Det kungliga operahuset i Stockholm stod färdigt 1898. Vid invigningen var det ett av Europas vackraste och mest funktionella operahus, ”State of the art”. Men tiden har hunnit ikapp den gamla 1800-talsbyggnaden och idag är den föråldrad, för liten och för oflexibel. Detta konstaterades redan 2007 i en utredning som gjordes på Regeringens uppdrag.
Sedan rapporten las fram på Regeringens bord har fem år passerat och det gamla omoderna operahuset repareras nu för att hålla i tjugo år till.
Ett nytt operahus kostar mycket pengar. 3-4 miljarder kronor är en fullt tänkbar kostnad. Men det är både ekonomiskt och konstnärligt försvarbart att bygga ett nytt väl fungerande hus. Det skulle bli mer opera för pengarna med en smidigare infrastruktur.
Ett nytt operahus skulle stimulera kulturlivet i Stockholm och locka nya grupper av publik, samtidigt som en fungerande verksamhet skulle få ändamålsenliga och moderna lokaler att fortsätta sin verksamhet i. Den gamla operan kostar mycket i drift och underhåll och riskerar att bli ett framtida operamuseum istället för en kulturell högborg.
I omgångar har olika förslag diskuterats om var ett ny operahus i Stockholm skulle kunna placeras.
Det är angeläget att Stockholms stad hjälper till och driver mark- och fastighetsfrågan för hur en ny opera skall infogas i miljö- och stadsbilden. Stockholms stads del i ansvaret för att operafrågan får en lösning är betydande.
En vision/tänkbar plats är en nationalscen placerad vid Stockholms inlopp. Ett förslag finns framtaget av projektgruppen Masthamnsoperan om en tänkbar placering av ett nytt operahus i Stockholm i östra änden av Masthamnen invid Danvikskanalen.
En byggnad som skapats med kunnigt operafolk och som byggts inifrån och ut. Tekniken och variationsmöjligheterna har fått bilda stomme för exteriören av byggnaden och därav har en ganska kantig men vacker byggnad vuxit fram. Scen och loger öppnas både utåt och inåt. 1.200 sittande gäster inomhus och 3.000 gäster utomhus i en stor amfiteater som sprängs in i berget ovanför Masthamnen.
Läget skulle skapa en intressant infart till Stockholm och skulle öppna Stockholms kulturliv i en ny riktning.
Frågan om en ny nationalscen för opera är i första hand ett statligt åtagande. Men precis som regeringens utredare skriver i sin rapport är ett samarbete med Stockholms stad nödvändigt för att hitta em lämplig lokalisering.
Vi Socialdemokrater uppmanar den styrande majoriteten i staden att visa handlingskraft i denna mycket angelägna fråga.
Vi vill att en parlamentariskt tillsatt utredning ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att reservera tomtmarken vid Masthamnens östra del för nytt operahus i Stockholm.
Tomas Rudin Borgarråd och Anna-Greta Leijon
Socialdemokraterna i Stockholm
Relaterat:
Debattartikel i DN och Tomas Rudins blogg.
Läs även andra bloggares åsikter om Masthamnsoperan, opera, operahus, stockholm, debatt, socialdemokraterna
Bespara oss skattebetalare från att slänga ut flera miljarder på detta. Sälj gamla operan till privata intressenter.
Låt de som är intresserade satsa privata pengar och skänka pengar till den här relativt smala genren.
Förvisso ska stat satsa på kultur men detta är en extremt hög kostnad per såld biljett. Det finns andra betydligt bättre saker att spendera slantarna på.
Jonny Disenfeldt: Jag håller helt med dig!
Kulturens folk tycks ha en bottenlös börs.
Johnny och Bo: musikintresset smalt? Lever ni under 1800-talet? Scenen ska användas till musikaler och andra musikkonserter också? Aldrig hört talas om utsålda rockkonserter och musikaler? För övrigt drar Folkets hus livesändningar av opera utsålda hus. Ni har nog dålig koll.
Johnny och Bo är offer för en kamrersaktig inställning till frågan där de tittar på hur stort det statliga stödet är per biljett.
Att det finns andra värden med ett nytt operahus tycks de helt bortse från. Jag känner inte till ett enda land som inte slår vakt om sitt operahus och så skall det naturligtvis också vara.
