Förutom hans tio år i det redan klassiska bandet Streetwaves är han utbildad kompositör, operasångare, filmmusikmakare – och popgeni. Vart vi har Per Egland, som ifjol gav ut sitt andra soloalbum Allt för sin skuld, är aldrig säkert. Nu beskriver han sig själv som en korsning mellan Alf Robertson och Afghan Whigs, vilket skvallrar om hans socialrealistiska texter och lekfulla förhållningssätt.
Den 23 mars intar han Heaven Up Here på Landet i Stockholm och med sig på scen har han vännen Kicki Halmos från Masquer.
Varför tror du att ni fungerar så bra ihop?
– Svårt. Vi kommer bra överens även om vi inte tycker om exakt samma musik. Visst småbråkar vi ibland, men det är bra. Det är jobbigt om man tycker exakt lika. Vi brukar komma överens till slut, även om jag fick ge mig om en sak på deras skiva som jag ville göra mycket hårdare. Då gick jag omkring och var skitsur i studion en hel dag, berättade han när vi intervjuade honom i vintras.
Heaven Up Here på Landets övervåning
T-Telefonplan
Lördag 23/3 kl. 20:00-01:00
Entré 60 kr
Här kan du se musikvideon till Merkurius brinner:
