• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

A Beautiful Friend: We were heading for the Sun, höstens feelgoodskiva

18 september, 2011 by Rosemari Södergren


Artist: A Beautiful Friend
Titel: We were heading for the Sun
Betyg: 4
Release: 21 september

We Were Heading For The Sun är titeln på det nya albumet med A Beautiful Friend. Här presenteras en delvis ny och mer omedelbar sida. Bakom namnet A Beautiful Friend döljer sig Pelle Ekerstam, låtskrivare, sångare, gitarrist, arrangör och producent.

Att Pelle behärskar många instrument märks med allt finlir som finns att upptäcka då du lyssnar om och om igen på spåren. ”We were heading for the Sun” är absolut ett feelgood-album med mjuk musik och positiva texter.

På debutalbumet var hans låtar mer storslagna med romantiskt anslag och orkestrering som fick folk att dra paralleller till neo-crooners som Rufus Wainwright och Richard Hawley.

Nya albumet har enklare, mer omedelbara poplåtar med också en hel del av eftermiddagsjazz i sig. Inte så konstigt eftersom acid jazz och soul länge varit en del av Pelles musikaliska vokabulär, innan han flyttat till Stockholm hade nästan bara spelat sådan musik.

Några av spåren, för övrigt de som gör att jag ger albumet betyg 4, är spår som Love Finds A Way, Ordinary Faces och titelspåret We Were Heading For The Sun som känns nästan som 80-talsdisco.

Titelspåret We Were Heading For The Sun är mitt favoritspår, det glad pop men ändå stråk av vemod i det.

Lite kul är också att Pelles gamle hjälte Mark Olson (The Jayhawks), sjunger duett i Soul To Body. De träffades av en slump i hemmamiljö. Pelle var på middag hemma hos sin bror tillsammans med föräldrar och fästmö.
– Gitarrbyggaren David Sundberg var inbjuden och undrade om han kunde ta med en vän. Det visade sig vara Mark. Vi hade en trevlig kväll, om än lite bisarr.
Det slutade med att Pelle frågade om han ville sjunga på nästa skiva. Sagt och gjort. När Mark kom till Sverige nästa gång hörde han av sig och sa att han hade en lucka, och så fick Pelle producera sin gamle favorit.
– En speciell upplevelse. Han hade just varit hos tandläkaren och dragit ut en tand och gick på smärtstillande.

Pelle flyttade för 15 år sedan från hemstaden Värnamo till Stockholm. Han har sedan dess kunnat höras och ses i en rad olika sammanhang. Bland annat har han turnerat som gitarrist med en rad etablerade svenska artister, frontat i alt-countrybandet Yukon AK (tillsammans med bland andra Jennie Abrahamson) och släppt sitt första soloalbum som A Beautiful Friend. Debuten (You’ve Already Passed) This Moment, som kom 2008 fick ett fint mottagande i media. 8/10 i Sonic bland annat.

Han har sedan dess turnerat flitigt, både ensam, med förinspelat komp på rullbandspelare, med stråkkvartett och med elektriskt band. I samband med debutalbumet turnerade han både själv och som uppvärmare åt The Perishers, Elin Ruth Sigvardsson och John Hiatt. De som följt hans MySpace-sida har kunnat förbluffas av några läckra omarrangemang av ett antal mer eller mindre förvånande covers som avslöjar att han både har fantasi och självdistans (eller vad sägs om att ge sig på I Surrender av Samantha Fox?). En av dessa covers, Robyns Keep this Fire Burning, har till och med smugit sig in som avslutningsspår på det nya albumet.

Lite extra information om Pelle som vi fick i ett pressmail:
Parallellt har han skrivit stråkarrangemang åt andra och läst en roman i veckan under hela det gångna året.
– Jag älskar ju att läsa – jag inspireras nästan mer av litteratur än musik. Känslan som hänger kvar efter att jag har läst nåt bra är otroligt närande om jag sätter mig ner och skriver just då. När jag märkte att jag snittade på ungefär en bok i veckan blev det lite av en sport att hålla den statistiken året ut, erkänner han.
Ekerstam kunde därför regelbundet ses på puben Oliver Twist djupt försjunken i en bok medan hans Bedarö Bitter på fat blev avslagen. Vissa av dem i alla fall.
Mitt i allt bokslukande har han också hunnit skriva en mängd låtar.

Läs även andra bloggares åsikter om A Beautiful Friend, musik, recension

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: A Beautiful Friend, Musik, Recension

The Ark – bilderna från sista spelningen på Gröna Lund och filmklippen

17 september, 2011 by Redaktionen

Det var en solig dag som skulle bli till en fantastisk kväll, fylld med musik och underbara magiska låter som fyllde nattens sken. Redan 19.00 stängde Gröna Lund alla ingångar på grund utav det stora publiktrycket till The Arks absolut sista, sista konsert någonsin.