Det finns andra scener för rockkonserter och musikaler.
Vad gäller operans kostnader för oss skattebetalare så är det helt orimligt att vi skattebetalare ska subventionera varje biljett med mer än tusen kronor, helt orimligt. Kostnaderna för en nybyggd opera skulle bli ännu högre plus att vi fortfarande har kvar kostnader för underhåll av det gamla operahuset.
Kultur till varje pris ? I det här fallet är prislappen på tok för hög. Tänk vad mycket annat man kan få för dessa pengar, både vad gäller annan kultur och kanske mer ömmande saker …
Om man ägnar sig åt ett enkelt räkneexempel så är skattesubventionen för varje stol på operan värd c:a 1 800 kronor. En kostnad som fördelas på samtliga skattebetalare dvs det kan inte bli många ören om året fördelat på skattebetalarna.
Mina skattekronot går till att täcka byggandet av idrottsanläggningar som fotbollsstadium, simhallar m m, men inte skulle jag för ett ögonblick börja räkna på hur stor andel av just mina skattekronor som går till just dessa ändamål.
För mig är det en självklar kostnad som jag helt och fullt ut acceptarar som en nödvändig kostnad, men detta synsätt är alltså inte tillämpligt för de som istället för att utöva dvs idrotter hellre vill tillbringa sin tid i ett operahus, en teater eller liknande.
Mogens :
Givetvis ska man satsa pengar inom olika områden men man bör ha en viss form av förankring i verkligheten. När något visar sig kosta nästan 2000:- per biljett för oss skattebetalare så bör man nog göra en rimlighetskalkyl om kostnaden på något sätt kan motiveras. Varken en operabiljett eller en simhallsbiljet som skulle kostat nära 2000:- per styck kan anses vara rimligt.
Dessa pengar kan nog antas ge bättre utdelning på andra områden inom såväl kultur som annat.
Jonny!
Ser att du inte accepterar mitt resonemang, men det blir inte mer felaktigt för den sakens skull. Du och alla andra som förfasar sig över det statliga stödet också kan tänka på att ett operahus, åtminstone KO, sysselsätter närmare femhundra personer och här finns många yrkeskategorier representerade. Detta innebär ju också att återlevereras skatteintäkter både till staten och Stockholms kommun.Nettokostnaden för samhället minskas ju på det sättet.Dessutom innebär det statliga stödet egentligen att det är den enskilde individen som i praktiken får del av detta stöd genom att biljettkostnaden för henne/honom minskar med detta belopp. Om operahusen skulle ta ut upp till 2 500 kronor för en plats skulle det med all sannolikhet få oönskade effekter på publiktillströmmningen och det skulle förmodligen inte bli en realistisk dröm för människor med vanliga inkomster att göra ett besök på ett operahus.
Mogens – Jag förfasar mig inte över att det utgår statligt stöd till olika verksamheter, däremot förfasas jag över att det inte görs en rimlighetskalkyl.
Kultur har alltid varit ett eftersatt område eftersom stat/kommun/landsting har andra primära verksamheter som måste anses högre prioriterade. Likväl är det givetvis viktigt att satsa på t.ex friskvård, sportutövning, badhallar och olika former av kultur eftersom det ger medborgare ett rikare och mer meningsfullt liv.
Vi har dock ett begränsat antal skattekronor och att då t.ex bygga tunnlar i hallandsåsen och gång efter gång inte göra en vettig rimlighetsprövning av kostnad relativt nytta är vansinne.
På samma sätt är det när en kommun satsar löjliga belopp av skattebetalarnas pengar på att bygga badpalats och lyxiga idrottotsarenor för kommersiellt bruk istället för att satsa pengarna på simhallar och träningsarenor för vanligt bruk och för rimliga kalkyler vad gäller nyttjande versus kostnad.
Av samma anledning är det galet att driva operahus som kostar nästan ett par tusen kronor per biljettplats. Det är orimligt, av någon anledning har opera fått en speciell status bland de som bestämmer. En fin fasad att visa upp till en mycket hög kostnad.
Jonny!
Tyvärr förstår jag inte vad du menar med en rimlighetsanalys. Menar du att om kostnaden för en biljett överstiger ett visst belopp då är det orimligt? Vem skall bestämma den nivån?
