, säger Carolina Frände.

Övrig produktion:
Scenografi Jenny Kronberg
Kostym Elin Hallberg
Ljus Karl Svensson
Mask Erika Nicklasson
Komposition och ljud Patrik Patsy Lassbo
Koreografi Anna Ståhl
Dramaturg Åsa Lindholm

MEDVERKANDE PÅ SCENEN
Krilon Pablo Leiva Wenger
Hovall Angelika Prick
Olesén m.fl Emil Almén
Lydia m.fl Tove Edfeldt
Cedin m.fl Simon Rodriguez
Odenarp m.fl Peter Gardiner
Minning m.fl Anders Johannisson
Verolyg m.fl Astrid Kakuli
Ombudet m.fl Robin Keller
Segel m.fl Eva Rexed
Berättaren Maria Sundbom
Frid m.fl Lotti Törnros
–
Barnstatist Frances Vogel och Noomi Blomme Stahlhammer

Publikrekord för Kulturhuset Stadsteatern 2017-2018

by

Spelåret 2017-2018 bjöd på mycket stora publika framgångar för Kulturhuset Stadsteaterns teaterscener vid Sergels torg. Billy Elliot, Vem är rädd för Virginia Woolf?, Och så levde de lyckliga, Bang och Våra drömmars stad är bara några av de pjäser som under spelperioden blivit absoluta publikfavoriter. 90 procent har beläggningen varit på teaterscenerna vid Sergels torg under spelperioden 2017-2018 vilket är ett nytt publikrekord, jämfört med de senaste fem åren.

Ett pressmeddelande:
– Jag är väldigt glad och stolt över vårt spelår. Vi skapar och lägger repertoaren för vår publik, och siffrorna talar ett tydligt språk; publiken uppskattar det vi gör! Till hösten fortsätter vi att blanda klassiker med nyskrivet, farser med musikaler och monologer. Vi vill erbjuda stockholmarna en svängig repertoar som anstår en modig, modern folkteater, säger Anna Takanen, teater- och scenkonstchef för Kulturhuset Stadsteatern.

Kulturhuset Stadsteatern har som målsättning att vara en angelägenhet för alla stockholmare med yttrandefrihet och den konstnärliga friheten som grund.

– I tider då teaterbesöken minskar i Sverige vilket Myndigheten för kulturanalys senaste rapport visar, är det särskilt glädjande att teatersalongerna på Kulturhusets Stadsteatern har varit fullsatta under spelåret 2017-18, säger Sture Carlsson, VD för Kulturhuset Stadsteatern.

89,9 % hamnade beläggningen för teaterföreställningarna på scenerna vid Sergels torg på under spelåret 2017-18. I siffran ingår även gästspel.

Kulturhuset Stadsteaterns höstrepertoar 2018 startar den 17 augusti med premiären för Krilon – en föreställning om det möjliga på Klarascenen.

Höstens teaterpremiärer: Höstens första premiärer bjuder upp till kamp och motstånd

by

Krig! Fred! Censur! Kultur!
Höstens första premiärer bjuder upp till kamp och motstånd, skriver ett pressmeddelande från Kulturhuset Stadsteatern.

Det märks att det är valår på Kulturhuset Stadsteatern.
17 augusti öppnar teatern åter vid Sergels torg med urpremiären av Krilon – en föreställning om det möjliga på Klarascenen. 23 augusti är det dags för höstens andra premiär. Ned med vapnen!, som bygger på Nobelpristagaren och fredsaktivisten Bertha von Suttners radikala roman och bestseller från 1889 med samma namn.

Krilon, som regisseras av Carolina Frände, konstnärlig chef för Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen, bygger på nobelpristagaren Eyvind Johnsons klassiska motståndstrilogi från tidigt 40-tal. Hur enkelt är det att stå kvar vid sina demokratiska värderingar när det blåser? Krilon handlar om motstånd, mot anti-demokratiska krafter som verkar så väl i världen som på Stockholms bostadsmarknad, krafter som hotar Krilon, hans grupp och själva demokratin. Ängslighet och misstänksamhet rår. Motståndsmannen Johannes Krilon spelas av skådespelaren Pablo Leiva Wenger.

