Ett par dagar efter singeln Vita Bergens klockor släpptes spelade Josefine Jinder, med artistnamnet Little Jinder, på Popaganda.
”Jag var lite nervös över min slot. Eftersom jag öppnade festivalen undrade jag om någon skulle orka gå upp och ta sig hit, alla lär ju ha varit bakis från igår, men det var jättebra med folk” berättar hon när jag möter upp henne efteråt. Trots vissa missöden, bland annat flög hennes dator i marken på grund av den pulserande basen, verkar hon nöjd med spelningen. ”Jag tycker det är ganska jobbigt att spela live, men det är så värt det. Man känner ändå att man ser vilka som lyssnar på en. Det gör att man får energi när man sitter i studion och tror att allt man gör är dåligt.”
Släpper skiva på svenska i höst
– Jag släppte en skiva på engelska förra året och tyckte att allting blev tråkigt efter det. Allting lät likadant. Varför ska jag vara en till tjej som gör elektronisk musik på engelska? Det finns så många redan och jag tycker själv inte att det är så intressant. Och sedan när jag gjorde det på svenska kände jag ”shit, det här finns inte, det är ingen som gör det här” och då fick jag en nytändning och tyckte det var kul. Det är mycket naknare så man känner sig som världens största tönt hela tiden, men det är ju lite nice också.
Sjunger om Vita Bergen
– Man har hängt så mycket i den parken, så den känns så himla bra som målande bild av ungdomsminnen. Det känns mer legit att skriva om en plats där man har varit och gjort dumma saker.
Gästas av Rebecca & Fiona
– Vi hängde lite i Los Angeles och bestämde att vi skulle bli kompisar. Vi hade varit bekanta i Stockholm på ett stelt sätt ganska länge, men så träffades vi där. De hade turnerat och var typ fett uttråkade för att de inte hade några att hänga med, så då hängde vi och hade jätteroligt och sedan när vi kom hem hookade vi upp. Jag skickade någon gammal låtidé som det inte hade blivit någonting av, då började Fiona skriva på den. Så hade hon en jättebra melodi, då gjorde vi klart den på två dagar. Det var inget uttänkt move, utan vi hängde och drack massa vin. Det kom till på ett väldigt naturligt sätt. Jag skulle egentligen släppt en annan singel som den här singeln, men när vi blev klara med den här så byttes planen helt. Det var som att vi kom och överrumplade skivbolaget: ”hej, vi har gjort den här låten, nu måste vi ändra allt”.
Trött på klubbspelningar
– Du hörde ju mitt set nu, jag gör inte klubbmusik. Det blir så himla jobbigt för att folk förväntar sig rave. Här står folk och lyssnar och vill se konserten. Det är bara sådana konserter jag vill göra, speciellt för min sårade livesjäl som in pallar med det här egentligen. Nu blev vi till exempel tvungna att göra en akustisk version av våran singel. Det gick skitbra. När skivan är släppt, till nästa sommar får man väl utveckla liveshowen ordentligt. Nu ska jag mer testa publiken ordentligt och se om det är någon som dyker upp ens.
På Popaganda gästade Julia Spada på en ny låt som också kommer vara med på skivan
– Det var första gången vi körde den live. Det var typ första gången någon har hört den, vi körde den när vi var fulla på Trådgården en gång, men det här var första gången någon förstod vad det var.
Ska fokusera på skrivandet
– [Albumet] är verkligen i slutskedet men jag har haft en sådan jävla skrivkramp. Jag har inte kunnat skriva någonting på en månad. Så jag är lite stressad över det, men jag hoppas att det lossnar för jag har haft så himla många spelningar den här månaden och jag tycker det har varit i vägen för att jag ska kunna koncentrera mig i studion. Så nu är det över och då hoppas jag kunna fokusera och skriva klart så det kommer i november.
Foto: Emma Andersson