Förstår du att innebörden av ditt resonemang kan bli att operaverksamhet som drivs av våra fem operahus kanske skulle upphöra helt med ditt resonemang? Är det detta som är ditt mål?
Du säger att du inte förstår vad en rimlighetsanalys är. Man väger kostnad mot nytta och i relation till andra möjliga alternativ.
Tunnlarna i Hallandsåsen är typexempel där man inte låtit göra rimlighetsanalyser, inte ens ifrån början och långt mindre i senare steg när man hade möjlighet att avbryta. Alla dessa miljarder nedgrävda för så liten vinning i tidsbesparingar på trafiken.
En investering i opera som innebär en brukarkostnad för skattebetalrna på i runda tal 2000:- per biljett anser jag vara helt orimligt med tanke på vad nyttan är och med tanke på hur man kunde använda dessa skattepengar på andra alternativ. En viss subvention är givetvis rimligt men inte i denna extrema nivå.
Om detta innebär att våra operahus inte skulle få vara kvar så är det tyvärr så, det måste alltid finnas rimliga kostnader för saker och ting eller menar du att operan ska drivas till varje pris ?
Ja, jag har svårt att se hur ett civiliserat samhälle skulle fungera utan möjligheter för de som så önskar njuta av en flera hundra år gammal verksamhet.
Dessutom har jag svårigheter att följa ditt resonemang om rimlighetsanalyser, med undantag för olika trafiklösningar typ tunnlar på Hallandsåsen.
Rent principiellt är det största problemet inte den enskilda subventionsgraden utan från min utgångspunkt handlar det mera om att kulturen får för lite i anslag.Detta gäller inte bara operaverksamhet utan kultur i allmänhet.
Jämför med det svenska banksystemet som innebär att bankerna alltid kan springa till staten och få löst sina ekonomiska problem trots att de ju själva har medverkat till problemen.Här föreligger ingen återbetalningsskyldighet utan när krisen är över är det åter fritt fram att tjäna miljardbelopp. Avgångsvederlag till bankdirektörer tycks det ju inte finnas någon yttre gräns för.
Jag tycker att det är dags att ifrågasätta de här orimliga påståendena om att varje biljett på Kungliga Operan subventioneras med 2000kr.
Den kalkylen bygger på att man bara räknar publiken i salongen, 204 003. Men om man räknar med ungdomsverksamheten, andra konserter och arrangemang som också finansieras av det statliga anslaget är antalet besökare plötsligt 253 496/år och kostnaden nere i 1680kr/person. Sedan görs det 9 utsändningar till radio, TV och digitalbio med en publik på ytterligare 258 423 personer, visserligen bygger då publikunderlaget från radio och tv på statistik men kostnaderna för sändningarna har Kungliga Operan onekligen tagit.
Då har vi plötsligt en statlig subvention på 831kr/besökare såväl fysiskt som digitalt. Det 40 % av de där fullkomligt orimliga påståendet om en kostnad på 2000kr/besökare. Det är ett argument som är lika felaktigt som påståendet att det är brist på publik i salongen och att man inte spelar på söndagar.
Sedan måste man nog säga att 54 miljoner i lokalkostnader/år för Kungliga Operan är en konsekvens av husets ålder, skick och politiska beslut. Göteborgsoperan har ingen hyreskostnad alls. Skulle vi lätta 50 miljoner från beräkningarna här ovan landar subventionen på 734kr/besökare istället för 831 kr.
Men ytterst handlar den här om mer än statistik. De flesta av de saker vi tar för givna finansierar vi tillsammans -SL, Hallandsåstunnlar, Stockholmsarenor, Essingeleden, Gripen NG och Operahus. Många av oss skulle sakna dem om de inte fanns.
Statistiken kommer från Kungliga Operans årsredovisning 2010.
http://www.operan.se/Global/PDF/26200_Arsredovisning2010.pdf
Vi tycks ju ändå vara överens om principen hur man kan mäta vad man får för pengarna, men det viktigaste är ju ändå att du konstaterar att vi gemensamt svarar för vissa kostnader tillsammans, men problemet blir då för många att man bara vill vara med att betala för kulturaktiviteter som man själv är intresserad av och då blir ju diskussionen som den blir.