– I tider som dessa kan vi inte blunda för det hat vi uppmuntras att känna för våra medmänniskor. Krilon är idag och Krilon är motstånd, säger Pablo Leiva Wenger.

Den 23 augusti har den nyskrivna monologen Ned med vapnen!, skriven av Stina Oscarsson i regi av Nora Nilsson, urpremiär:
Viktigt meddelande till alla medborgare! Om kriget kommer; Ned med vapnen!
Vi möter här den moderna hjältinnan och fredsaktivisten Marta, på scen spelad av Robert Fux.
Hon är generalens dotter som också gifter sig med en militär. Hon lever i en värld som styrs av män och deras krig men Marta blir pacifist! Och nu, i en tid av upprustning och höjd beredskap ropar hon på oss med en röst som hörs lika tydligt som Hesa Fredrik. En röst som vågar och uppmanar till motstånd.

– Att få gestalta denna urklassiker när den för första gången sätts upp i Sverige känns fantastiskt, Berta von Suttners tankar och vassa uppmaningar ekar verkligen genom tiderna och manar oss att ta ställning. Över hundra år efter att boken gavs ut och skapade uppståndelse är den lika rykande relevant. Vilken värld har vi skapat och vilken värld vill vi egentligen lämna efter oss? säger Robert Fux.

Berta von Suttner tilldelades 1905 Nobels fredspris, som första kvinnan någonsin.

Den 1 september har sedan Öppna era hjärtan som är en del av Stockholm berättar premiär. Sanna berättelser framförda av skådespelare på scen. Bland annat möter vi en aktiv nazist som blir kär i en tjej han träffar på pendeltåget. Hon visar sig vara av utländsk härkomst. Och judinna. Regi av Andreas Kundler, med manus av prisbelönta journalisten Amanda Glans.

Hösten 2018 på Stockholms stadsteater: Feministisk kraftmätning, pacifism och Oscarsbelönad romantik

by


Fotograf: Carl Bengtsson
Bildtext: Shakespeare in Love av Marc Norman, Tom Stoppard och Lee Hall. Premiär 25 oktober på Stora scenen. Kulturhuset Stadsteatern 2018

Feministisk kraftmätning, pacifism och Oscarsbelönad romantik i Kulturhuset Stadsteaterns höstrepertoar 2018, rapporterar ett pressmeddelande:
Som första teater i Skandinavien sätter Kulturhuset Stadsteatern upp succén Shakespeare in Love med Alexander Karim och Sofia Ledarp i huvudrollerna. Marie Göranzon och Helena Bergström möts i en kraftmätning i Ett dockhem 2. Hösten 2018 på Kulturhuset Stadsteatern genomsyras av nyskriven dramatik, klassiker på nytt vis och generöst ensemblespel.

– Vi är en modern folkteater, och höstens repertoar på Kulturhuset Stadsteatern ska växelverka, utmana och inte minst underhålla vår publik, säger teater- och scenkonstchef, Anna Takanen. Det gör vi med kärlekssagor, föreställningar om vår tids stora frågor, och nyskriven dramatik. Det är val i höst och det märks inte minst på Lilla scenen, som jag vill ska vara ett rum som kan väcka intressanta samtal om allt från religion, till feminism, till pacifism!
Lilla scenen kläs hösten 2018 i grön interiör och kommer att vara en scen för engagemang och samtida, nyskriven teater. Först ut blir Ned med vapnen! – med urpremiär 23 augusti – skriven av dramatikern, samhällsdebattören och regissören Stina Oscarson baserad på Berhta von Suttners bestseller från 1889. Berhta von Suttner var pacifist och första kvinnan att tilldelas Nobels fredspris, 1905. Regisserar gör Nora Nilsson och i huvudrollen står Robert Fux.

Under hösten bjuder Lilla scenen också på Öppna hjärtan som är en del av Stockholm berättar. Sanna berättelser framförda av skådespelare på scen. Bland annat möter vi en aktiv nazist som blir kär i en tjej han träffar på pendeltåget. Hon visar sig vara av utländsk härkomst. Och judinna. Regi av Andreas Kundler, med manus av prisbelönta journalisten Amanda Glans, premiär 28 augusti.

