• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Böcker

Frihet av Jonathan Franzen: storslagen som livet, lika fantastiskt och hemskt och outgrundligt

10 december, 2011 by Rosemari Södergren

Titel: Frihet
Författare: Jonathan Franzen

Översättning: Rebecca Alsberg
Brombergs
ISBN 978-91-7337-321-0

Uttryck som en modern klassiker eller ett mästerverk kanske har sagts så många gånger att när en bok verkligen förtjänar epiteten känns de för futtiga. Så känns det i alla fall med Jonathan Franzens bok ”Frihet”. Den är storslagen som livet, lika fantastiskt och hemskt och outgrundligt som människors motiv och tankar.

Jonathan är en mästare på att skildra vändningar i sina fiktiva medmänniskors liv, deras svek och hjältedåd, vardagsdetaljer och kärlekens olika uttryck. I ”Frihet” återvänder han till utforskandet av det som kan sägas forma olika personers livsöden utan att någon gång vare sig förenkla eller krångla till beskrivningarna. Allt känns klart, avklarnat, sett med ögon som förmår se allt utan att det leder till bitterhet eller tillrättalägganden.

Huvudpersonerna Patty och Walter Berglund är båda lätta att identifiera sig med, de frågor de brottas med allmängiltiga. De försöker skapa en bättre värld, både globalt och i ombyggnaden av det egna huset. De gör allt för sina barn, mellan de svindlande och bräckliga ögonblicken av familjelycka driver barnen dem till vansinne med sina till synes galna beslut och önskningar.

I baksidestexten heter det att ”Frihet” betraktas som en av de mest storslagna skildringarna av dagens Amerika. Det stämmer säkert. Men saken är att den också är en storslagen skildring av människors vånda och natur oavsett plats, den till synes eviga kampen om plats i familjen – och samhället – är inte något bundet till en viss tid eller plats. Arvet, miljön och striderna färgas av tidsanda bara på ytan, behovet av att bli sedd – lika sedd som sina syskon eller andra – återkommer i olika varianter genom historien stora draman; så väl faktiska som fiktiva.

Det är den amerikanska östkusten och Mellanvästern som är basen i Jonathan Franzens bok ”Frihet” men det stora ligger delvis i att författarens kunnande aldrig brer ut sig över gestaltningen, beskrivningarna i sig stör aldrig. De finns bara där lika given som naturen. Det är så befriat från pretentioner att allt mellan fågelskådning och grumligt toavatten på Manhattan bara blir den naturliga fond mot vilket människorna framträder tydligt och äkta.

Franzen återkommer till temat från tidigare, som i brist på bättre skulle kunna kallas vändpunkter i livet. De blir belysta från olika håll, möjliga förklaringar ligger i lager på lager och vecklas försiktigt fram. Både spännande och rörande och inte sällan komiskt blir människornas agerande skildrat med stor förståelse och medkänsla.

Just det sammansatta i karaktärerna ger dem liv. De är både villiga att offra allt för sina nära och att i hemlighet svika och bedra totalt. Ögonblicken skildras exakt, åtrån som de känner helt igenom äkta. Passionen för den häftige rockmusikern, pojkvännens kompis, blir helt begriplig. Liksom Patty Berglunds drömmar om den som det verkar ouppnåeliga föreningen med mannen som hon åtrår, samtidigt som hon älskar sin make med vilken hon började umgås med till stor del för att ta del av hans häftiga kompis liv. Kompisen som liknar diktatorn Muhammad Kadaffi, för Patty för alltid världens sötaste statschef – också det en trovärdig beskrivning av hur våra tankar löper i märkliga spår.

Det finns genom boken en fantastisk trots allt-attityd. Jag tror inte bara att ”Frihet” ytterst väl skildrar och vägar som aldrig valdes utan också förmår läsaren att lyssna inåt, påverka och ytterst förändra liv. Större än så kan litteratur inte bli.

Text: Lilly Hallberg

Boken finns med bland Kulturbloggens julklapsstips.

Fler recensioner av Frihet: Göteborgsposten och Dagens Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om Jonathan Franzen, Frihet, bokrecension, litteratur, böcker, Lilly Hallberg

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Bok, Bokrecension, Frihet, Jonathan Franzen, Lilly Hallberg

Kulturbloggen tipsar om julklappsböcker

5 december, 2011 by Rosemari Södergren

En bok är väl alltid en bra julklapp?
Vilken bok ska du välja? Kanske får du lite hjälp av våra tips. Några av Kulturbloggens skribenter tipsar här om några av de bästa böckerna de läst i år.