Mogens säger ”Ja, jag har svårt att se hur ett civiliserat samhälle skulle fungera utan möjligheter för de som så önskar njuta av en flera hundra år gammal verksamhet.”
Så enligt dig gäller det opera till varje pris, annars är vi inte ett civiliserat samhälle …
Vad giriga bankirer har med saken att göra vet jag inte.
Anders Nyström tycker att man ska dra bort kostnaden för operahuset… märkligt resonemang.
Kulturblogget anser :
”Ett nytt operahus kostar mycket pengar. 3-4 miljarder kronor är en fullt tänkbar kostnad. Men det är både ekonomiskt och konstnärligt försvarbart att bygga ett nytt väl fungerande hus. ”
Vad blir kostnaden för ett nytt operahus i form av räntor/avbetalning + drift årligen … plus kostnaderna för den gamla operan … jo ännu värre än vad det är i dagsläget, ur askan i elden.
En diskussion om hur skattemedel används måste alltid genomgå rimlighetskalkyler. Vi kan inte ha principen ”till varje pris ” …, det finns alltid ett begränsande tak för vad som är rimligt.
Tyvärr verkar politiker i landet inte vara så medvetna om det alltid.
Jonny tycks mena att om det inte är en rimlig kostnad, och tydligen är det så illa att det är Jonny själv som skall avgöra rimligheten. På en skala från ett till tio hur rimmar ett dylikt synsätt med demokrati?
Jag menar ju inte att avsaknaden av operahus innebär att vi inte lever i ett civiliserat samhälle, men å andra sidan kan jag inte på rak namn namnge ett land i Europa som saknar operahus.
Bankerna hamnade i svårigheter för några år sedan och genast gick regeringen ut med ett stödpaket som man trots att bankerna nu åter gör miljardvinster inte får tillbaka en krona av. Om bankerna hade fått betala tillbaka detta stöd så hade samhället haft råd med både det ena och andra. Till exempel ett nytt operahus, som ju enligt alla seriösa bedömare anser att vi behöver, men som tyvärr ingen vill vara med och betala.
Det finns ingen lucka i Anders Nyströms resonemang för av det statliga stödet som operan erhåller får man betala tillbaka 54 miljoner i hyra till staten. Dessutom måste ju operan använda bidraget för att betala löpande underhåll och investeringar. I min värld innebär detta att staten ger med ena handen och tar tillbaka med andra handen.
Personligen känner jag mig trygg med ordningen att det tillsätts en utredning som tar reda på kostnaden för att bygga ett nytt operahus och sedan är det upp till riksdagen att fatta beslut. Det finns alltså ingen anledning att vi som individer skall göra en rimlighetsbedömning utan vi väljer våra representanter som får representera oss om även indirekt.
Vi kommer alldeles säkert att få ett nytt operahus i Stockholm frågan är bara när var och hur.
@Jonny Disenfeldt Mest av allt ägnade jag faktiskt mig åt att effektivt och slutgiltigt avliva myten att ett operabesök kostar 2000kr i subventioner.
Jag vill inte alls att man ska ”dra bort kostnaden för ett nytt operahus” jag påpekade bara att hyran för operahuset vid Gustav Adolfs Torg är en produkt av politiska beslut snarare än verkliga kostnader både i nutid och historiskt. Och noga räknat talade jag om ”lokalkostnader”, det innehåller ju många olika saker som kyla, värme, verkstäder som Operan hyr i Nacka, reparationer m.m. Och jämförelsen med den relativt nybyggda Göteborgsoperan är faktiskt intressant, i Stockholm har man betalat enorma belopp i hyra men har ändå akuta behov av reparation. Detta är värt att reflektera över.
Och det är mycket viktigt att ett eventuellt nytt operahus i Stockholm vilar på en hållbar ekonomisk kalkyl och att Kungliga Operan inte sätts i samma situation som Det Konglige i Köpenhamn. Hur man ska använda och finansiera det nuvarande huset är lika viktigt som motsvarande avvägningar med ett nytt operahus.