Enligt konsertansvarige Kenny Mattsson var det 15.000 personer i parken som ville se det helt fantastiska avslutet på en 20 år lång musikresa.
Det var en superglad och skrikande publik som jublade helt otroligt högt när skynket framför scenen drogs ner. Det var en otrolig konsert som bestod av ett flertal gamla låtar och även senaste singeln ”Breaking Up With God”.

Det här var den enda spelningen då samtliga medlemmar, både gamla som nya stod på en och samma scen. The Ark som bestod Ola Salo, Sylvester Schlegel, Martin Axén, Mikael Jepson, Lars Ljungberg och Jens Andersson. Men för det här helt otroliga mest underbara avslutet någonsin, fick de även besök av Martin Rosengardten (medlem 1992 – 1999) och Magnus Olsson (medlem 1991-1992).

För oss The Ark-fans blev det en helt otroligt magisk underbar konsert. The Arks spelning kommer alltid att finnas kvar. Tårkalaset var ett faktum, det var ett stort antal med fans som började gråta under konserten, och även sångaren Ola Salo började gråta så mycket så att maskaran rann ner längst med kinderna.

Folket var helt hysteriska och det blev verkligen en allsångskväll, publiken var mer på topp än vad The Ark själva var. En av de bästa låtarna var enligt mig ”One Of Us Is Gonna Die Young”, den börjar som Alphavilles klassiska låt ”Forever Young”. Publiken sjunger med och Ola behöver knappt sjunga något. Allsången är ljuvlig och snyftandet hörs genom ekandet, tårarna rinner mer och mer, eftersom publiken är med om något otroligt som aldrig kommer att hända igen.

Ola är som en länk mellan jorden och Gud, han ber och läser böner. Han säger åt publiken att efter morgondagen ska de starta egna band och skapa musik. De var ett flertal kändisar som hade kommit dit för att se sina idoler göra den sista showen, bland andra. Christian Walz, Tove Styrke, Gravyard och Mustasch.

Den sista låten var en superlång version av låten ”Calleth You, Cometh I”. Publiken var i extas. Enda gången Ola och hans The Ark möttes av motgång var när Ola sa ”I kväll är vi här för att göra slut”.

Det var en väldigt bra konsert även om The Ark redan tidigare under året hade klämt ut de sista skvättarna. De försökte så gått de kunde med att klämma ut hopp och lycka tills svetten blev till blod. De lyckade fylla två timmar med underbara låtar och floder av tårar. Det blev en lyckad kväll helt enkelt.

Text och foto: Calle Andersson

Läs även andra bloggares åsikter om The Ark, Ola Sulo, musik, Gröna Lund, avskedskonsert

Arkiverad under: Recension Taggad som: avskedskonsert, Gröna Lund, Musik, Ola Sulo, the ark

Balanescu Quartet – bara ett geni återskapar Kraftwerk i stråkform

16 september, 2011 by Redaktionen

Artist: The Balanescu Quartet
Titel: This Is Balanescu Quartet
Betyg: 5
Utgivningsdatum: 2011-08-29

Stråkar är inte min melodi, egentligen. Men liksom Balanescu Quartets skiva från 1992, Possessed närmare bestämt, finns ett flertal Kraftwerklåtar med på augustialbumet ”This Is Balanescu Quartet”. Det är nog främst den inbitne Kraftwerkentusiasten som blir exalterad och upprymd av att höra violiner, och diverse stråkinstrument, lirka fram Autobahn och Model. Men det går inte att undkomma att det nog är minst sagt både spännande och intressant för de som faller i god ton med klassisk elegans.
Jag må säga att det är ett riktigt genidrag att som stråkkvartett framföra några utav de mest uppmärksammade låtarna från ett av de forna, men främsta, banden inom elektronisk musik. Det är nytänkande och fullkomligt Genialiskt, och för att använda ett mindre snitsigt ord som kanske hade gjort sig bättre i en recension avsedd för hiphop eller popmusik, men som var det första som dök upp i huvudet när jag hörde Balanescu’s version av Model: Skithäftigt.

Hur som helst: This Is Balanescu Quartet.
Skivan innehåller en varierande skara låtar från deras fyra utgåvor på Mute.
Enligt min mening så är inte alla låtar lika bra som de jag tycks tjata om – Kraftwerks förstås. Men det är minst lika intressanta, nytänkande och lätta att lyssna på. Alla borde lyssna, alla borde fastna. Alla borde ge fem av fem om de får chansen.