Linnea Amling:
Everybody loves you when you’re dead av Neil Strauss
I Everybody loves you when you’re dead har journalisten Neil Strauss samlat ihop udda och roliga händelser från intervjuer med 120 olika kända personer från Johnny Cash till Led Zeppelin och Paris Hilton. Följ med när Snoop Dogg försöker läcka sin egna skiva, lyssna på sexsnack med den annars så skygge Chuck Berry och haka på den eviga telefonjakten på Pharrell som alltid tycks ha något annat att göra. Boken är som att läsa en enda lång tidning av annorlunda samtal med några av de senaste 50 årens mest inflytelserika personer. Garanterar mycket skratt och mycket gråt. Och en del wtf moments.

Monster av Micael Dahlén
Micael Dahlén har rest över tre kontinenter för att träffa mördare, Hollywoodproducenter och forskarkollegor. Under resan förvandlas han från hatisk och fascinerad till besatt och beundrande, han förvandlas till ett fan, till en person som blir glad när Charles Manson vill ha ett telefonsamtal på sin födelsedag.
Jag har själv inte läst mer än några kapitell ur Monster, men av det jag läst så verkar den otroligt spännande.

Eva Gustin:
Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh
Fjäril i koppel, som är Zinat Pirzadehs debutroman, är en färgstark berättelse om en ung kvinnas uppväxt, liv och uppbrott från Iran. Vi får lära känna huvudpersonen Shirins far- och morföräldrar, mor och far, syskon och andra nära släktingar och vänner. Romanen har en självbiografisk grund, även om delar av den är fiktion, och ger en nyanserad och mångbottnad bild av livet i Iran.

Flod av Carolina Fredriksson
Även Flod, av Carolina Fredriksson, är en debutroman. Det är en annorlunda bok om två barn som lever utanför samhället i en husvagn – ensamma med sporadiska besök av den unga kvinnan Ina. Carolina Fredriksson ger en poetisk skildring där den karga verkligheten blandas upp med barnens drömvärld och den äldsta flickans minnen av en kåkstad som inte längre finns.

Avig Maria av Mia Skäringer
Avig Maria består av en samling blogginlägg och krönikor av Mia Skäringer. Det är en lättläst men samtidigt tänkvärd bok. Mia Skäringers självutlämnande skildringar, där allvar blandas med humor, sätter fingret på hur vi lever våra liv och väcker frågor om vad vi egentligen prioriterar.

Mogens H Andersson:
Vanligtvis läser jag inte så mycket skönlitteratur som jag borde, men tre böcker som jag har läst kan jag starkt rekommendera:
Jonathan Franzens Frihet, som är en stor amerikansk berättelse om en familjs öde och äventyr i vår tid. Kritikerna kallar Frihet för ett mästerverk och en fantastisk roman och jag kan bara instämma.

Jag tycker dock att du skall börja med Jonathan Franzen genombrottsroman ”Tillrättalägganden” som en viktig introduktion till ”Frihet”. Den handlar om en helt vanlig familj i den amerikanska mellanvästern och deras tre barns öden och äventyr, men framförallt handlar det om en moders kamp att hålla ihop en familj trots allvarlig sjukdom. Ett tips köp den inbunden då pocketupplagan fordrar mycket god syn.

Den tredje boken som jag vill rekommendera är Jonas Jonassons ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Det är en modern och underhållande skröna som lär oss att förstå viktiga händelser under 1900-talets historia genom Allan Karlsson´s ögon. Hejdlöst roligt och underhållande.

Rosemari Södergren:
IQ84 av Haruki Murakami, del ett – del tre
Alla tre delarna av den japanske författaren Haruki Murakamis mästerliga trilogi om Aomame som hamnar i en värld som vår, men med två månar, gavs ut på svenska i år.
Om du har en vän eller släkting som älskar att läsa lite mystiska böcker med flera lager i och du vill kosta på lite mer: då kan du ge bort hela bokpaketet med alla tre böckerna.
Böckerna är inte särskilt fristående utan kräver att du läser alla tre för att få helheten, det är inte tre olika berättelser utan delar av samma långa berättelse.
Om du tycker det blir dyrt att köpa ett helt bokpaket och inte vill köpa en del i taget finns ju flera av Murakamis andra böcker på svenska i pocketutgåva, som Kafka på stranden, Sputnik älskling och Norwegian Wood.