Att Operan når ut till 511 918 besökare 2010, fysiskt och digitalt är fakta som trots att dom är lätt tillgängliga tycks vara märkligt svåra att ta till sig i debatten. Opera och kultur i största allmänhet framställs ofta som ineffektiv och dyr trots att så inte nödvändigtvis är fallet. Fast det är klart, en kassettbandspelare kommer alltid att vara billigare än människor av kött och blod. Men de flesta av oss kan uppleva skillnaden.
Mogens .
Jag uttalar min åsikt, något som brukar vara tillåtet i en demokrati. Du verkar ogilla det…att därför påstå att jag vill avgöra något som en diktator är lite barnsligt. Lär dig att hantera att människor har olika åsikt.
Bankernas dåliga skötsel har inget med operan att göra. Det är en helt annan diskussion.
Ska inte alla kostnader förknippade med operan tas med ? Menar du på fullt allvar att kostnaden för fastigheten ska bortses ifrån ? Kostnaden för byggnaden är betald med skattepengar.
Du borde vara medveten om att det kontinuerligt görs konstiga politiska beslut av människor som förlorat kontakt med vad som är rimligt. Investeringen i Hallandsåsens tunnlar är ett paradexempel.
Inköp av försvarsmateriel är ofta styrt av märkliga resonemang.
Att det blir ett nytt operahus är jag övertygad om eftersom vi tyvärr har politiker som blivit fartblinda,av människor som styrs av status och andra käpphästar.
Anders –
Det gamla operahuset kommer att fortsätta att kosta stora belopp, vad föreslår du att man ska göra med det, sälja det till vem ?
Det nya operahuset kommer att kosta stora pengar årligen, vi pratar om en investering på 3 miljarder som i slutänden kommer att bli betydligt högre.
Ditt resonemang om hur många som tittar är lite tomt. De som lyssnar på radio, ser på TV gör det helt gratis, de betalar ingen andel av kostnaden. Många av dem är säkert samma som en gång köpte en biljett på operan.
Min åsikt –
Istället borde detta vara ett projekt med betydligt mindre offentlig finansiering, istället borde kommersiella intressen ta över huvuddelen av subventioneringarna genom sponsring etc. Skulle det visa sig omöjligt så är det tyvärr så.
Principen ”till varje kostnad” är ett omöjligt förhållningssätt.
@Jonny Disenfeldt. Mitt resonemang om de 258 923 åhörare som besöker Operan digitalt är inte alls tomt.
Först av allt har faktiskt ca 8 500 av dem löst biljett och sett en digitalutsändning till Folkets Hus och Parker och majoriteten av radio och TV-lyssnarna har – till skillnad från diverse nyliberaler – antagligen betalt sin radio och TV-avgift. Som jag tidigare påpekat är antalet radio och TV-lyssnare bara statistik och det här är trots allt bara 9 föreställningar av totalt runt 220 per år på Operan. Operan har i många år sänt via radio och TV, digitalbio tillkom för några år sedan så det här är inga nyheter direkt. Och jag hoppas verkligen att dessa digitala åhörare har löst eller kommer att lösa en biljett till Operan – hur menar du där? Det är väl självklart att radio, Tv och digitalsändningar är kommunikation med både gammal och kanske ny publik?
Men här kommer en av poängerna med ett nytt hus, digitala utsändningar – oavsett form – kommer antagligen att bli enklare, billigare och bättre i moderna lokaler och det är då kanske inte bara opera och balett utan också annat. Det blir alltså ett sätt att överbrygga avstånden i Sverige och låta fler ta del av gemensam skattefinansierad kultur. Ett slags digitalt operahus för hela landet -inte helt historielöst, Gustav III som grundade Operan skulle ha gillat det där!
Att ett nytt operahus skulle kunna ha både offentlig och privat finansiering har redan framförts i debatten, det är heller inget nytt eftersom det nuvarande operahuset finansierades just på det sättet i slutet på 1800-talet. Operahuset förvaltas numera av Statens Fastighetsverk, turerna runt hyressättning och avkastningskrav som ställs på Teatrar och museer är för långa och krångliga att gå in på här.
Och vad göra med en K-märkt fastighet med 1000 rum, fullproppad med konst och kulturarv, med lokaler optimerade för musikteater och belägen i Sveriges politiska centrum? Svaret måste ingå i lösningen av ett nytt operahus i Stockholm.