Nog för att musik, liksom hantverk och fotografi, är en konstform. Men, för många, kan det ibland tyckas föga oförståeligt att man är en del av konsten när man inte håller en pensel i handen. Kanske är det bara så att man inte vill hålla med, bara för att. Vad vet jag? Men om violinist och kompositör Alexander Balanescu skulle få för sig att göra ett uttalande i stil med: ”This Is Art”, eller något åt det hållet, då skulle nog de flesta hålla med.

Läs även andra bloggares åsikter om Balanescu Quartet, recension, skivnytt, musik

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Balanescu Quartet, Musik, Recension, skivnytt

Sabaton: World war live – Battle of the Baltic Sea: hade nog varit bättre om de väntat några år

13 september, 2011 by Redaktionen

Band: Sabaton
Titel: World war live – Battle of the Baltic Sea
Betyg: 2
Utgivningsdatum: 24 september 2011

Sabatons nya album är nästan en och en halv timme långt och som titeln antyder är World war live ett livealbum. Ofta kanske de brukar släppas med mer än fem studioalbum i bagaget men World war live är ändå en ganska bra samling. Jag gillar inledningen The march to war som är ett bra och spänningsskapande intro men följande Ghost Division kunde flyttats, eller tagits bort helt, för den är i ärlighetens namn inte så fängslande. Följande låtar – Uprising, Aces in Exile och Cliffs of Gallipoli är mycket bättre.

Det är en del mellansnack mellan låtarna och det är ju förstås helt okej om man verkligen har någonting att säga men slumpmässiga ”Hej, här är vi och den här låten ska vi spela” tycker jag kan klippas bort på en live-CD för de är mest roliga om man är där.

Mest kraft finns bakom den härliga Wolfpack i mitten på skivan. Flera bra framföranden sticker ut men ganska mycket låter också som utfyllnad och är ganska slätstruket. Jag hade hellre sett att Sabaton väntat några år med en liveskiva och haft bättre material och fler turnéer att välja mellan.

Läs även andra bloggares åsikter om Sabaton, recension, hårdrock, musik

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: Hårdrock, Musik, Recension, Sabaton

Nu, måndag 12 september, släpps Coldplays nya singel ”Paradise”

12 september, 2011 by Redaktionen

Idag, måndag 12 september både släpps och radiopremiärspelas Coldplays nya singel ”Paradise”.
Låten kommer att finnas med på bandets kommande album ”Mylo Xyloto” med releasedatum 26 oktober.

Ett pressmeddelande/reklamutskick berättar:

Albumet finns från och med idag tillgängligt att förboka via www.coldplay.com samt via iTunes. De som väljer att förboka albumet får dessutom ”Paradise” som en gratis nedladdning.
Låten finns även tillgänlig att köpa som singel.

”Mylo Xyloto” har producerats av Markus Dravs, Daniel Green och Rik Simpson samt ”Eno-fierats” av Brian Eno. Albumet inkluderar låten ”Princess of China” på vilken Rihanna står för sången.

Hela låtlistan för ”Mylo Xyloto”:

Mylo Xyloto
Hurts Like Heaven
Paradise
Charlie Brown
Us Against The World
M.M.I.X.
Every Teardrop Is A Waterfall
Major Minus
U.F.O.
Princess of China
Up In Flames
A Hopeful Transmission
Don’t Let It Break Your Heart
Up With The Birds

Läs även andra bloggares åsikter om Coldplay, Paradise, singel, musik, popmusik

Arkiverad under: Musik Taggad som: Coldplay, Musik, Paradise, Popmusik, singel

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 106
  • Sida 107
  • Sida 108
  • Sida 109
  • Sida 110
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 334
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Vad är en vuxen och var är de? … Läs mer om Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

6-7/11 2026 Folkets Hus i Trollhättan … Läs mer om Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

Rebecka Hemse tilldelas Michael Nyqvist Foundation Award

Skådespelaren och regissören Rebecka … Läs mer om Rebecka Hemse tilldelas Michael Nyqvist Foundation Award

Recension: Hets på Café 44 – större än Kent blev de aldrig, men roligt har de fortfarande

Det finns något charmigt med kortlivade … Läs mer om Recension: Hets på Café 44 – större än Kent blev de aldrig, men roligt har de fortfarande

Människor vid livets vägskäl står i centrum i Riksteatern vårrepertoar 2027

Maria Kulle i Det är ju dej. Foto: Sofia … Läs mer om Människor vid livets vägskäl står i centrum i Riksteatern vårrepertoar 2027

Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Arne goes to Space Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Arne goes to Space – varm film om det viktigaste i livet

Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Nuaia The Other … Läs mer om Suggestivt och drömskt om vartannat i förförisk drapering – The Other Language av Nuaia

Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Tre pjäser av Harold Pinter: … Läs mer om Lysande uppsättning svidande vidräkning med gränslösa, bortskämda nyrika – Pinter! Pinter! Pinter! på Göteborgs Dramatiska Teater

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in