Be för mig i tusen år av Yiyun Li
Tio välskrivna noveller för den som är intresserade av vår samtid och av Kina. Yiyun Li berättar om människorna i Kina efter Mao, om möten och krockar mellan gammal historia, kommunismen övergång i kapitalism och hur detta påverkar de enskilda individerna. I den här fängslade novellsamlingen möter vi olika sätt att överleva förändringarna: en del fortsätter att sjunga sånger som hedrar partiet, andra satsar allt de har på börsen, andra emigererar till väst där synen på äktenskap, homosexualitet och aborter är annorlunda.

Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman
Det här är en bok som står överst på min önskelista. Kerstin Ekmans senaste roman som hyllades av kritiker verkar mycket intressant, så även om jag inte läst den själv ännu, tipsar jag om det. Så här beskrivs den av bokförlaget:

När den välkända författaren Lillemor Troj en dag finner sig läsa manuset till en roman om sitt eget liv börjar marken gunga under henne. Den är skriven av en kvinna hon känner väl och som vill bli erkänd som författare. De har aldrig blivit vänner men i årtionden varit djupt beroende av varandra.
När man slår igenom litterärt är man en cirkushund som hoppar genom en ring med pappskiva. Hepp! Det vet Lillemor för det är hon som har hoppat. Men hon har hela tiden vetat att en författare är ett dubbelhövdat monster. Nu hotar den andra kvinnan att förgöra den intagande och kloka persona som läsarna tror är Lillemor Troj.
Kerstin Ekmans nya roman är en uppsluppen lek med autofiktionens form och en vass skildring av det litterära livet. Men först och främst är den en berättelse om två mycket olika kvinnor, från femtiotalet och fram till idag, om lögn och sanning, ensamhet och gemenskap.

Läs även andra bloggares åsikter om boktips, böcker, julklappar, julklappstips

Arkiverad under: Scen Taggad som: Böcker, boktips, julklappar, julklappstips

Kerstin Ekman nominerad till Sveriges Radios Romanpris 2012 (av något underligt skäl var den inte nominerad till Augustpriset)

29 november, 2011 by Rosemari Södergren

Kerstin Ekmans så hyllade roman ”Grand final i skojarbranschen” är en av sex böcker som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2012. Av något outgrundligt skäl var den romanen inte nominerad till Augustpriset.

De sex romaner som nominerats till Sveriges Radios Romanprise Nominerade:
Magnus Dahlström: Spådom
Kerstin Ekman: Grand final i skojarbranschen
Eva-Marie Liffner: Lacrimosa
Kristian Lundberg: Och allt skall vara kärlek
Sara Mannheimer: Handlingen
Hassan Loo Sattarvandi: Belägring

Ett pressmeddelande berättar:

– Det är fantastiskt bra böcker i år och ett stort ålders- och erfarenhetsspann bland författarna. Gamla rävar samt relativt oprövade kort skriver om allt från författarskapets vedermödor till kärlekens helande kraft, säger Elin Claesson, programledare för Romanpriset.

Den sju personer starka lyssnarjuryn får i dagarna reda på att de är årets lyssnarjury som nu ska läsa och bedöma de nominerade romanerna. Diskussionerna om böckerna sänds sedan i P1 i mars.

Sveriges Radio delar varje år ut ett romanpris till ”en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion”. Prissumman är på 30.000 kr.

Det unika med detta pris är Lyssnarjuryn. Den förnyas varje år och består av bokläsande radiolyssnare i olika åldrar och med skiftande yrken som skrivit och anmält sitt intresse. Jurymedlemmarna läser de sex nominerade romanerna, diskuterar dem och utser tillsammans pristagaren. Delar av diskussionerna sänds i radio.

Nomineringslistan sammanställs av en kritikergrupp med god överblick över den aktuella utgivningen.

Mer information samt Kulturnytts recensioner av böckerna finns här.

