
Kampen om yttrandefrihet måste alltid tas på nytt. Och när forskare gör framsteg och vi får ny teknik att yttra oss med måste vi vara beredda att kämpa för yttrandefriheten. Rätten att yttra sig fritt är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Men jag tycker att den har tät anknytning också till frågan om vem som ska äga yttrandefrihetens produktet. Upphovsrätten är en egen del av lagen, men den hör också till frågan om yttrandefriheten.
De som skapar ekonomisk vinst på att spela in musikartisters produkter har haft upphovsrätt i 50 år. Nu vill ju dessa stora bolag krama ur det sista möjliga ut storbands inspelningar (ja som Stones till exempel).
Bolagen har lobbat bra och fått beslutsfattarna i EU på sin sida. Förmodligen kommer det snart ett beslut som kommer att förlänga rätten till inspelad musik från 50 till 95 år. Troligen tas det beslutet före sommaren i år, 2009.
Det skrämmande är att det ju som vanligt är kapitalägarna, alltså bolagen, företagen, som ska förlänga sina rättigheter. Det är inte artisterna, musikerna, som äger sin upphovsrätt.
Att artister, musiker, den som skapar ska ha upphovsrätten borde vara grunden. Men idag lever vi i en värld där det tekniskt är lätt att kopiera texter på hemsidor, kopiera bilder, kopiera musik, rörlig bild … Det blir mycket svårare att sätta gränser. Därför kommer en lag som förlänger upphovsrätten till 95 år att bli ett slag i luften. Vi måste hitta ett helt annat sätt att hantera upphovsrätten än att skapa fler lagar med förbud.
Och en annan del i detta är vad vi har rätt att säga och göra. Tänk att det finns journalister på SVT som ber om ursäkt till ryska ambassaden för att några artister på ett roligt sätt uppträtt och spelat en sång som skojar om det ryska samhället. Nej, jag tycker inte det är långsökt att peka på att rätten att yttra sig är en del av upphovsrätten.
En upphovsrätt som fungerar på ett smidigt sätt, som skyddar skaparen och samtidigt ger möjlighet att vidareutveckla och skapa mer är en förutsättning för ett välmående demokratiskt samhälle, precis som det är lika viktigt att få skoja om samhällsfrågor.
Det är ett tecken på att vår tid inte mår så bra när en ambassadör överhuvudtaget blir sur och arg för en rolig låt.
Tja, det verkar som om vi borde röstat fram Tingeling till det svenska bidraget. En omröstning på Aftonbladet visar just nu att 73 procent av de som röstat tycker att Tingeling är bättre än det svenska tävlingsbidraget La voix.
Erik har bloggat om det på Uppstuds, liksom Motpol och Trollhare.
Relaterade artiklar i megafonmedia:
Om upphovsrättens förlängning i DN, Om Tingeling i Aftonbladet, Tingelings braksuccé i AB, Opinionsbloggen, Karin Olsson i Expressen, Expressen igen.
