Of Monsters and Men, Debaser Slussen
21 september 2012
Betyg: 4
”You can sing along in the chorus, if you want” säger den vänsterhänte gitarristen Ragnar Þórhallsson som dessutom är den ene av den isländska indie-folk-sextetten Of Monsters and Mens två sångare innan bandet framför Your Bones. Hela debutskivan My Head is an Animal kretsar annars just kring mysiga allsånger att sjunga tillsammans framför lägerelden.
Kön för att ens komma in till spelningen kommer med all sannolikhet att bli en snackis och gå till historien som en av höstens längsta – men för de som trotsade höstregnet väntade en fin belöning. Of Monsters and Men på Debaser Slussen är en gradvis växande kärlekshistoria. Låt efter låt växer sig ljudbilden både större och varmare än på skiva. Redan i lågmälda Slow and Steady som spelas som tredje låt lyfter i stort sett var och en i publiken upp händerna och klappar med i takt till det skimrande instrumentala breaket medan efterföljande Mountain Sound är en mer uptempo historia – och innan låten kommer igång har bandets sångerska Nanna Bryndís Hilmarsdóttir lärt ut texten till refrängen vilket drar igång allsången ytterligare. Of Monsters and Men får till och med en otippad cover på Yeah Yeah Yeahs Skeletons att låta som sin egen.
Texterna handlar ofta om ensamhet, tomma hus – och sagolika djur från den isländska myllan. Till och med bandets mest personligt förankrade låt Love Love Love har någonting fantastiskt över sig och inte ens min tvivlande kompis som tidigare under kvällen tyckt att det är för mycket déjà vu över låtarna kan hålla undan känslorna när suggestiva Lakehouse följs av deras utmärkta dragspelsdrivna radiohit Little Talks där hey hey-utropen för tankarna till Arcade Fires indie-anthem No Cars Go.
Trots att Of Monsters and Men knappt existerat i två år är de på god väg att göra Björk och Sigur Rós sällskap som Islands främsta musikexporter. Anledningen är simpel: stormannabandets Mumford and Sons-folkiga indie följer det enkla framgångsreceptet ”ju fler desto bättre”. Det är inbjudande och alla är med. De glädjefyllda sagotexterna är lika simpla som medryckande och live tar de där lägereldssångerna från skivan skepnaden av fotbollsanthems och vad är egentligen roligare än att se alla – till och med de där kostymklädda nissarna – vråla med i ”la la la”-refränger?
Följande låtar spelades:
Dirty Paws
From Finner
Slow and Steady
Mountain Sound
Skeletons (Yeah Yeah Yeahs cover)
Your Bones
Love, Love, Love
King and Lionheart
Lakehouse
Little Talks
Six Weeks
Sloom
Yellow Light
Foto: Emma Andersson