Läs även andra bloggares åsikter om Sveriges Radios romanpris, böcker, litteratur, Kerstin Ekman

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Böcker, Bok, Kerstin Ekman, Sveriges Radios romanpris

Bengt Ohlsson: Rekviem för John Cummings – suger in mig i hans tankar

26 november, 2011 by Rosemari Södergren

Titel: Rekviem för John Cummings
Författare: Bengt Ohlsson
Formgivare: Lotta Kühlhorn
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgiven: 201108
ISBN10: 9100126373
ISBN13: 9789100126377

Bengt Ohlsson berättar om John Cummings, gitarristen i Ramones, artistnamn Johnny Ramone.

Boken är ingen biografi utan roman men ändå har Bengt Ohlsson förstås samlat in fakta och bygger på verkligheten men låtit fantasin vidareutveckla och fördjupa berättelsen. Det är skickligt, fascinerande. Bengt Ohlsson berättar i jag-form och han träffar så rätt att jag upplever det som att det är Johnny Ramone som berättar, att jag är inne i hans tankar.

Bengt Ohlsson bryter totalt med rockmyten och börjar berättelsen flera år efter att John lämnat Ramones, bandet är i princip nedlagt och av en ren slump gör han en läkarundersökning som visar att han har prostatacancer. Vi får följa honom under sjukdomen och hans minnen, han gör ett slags bokslut över sitt liv, försonas med sina tillkortakommanden och ser igenom sin barndom, ungdom och tiden som stjärna.

Han gillade president Reagan, armén och ville ha amerikanska baser utomlands. Han verkar rejält egocentrerad och relationen med hans flickvän Linda tycks helt ske på hans villkor och allt kretsar kring honom. Han är långt ifrån någon sympatisk person.

Ramones var ett amerikanskt punkrockband bildat i Queens, New York i mars 1974, och som räknades till ett av de tidigare punkrocksbanden. Alla medlemmar i originaluppsättningen ändrade sitt efternamn till Ramone (ett smeknamn som ibland använts av Paul McCartney för att undvika uppmärksamhet vid resande).

För mig betydde Ramones inget särskilt, när de var som störst lyssnade jag på helt andra band. Men att gilla Ramones är ingen förutsättning för att ta till sig boken. Det spelar ingen roll om läsaren någonsin lyssnat på en enda låt med Ramones. Romanen handlar om livet och dess villkor. Kanske det är en fördel att inte vara ett Ramones-fan och därför se berättelsen som en roman som hämtat inspiration från en verklig person.

Det är en stark fängslande berättelse och alla som i sin närhet haft någon som tynat bort i aggresiv cancer känner igen mycket.

Genom att berätta om hur John Cummings i och med insikten om sin kommande död betraktar världen genom ett särskilt filter har romanen något att säga om allas våra liv

Den var nominerad till Augustpriset, vilket jag tycker den var väl värd. Den har ett flyt i språket och drar in mig i hans tankevärld, känslor och minnen.

Kanske är det så att vi som inte är fans av Ramones uppskattar romanen mycket mer. Martin Aagård som recenserat den för DN är betydligt mer kritisk än jag, han är till och med bitvis riktigt arg i sin recension (Martin Aagård skriver annars i Aftonbladet men eftersom författaren Bengt Ohlsson brukar medverka i DN måste recensionen göras av någon utanför redaktionen):
Bengt Ohlssons roman är hursomhelst ingen Ramoneslåt, om någon hoppats på det. Här finns inga euforiska utbrott eller koncentrerade cynismer.
”Rekviem för John Cummings” påminner snarare om The Dictators, ett annat New York-band som påstår sig ha uppfunnit punken. Det är bitvis tungt, men alltför osvängigt, fantasilöst och långsamt.
Men precis som The Dictators milt uttryckt självgode sångare ”Handsome Dick” Manitoba kan Bengt Ohlson från och med nu skryta om att han var först.

Det kan ingen ta ifrån honom. Han har skrivit den första romanen om punkgenerationens definitiva död.

Johan Hilton i Expressen är mer inne på samma linje som jag:

Jag kan inte påminna mig om en roman som på ett liknande sätt lagt sig så nära den bedövande långtråkigheten i en långsam och nyckfull död, men som ändå varit så oupphörligt fängslande.
Ohlssons svala och utvädrade, nästan kyliga, prosa befinner sig miltals ifrån både Ramones brötighet och desperationen i vetskapen om att snart inte längre vara en del av den här världen, och skapar just därför en osäkerhet i romanen, en spänning och förtvivlad smärta, som sätter sig som en kniv i hjärtat.

Fler recensioner:
Svenska Dagbladet och Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om Augustpriset, John Cummings, punk, Ramones, Bengt Ohlsson, böcker, litteratur

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Augustpriset, Bengt Ohlsson, Böcker, Bok, John Cummings, Punk, Ramones

Kulturbloggen på utdelningen av Augustpriset, om priset och om skandalen

21 november, 2011 by Rosemari Södergren

”Korparna”, en roman av Tomas Bannerhed vann Augustpriset 2011.
– Det har onekligen ett drag av overklighet att stå här och ta emot priset mot de fyra år då jag embarkerade mig i en rivningslägenhet för att skriva den, sade Tomas Bannerhed då han tog emot priset som delades ut i Konserthusets stora sal i Stockholm.

– Tänk att en roman som är så långsam kan hitta nya läsare på det här sätter, det gläder mig enormt, lade han till.

Handlingen i ”Korparna” utspelar sig i småländsk landsbygd under sjuttiotalet.
– Jag kände att det var en miljö som måste beskrivas, jag tillhör själv den sista generationen som växt upp så, sade Tomas Bannerhed.

Ovanpå allting är romanen Tomas Bannerheds debutbok.

Utdelningen av Augustpriset var en kväll där böckerna var i fokus. De sex nominerade böckerna fick alla var sin presentation av någon känd person som fått i uppdrag att läsa den. Oftast gjordes detta med stort engagemang, det märktes att den utvalde presentatören fattat tycke för boken. ”Korparna” presenterades till exempel av dramatikern Jonna Nordenskiöld som öste beröm över den och berättade att fastän att det liv och den miljö som romanen beskriver är helt annorlunda än hennes miljö romanens skildringar att sitta kvar inne i henne alltid, som om hon varit där.

Ernst Billgren-skandalen
De fina presentationerna av de nominerade böckerna hade dock mett undantag. Ernst Billgren gjorde en slätstruken, oengagerad presentation av Sören Bondesons nominerade ”En kubikmeter jord”, som är en diktbok, en diktcykel. Min slutsats är att Billgren inte förstått diktcykelns storhet. Sören Bondeson har delat in diktcykel efter tidegärdens tidpunkter (som laudes, vesper, test med mera), som är de tidpunkter som framför allt katolska munkar samlas för gemensam andakt. Lager för lager i jorden gräver Bondeson sig igenom med en dikt för varje tidpunkt från tidegärden. I mullen bland kvalster betraktar diktaren mänskligheten och de existentiella frågorna. Bondesons diktcykel var definitivt värd en bättre presentatör än Billgren. Skandal helt enkelt.

Kanske var det tur för det manliga släktets ära att Tomas Bannerhed vann sitt pris. Alla de tre andra kategorierna gick till kvinnor. Förmodligen en konsekvent fördelning. Fler kvinnor än män läser böcker. Cathrine Bengtsson som vann Lilla Augustpriset för essän ”Kärlekssvetten” berörde könsfördelningen när hon tog emot sitt pris. De fem nominerade essärna till Lilla Augustpriset var enbart skrivna av unga kvinnor.

– Jag efterlyser killar bland de nominerade nästa år, sade hon.

Den vinnande essän beskrevs i nomineringen som en ”känslomässig jordbävning”.

Facklitteratur och barn- och ungdomsboken
Sex intressanta fackböcker var nominerade. Min favorit var ”Skymningssång i Kalahari” av Lasse Berg fast jag har inte läst alla och är väldigt nyfiken på de jag inte läst. Jag har inte hunnit läsa den som vann: ”Och i Wienerwald står träden kvar” av Elisabeth Åsbrink.
När hon tog emot priset tackade hon bokförlaget Natur & Kultur som vågade låta henne göra boken fast hon inte hade bestämt hur den skulle struktureras utan bara hade fått 500 brev från de judiska föräldrar vars barn skickades till Sverige under andra världskriget.

Av de sex nominerade böckerna i kategorin barn- och ungdomsbok har jag inte läst någon. Men det tänker jag reparera för de beskrevs samtliga så intressanta och så kärleksfullt av sina presentatörer.
Vann gjorde boken ”Pojkarna” av Jessica Schiefauer.


Den största snackisen
Som ni kan se på de två bilder jag tog under minglet före programmet ser ni att det var trångt. Jag kan lova att ljudnivån blev hög av allt surrande snack.
Det var inte lätt att hitta någon jag kände trots minglet. Jag visste att det fanns några jag kände, men jag lyckades inte hitta dem där, förutom att jag lyckades få skaka hand med Sören Bondeson, som jag hade som lärare i ett par terminer när jag gick kurs i att skriva deckare.

I minglet tjuvlyssnade jag lite på folk. Vad ska man göra när man inte känner någon av allt det fina kulturfolket? I hörnen hörde jag vid flera tillfällen personer diskutera att de tyckte det var lite konstigt att Kerstin Ekmans nya bok inte nominerats.

Ett extra plus får arrangemanget för att två av mina favoritartister uppträdde: Melissa Horn och Mattias Alkberg.

Här kan du läsa mer om priserna:
Dagens Nyheter
SVT Nyheter och mer i SVT.
Expressen 1, Expressen 2, Expressen 3.

Här några recensioner av de prisade böckerna:
Recension av Korparna i DN. Korparna i Expressen.
Expressen recenserar Pojkarna.
Expressen recenserar ”Och i Wienerwald står träden kvar”.

Läs även andra bloggares åsikter om Augstpriset, Korparna, litteratur, bokpris, böcker, Tomas Bannerhed

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Augstpriset, Böcker, Bok, bokpris, Korparna, Tomas Bannerhed

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 48
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Spider-Man: Brand New Day – kan vara den bästa Spider-Man filmen någonsin

Spider-Man: Brand New Day Betyg 5 … Läs mer om Filmrecension: Spider-Man: Brand New Day – kan vara den bästa Spider-Man filmen någonsin

40 års-jubileum av Queen Budapest

Hösten 2026 firar 40-årsjubileet av den … Läs mer om 40 års-jubileum av Queen Budapest

Uppseendeväckande spännvidd och energi när legendarisk 100-åring firas – Wayne Tucker hyllar Miles Davis på Utopia

24-25/7 2026 Utopia i Göteborg Får … Läs mer om Uppseendeväckande spännvidd och energi när legendarisk 100-åring firas – Wayne Tucker hyllar Miles Davis på Utopia

Bruno Mars – Wembley Stadium, London

Bruno Mars, The Romantic tour Betyg: 4 … Läs mer om Bruno Mars – Wembley Stadium, London

Hirokazu Kore-edas Look Back får världspremiär i Venedig och visas även på Toronto International Film Festival

Hirokazu Kore-edas nya film Look Back … Läs mer om Hirokazu Kore-edas Look Back får världspremiär i Venedig och visas även på Toronto International Film Festival

Två premiärer inleder sommarens La Bohème på Opera på Skäret

Foto Andreas Hylthén Den 25 och 26 juli … Läs mer om Två premiärer inleder sommarens La Bohème på Opera på Skäret

Bokrecension: Hyresgästen av Freida McFadden – perfekt thriller för lediga sommardagar

Titel Hyresgästen Författare Freida … Läs mer om Bokrecension: Hyresgästen av Freida McFadden – perfekt thriller för lediga sommardagar

Angenäm afton när jazzig klubb etableras under bar himmel – Bäck Brothers Jazz Tivoli i Blå Note Society på Roy

17/7 2026 Roy i Mölndal Har egna … Läs mer om Angenäm afton när jazzig klubb etableras under bar himmel – Bäck Brothers Jazz Tivoli i Blå Note Society på Roy

Se trailer för Behemoth med Pedro Pascal

Den officiella trailern för Tony Gilroys … Läs mer om Se trailer för Behemoth med Pedro Pascal

Lyssna: Amon Amarth – Gjallarhorn

Death metal-giganterna Amon Amarth … Läs mer om Lyssna: Amon Amarth – Gjallarhorn

Filmrecension: Motor City – En av de mest märkliga och tänkvärda filmer jag sett på länge

Motor City Betyg 4 Svensk biopremiär 24 … Läs mer om Filmrecension: Motor City – En av de mest märkliga och tänkvärda filmer jag sett på länge

Lars Vegas långfilmsdebut ARNE GOES TO SPACE får världspremiär i Toronto

Lars Vegas långfilmsdebut ARNE GOES TO … Läs mer om Lars Vegas långfilmsdebut ARNE GOES TO SPACE får världspremiär i Toronto

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in