Högst personligen anser jag att det vore läge för en hyressänkning så att driftskostnaderna gör någon form av teaterverksamhet möjlig i framtiden. Det är inte rimligt att ha hyra i nivå med Gallerian, avkastningskrav i nivå med marknaden i en fastighet med så stora kulturella värden att underhåll och renovering kostar enorma summor och modifieringar är starkt begränsade. Kungliga Operan borde förbli Kungliga Operan, en del av vårt kulturarv. Vi ska väl inte sälja ting som Slottet, Storkyrkan och Stadshuset till ett fastighetsbolag på kanalöarna?
Ett nytt operahus jämntälldes med statligt finansierad infrastruktur som järnvägar och motorvägar av en utredare för några år sedan. Det är klart att det kostar pengar, det får man givetvis inte bortse ifrån. Men utredaren menade att verksamheten ingick i statens ansvar för gemensam kultur och att vinsterna i samordning och bättre villkor var stora. Om vi inte ska ha gemensamma institutioner för vård, kultur, försvar och samhälle ska vi naturligtvis inte bygga och driva operahus heller. Då handlar det mer om synen på samhällsbyggets vara eller inte vara.
Och så det där med sponsring inom kulturen, det finns redan idag och fungerar utmärkt. Men det är ju märkligt att kulturen missgynnas jämfört med idrotten vad gäller avdragsrätt av sponsring – för så är det – trots åratal av utredningar. Det känns som en egendomlig motsägelse, skaffa gärna sponsorer till kulturen men låt dem då betala mer skatt än om dom sponsrar ett hockeylag. Fast å andra sidan finansieras ju exempelvis Kungliga Operan mestadels genom våra gemensamma skattemedel vilket ger kontinuitet och styrka åt verksamheten. Men sponsring av ett nytt operahus på samma villkor som idrott skulle säkert göra finansieringen lättare. Upp till bevis folkvalda!
Vi betalar alla radio och TV avgift, det har inget med operan att göra. Du får väl starta en kommersiell opera-kanal.
Operahuset :
Omsättning 499,22 miljoner SEK
Statsbidrag: 432,206 miljoner SEK
Antal operabilj. 204 003
Rimligt ? Nej anser jag.
Poängen med radio och tv-avgifter och skatter är att man får något för den, exempelvis operaföreställningar. Jag för övrigt har lagt märke till att de som vill vara allra mest sparsamma med allmänna medel också är de som är minst villiga att bidra själva.
Jag har full respekt att du inte gillar just opera och att vi därför tycker olika, men att bara titta på hur många biljetter som sålt till föreställningarna ger en sned bild av kostnader och verksamhet. 22 903 skolbarn besökte exempelvis Operan 2010 helt gratis, det är också en viktig del av verksamheten även om den inte drar in ett ruttet lingon. Faktum är att Operan är en av mycket få institutioner i Stockholm som inte tar en avgift för besökande skolklasser.
Det bästa argumentet mot en komersiell radiostation för opera är antagligen P2. Eller Spotify.
Dina gissningar om vad du lägger märke till är gissningar och barnslig argumentation. I fallet operan skulle jag tvärtom misstänka att en profilering av vem som går där visar att en ovanligt stor andel av höginkomsttagare är biljettköpare och dessa bidrar som bekant med betydligt mer skattepengar än en ensamstående mamma med låg inkomst …
Jag har inget som helst emot opera som konstform, jag ifrågasätter bara omfattningen av statlig subventionering på samma sätt som det är fel att bygga kommunala badpalats istället för enklare simhallar och regionala stora lyxiga arenor som ska användas mest för kommersiellt bruk istället för att satsa på idrottsarenor för användande av vanliga utövare.
Det var en iakttagelse. Ingen gissning.
Den vanligaste kulturkonsumenten är kvinna, hon har universitetsutbildning men en relativt låg inkomst. Det är inte heller en gissning. Myten om opera som en överklasskultur är stark men också felaktig. Dom räcker helt enkelt inte till för alla besök på opera, teater, konserter och annat som man slentrianmässigt etiketterar som finkultur. Spybar är troligare som samlingspunkt för de du vill åt. Där försigår inte mycket kultur.
Opera kommer aldrig att bli billig. Kultur måste få kosta. Konst i många former och stilarter är ett mått på ett samhälles hälsotillstånd. Det finns ett pris för ett samhälle med mångfald och öppenhet.
Dålig koll? Som ekonom så har jag en bra koll på pengar och jag personligen tycker inte detta är vad skattepengar skall gå till i denna tid. Jag föreslår att vi skall ta bort subventioner och låta besökarna ta hela kostnaden. Nej, jag är ingen Operafan men ingen speciell musikfan heller. Men detta handlar inte om mina personliga preferenser inom kulturen. Jag har varit på Opera i
Paris för övrigt… Med en vacker ung kvinna. Jag betalade allt.
En riktig gentleman.
Varför vill du inte betala själv hela kostnaden då?
Varför skall vi andra som inte gillar Opera göra det?
Detta är inget måste i solidaritetens anda.
Jag gillar varken Opera eller idrott.
Däremot kvinnor och ev utgifter för en date
subventioneras inte ännu av skattebetalarna.
http://www.kulturradet.se/sv/nyheter/Ungdomarna-ar-de-stora-kulturkonsumenterna-/
”Undersökningen visar att det är unga människor, i åldersgruppen 15-29 år, som är de stora kulturkonsumenterna. De tar aktivt del av kulturutbudet och ligger över genomsnittet för de flesta aktiviteter.
Undersökningen visar även att kvinnor tar del av kultur i större utsträckning än män och att kulturdeltagandet är högre i storstad jämfört med landsort. Akademiker med höga eller medelhöga inkomster dominerar när det gäller besöksvanor.”
Så du har inte helt korrekt info.
Jovisst kan jag betala mina egna kostnader, men det är ju givetvis under förutsättning att jag precis som du vill slipper betala för sånt som jag inte gillar.
Jag vet inte var du får allting ifrån, men jag respekterar självfallet din rätt att uttrycka din mening, men jag måste ju ha samma rätt att tycka att din argumentering är undermålig.
Jag har inga som helst problem att hantera att människor har olika åsikter och uppfattningar, men du kanske borde läsa mina inlägg bättre innan du börjar tolka vad jag skriver.
Vi har sedan många år tillbaka ett system som innebär att statligt stöd utgår till en rad verksamheter inom till exemplet kulturområdet och det anser jag att vi både skall behålla och utveckla.
Nu förstår jag att du är emot att operaverksamhet subventioneras och att den enskilde skall ta en högre kostnad själv. En uppfattning som jag inte delar mest därför att jag är orolig för att det skulle innebära operakonstens död i Sverige.
Hej Bo. Ursäkta dröjsmålet med svar, jag behövde en mestadels analog helg.
Den här debatten blev ganska argumentativ. Kanske inte så konstigt. Jag refererade till teaterområdet och för att vara mera exakt – opera. Här finns länkar till fördjupad statistik från SOM-institutet som ligger bakom undersökningen i länken du bifogade.
http://www.svenskscenkonst.se/DynPage.aspx?id=65443&mpath=,5378,5379&menuid=5361
Och när jag skrev”relativt låga inkomster” var det nog satt i relation till ”höginkomsttagare” och ”överklass” och är för övrigt inte de flesta akademiker i Sverige medelinkomstagare? Ungefär som med begreppet ”klass” infinner sig en viss relativitet i debatten när man börjar tala om ”inkomstklasser”.
Av statistik kan man utläsa mycket beroende på hur man läser och tolkar den och hur den sammanställs. Att det kan finnas brister i utgångsmaterialet visar väl mitt ifrågasättande av kostnaden per sittplats i operans salong. Barn och ungdomsverksamhet är ett mål formulerat från ägaren staten till Kungliga Operan och annan verksamhet liksom digitala besökare måste också vara en parametrar att räkna anser jag.
Kulturpolitik måste, som all politik handla om att sätt upp mål och formulera visioner. I framtiden är hårdare politisk styrning på agendan inom kulturen i och med den nya regionala kulturpolitiken. Det är då extra viktigt att beslutsunderlaget avspeglar verkligheten och inget annat. Sveriges Riksdag tillsätts inte genom väljarundersökningar, detsamma bör gälla kulturpolitiken.