Den 22 september blir det premiär för Underkastelse, baserad på den alltid omdiskuterade Michel Houellebecq och romanen från 2015 med samma namn, i regi av Linus Tunström. Året är 2020 och Muslimska brödraskapet segrar i presidentvalet i Frankrike. Vi möter här den ambivalente universitetsprofessorn Francois spelad av Gerhard Hoberstorfer. Gradvis får vi följa honom när han anpassar sig till den nya ordningen.

I ett unikt samarbete med Al Harah, en av de ledande teatrarna i Palestina, sätts den prisbelönte skotske dramatikern David Griegs bearbetade version av Ayskylos klassiska drama De skyddssökande upp. Premiär 18 oktober. Ayskylos skrev dramat för 2500 år sedan, men frågorna om asyl och godhet är universella och högaktuella. Regi av Dritëro Kasapi.
På Klarascenen regisserar Carolina Frände, konstnärlig chef för Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen, Krilon – en föreställning om det möjliga, baserad på de tre motståndsromanerna som nobelpristagaren Eyvind Johansson skrev mitt i brinnande världskrig. Johannes Krilon spelas av skådespelaren Pablo Leiva Wenger. Det är en föreställning om motstånd. Hur lätt är det att överge – och vad krävs för att stå kvar vid – sina demokratiska värderingar?

Den 28 september har Staffan Valdemar Holms Snövit – för vuxna urpremiär på Klarascenen. Det är en skruvad, modern och egen tolkning av den klassiska folksagan. Vår Snövit gestaltas av Maja Rung. Som de sju dvärgarna ser vi Sven Ahlström, Niklas Falk, Ole Forsberg, Lennart Jähkel, Sten Ljunggren, Göran Ragnerstam och Fredrik Zetterström.

På Stora scenen gör vi plats för Oscarsprisad romantik när Shakespeare in Love, som bygger på den kritikerrosade filmen från 1998 med Gwyneth Paltrow och Joseph Fiennes, för första gången sätts upp som teater i Skandinavien. Ronny Danielsson regisserar och som det älskande paret Viola De Lesseps och William Shakespeare ser vi Sofia Ledarp och Alexander Karim. Det blir Alexander Karims debut på Kulturhuset Stadsteatern. Skandinavienpremiär 25 oktober.

– Jag har alltid drömt om att spela på Kulturhuset Stadsteaterns stora scen. Att få debutera i ett så fantastiskt sammanhang med Shakespeare, Ronny och Sofia är helt otroligt, säger Alexander Karim.

Helena Bergström och Marie Göranzon drabbar samman i Ett Dockhem 2 – en prisbelönt, nyskriven pjäs av dramatikern Lucas Hnath som bygger på Ibsens klassiska mästerverk Ett dockhem (1879). Helena Bergström återvänder till rollen som Nora som hon spelade i Philip Zandéns uppsättning på Stockholms stadsteater 2002. I rollen som Ann Marie – Noras barnjungfru, ser vi ingen mindre än Marie Göranzon. Philip Zandén står för regi även denna gång och gör dessutom själv rollen som Noras make, Torvald. Rollen som Emmy gör Matilda Ragnerstam. Premiär på Stora scenen den 25 september.

– Jag är så glad över att få återvända till Nora och till Philip Zandén som regissör. Det är en fantastisk pjäs och jag har helt enastående motspelare! säger Helena Bergström.

– Helena och jag spelar med varandra på scenen för första gången! Vi pratar väldigt mycket båda två och det är 25 år som skiljer oss åt. Det blir ett vitalt och spännande möte, hoppas jag, säger Marie Göranzon.

7 september är det premiär på Stora scenen för Fredrik Benke Rydmans tolkning av Stravinskijs mästerverk Våroffer. En föreställning i två akter med både originalmusik och nyskriven musik i första akten av Johan Liljedahl och Carl-Johan Rasmusson. Benke själv medverkar på scenen i duett med en industrirobot i samarbete med ABB, 20 streetdansare och 5000 liter vatten.

Urpremiär den 7 november på Klarascenen för dansfföreställningen Monolit Polygon där koreografen Virpi Pahkinen skapar en sinnrik värld för en stor ensemble med visuella (o)möjligheter; fugor av kroppar som bitar i ett pussel, kroppar som halkar in i varandra och fyller ut varandras tomrum.

Barn och ung
På Marionetteatern, som firar 60 år i år, regisserar Helena Nilsson en specialskriven version av Alice för dockteatern av Margareta Sörenson. Formatet är litet och fantasin stor. Den gåtfulla sagan om Alice med urpremiär den 20 oktober är skapad efter originalberättelsen av Lewis Carroll.

Kulturhuset Stadsteatern Vällingby har den 15 september premiär för en ny dancehallföreställning med några av Sveriges bästa dansare och koreografer. Verksamheten har länge jobbat med dancehall både genom publika event i form av internationella mästerskap och i medskapande form genom dancehallklasser. Nu tar dem det till en ny nivå. Biljetterna släpps 7 maj.

Den 7 september har föreställningen Snubben lättar på sitt hjärta premiär på Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen. Publiken får följa ett gäng killar som försöker förstå sig själva, varandra och världen. Pjäsen är skriven utifrån samtal om mansrollen och normer och riktar sig till en publik från 14 år. Den är skriven av Åsa Lindholm och Farzin Fatih som också står på scenen. Regissör är Affe Ashkar.

Teaterkritik: Onåd – starkt om kulturkrockar inom oss och i möten

by

Premiär på Kulturhuset/Stadsteatern, Lilla scen den 8 mars 2010;
Regi Dritëro Kasapi;
Scenografi Lars Östbergh;
Kostym Annika Nieminen Bromberg;
Ljus Åsa Holtz;
Ljud Emil Olsson;
Mask Petra Göransson;

Onåd
Av Ayad Akhtar
Regi Dritero Kasapi
Premiär 10 mars 2018 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm

Ett tankeväckande drama om kultur och religion och våra ursprung och vad som kommer fram om vi skrapar på ytan och om rädslan för muslimer i USA efter 11 september. Uppsättningen är berörande träffsäker och skådespelarna är enastående i sina roller.
Amir Kapoor är en framgångsrik jurist i finansärenden. Han jobbar på en advokatfirma med judiska ägare. Själv har Amir muslimska rötter, fast det har han dolt så långt det är möjligt. Han har bytt efternamn från det betydligt mer muslimskt klingande Abdullah. Dessutom är han sekulariserad och ser sig inte som troende muslim. Han jobbar hårt och har förhoppningar om att framöver få bli felägare i firman.

Han har en flickvän, Emily, från vit amerikansk övre medelklass. Emily är konstnär och har på senare tid börjat skapa verk starkt inspirerad av muslimsk konst. Hon brinner för att visa nutiden hur mycket vackert som muslimska konstnärer skapat. Det finns en tydlig konflikt mellan dem. Amir ser det mörka med islam, förtryck och terror som skett genom historien i islams namn, han upplever koranen som en förtryckande bok medan hans västerländska flickvän ser något vackert i islam.

I dramats början står Amir modell för Emily som tagit start intryck av Diego Velazquez berömda porträtt av den moriske slsvrn Juan de Pareja. Emily vill använda samma färger men istället måla Amir i sin 600 dollarsskjorta och kavaj.

Symboliken är uppenbar. Amir har framgång men är han fri? En extra krydda i symboliken får vi genom att bara hans överkropp porträtteras så undertill står han i kalsongerna.

Allt sätts på sin spets när hans systerson kommer och tillsammans med Emily övertalar honom att försöka hjälpa en imam som gripits, misstänkt för att ha stött terrorister då han skickat pengar utomlands.

Föreställningen kan delvis placeras i facket ”middagsbjudningar som går överstyr”. Emily har bjudit in en vän, Isaac, som har stort inflytande i konstvärlden och Emily har förhoppningar om att få med några av sina konstverk på hans kommande utställning. Isaac är av judisk ursprung och hans flickvän är svart amerikanska med rötter från ghettot.

Allt börjar så trivsamt i den vackra Manhattanlägenheten med dessa fyra trendkänsliga moderna unga personer men sakta med säkert raseras deras yta och det judiska och det muslimska går i clinch. Det är starkt, dramatiskt och mångsidigt. Vem är vi, hur har vårt ursprung präglat oss?

Shebly Niavarani är lysande som Amir och visar att han är en av vår tids stora nya namn.