Titel: Försvunnen
Betyg: 1
Premiär: 26 augusti 2011
Försvunnen är ett svenskt försök att skapa en gastkramande thriller, nästan på gränsen till skräckfilm.
Handlingen är delvis hämtad från dagens chockerande löpsedlar om kvinnor som blivit inlåsta i källaren i hus långt ut i glesbygden och där utsatts för grymma sexövergrepp.
Sofia Ledarp spelar som är en ung kvinna som sörjer sin bror som tagit livet av sig. Hon har fått ett jobb på en annan ort, längre upp i Sverige och filmen börjar med att hon packar sina flyttsaker i en släpkärra till sin bil och drar iväg. Genom svenska barrskogar kör hon en lång väg och efter ett tag blir hon förföljd av en man i en svart jeep.
Föraren (spelad av Kjell Bergqvist) är riktigt sjukligt intresserad av henne. Så fort hon stannat på någon parkering dyker han upp. Och överallt är det bara mörka svenska barrskogar. På en parkering träffar Malin också på en något förvirrad man (spelad av Björn Kjellman).
I början av filmen har den en skrämmande ton av klassisk rysaratmosfär. Som publik vet vi inte vem som är boven och farlig och vi vet inte vem Malin kan lita på. Efter ett tag känns det dock som att det dras ut på det för länge. När hon till slut blir övermannad, infångad och inlåst i en kall, fuktig källarhåla är det som om vi tänker att äntligen kan filmen börja.
Spänningen hålls uppe en stund till men efter ett tag tappar jag intresset och engagemanget. Allt blir för mycket och för svårt att tro på. Karaktärerna är för stiliserade, för övertydliga och inget djup i dem. Det hjälper inte att Kjell Bergqvist är bra som den vedervärdige skurken, att Sofia Ledarp är en skicklig skådespelerska och att Björn Kjellman gör en bra roll som den förvirrade mannen.
Mattias Olsson och Henrik JP Åkesson långfilmsdebuterar med Försvunnen. Det märks att de kan hantverket film och jag tror att får de någon film till på sig kan de nog lyckas också med att skapa en bra thriller. En grund för något som kunde blivit bra finns i Försvunnen: i foto, i färgsättning, i första delens smygande skräckkänsla, i bra regi. Men när jag sitter och gäspar och vill plocka upp min iphone sista halvtimmen för att kolla min mail, då har filmen inte lyckats fånga mitt engagemang.
Filmbolaget berättar att Försvunnen väckte stor uppmärksamhet när den visades på filmfestivalen i Cannes i maj. Filmen har redan börjat säljas utomlands, då med titeln Gone. Kanske kan det bli mer uppskattad utomlands där våra djupa mörka barrskogar kan vara fascinerande i sig. För det finns många fina bilder på dessa skogar. För oss som är vana vid dem vill vi dock ha mer av en thriller.
Aftonbladet har intervjuat Sofia Ledarp om hennes roll i Försvunnen:
Filmen ”Försvunnen”, med bland andra Kjell Bergqvist och Björn Kjellman, handlar om en kvinna som försvinner spårlöst.
Huvudrollsinnehavaren Sofia Ledarp, 37, skulle under två dagar spela att hon var inlåst i en källare.
I NRJ Morgon i torsdags berättade hon hur scenerna tog på hennes psyke.
– Det var det jobbigaste som jag har gjort emotionellt att sätta mig in i det här, sa hon i programmet.
Filmfakta från filmbolaget:
Guldbaggebelönade SOFIA LEDARP (Millennium-trilogin, Den man älskar, tv-serien Oskyldigt dömd), KJELL BERGQVIST och BJÖRN KJELLMAN även de belönade med Guldbaggar, spelar huvudrollerna i den psykologiska thrillern FÖRSVUNNEN. För regin svarar långfilmsdebuterande MATTIAS OLSSON och HENRIK JP ÅKESSON.
Regissörer: MATTIAS OLSSON & HENRIK JP ÅKESSON
Manus: MATTIAS OLSSON
Producenter: HENRIK JP ÅKESSON & MARTIN PERSSON
Produktionsledare: SANNE ÖVERMARK
Bitr. Producent: ERIK MAGNUSSON
Foto: ERIK MOLBERG HANSEN
Scenograf: LOTTA WIHL
Klippning: JOHAN SERRANDER
Kostymör: GABRIELLA EKMAN
Ljudtekniker: JOHN NILSSON
Ljuddesign: PER HALLBERG & DANIEL SAXLID
Musik: NILS-PETTER ANKARBLOM
Läs även andra bloggares åsikter om Försvunnen, Sofia Ledarp, Kjell Bergqvist, Björn Kjellman, thriller
Britt säger
Fullsatt salong på förhandsvisning i Malmö, blandad publik. Glam och skratt innan filmen startat. I stort sett knäpptyst i salongen under visningen. Inga blinkande mobiler, inget prat och ingen lämnade salongen under pågående visning. Gamla kvinnliga jag och mitt unga manliga biosällskap tyckte båda att filmen var spännande rakt igenom fastän man ju visste vad som skulle hända.
Rosemari Södergren säger
Där ser man hur olika man kan tycka om en film.
Britt säger
Beror ofta lite på vilket humör man är just den dagen man ser en film. Jag hade varnat biosällskapet för filmen p.g.a. din 1:a, han tackade i efterhand för att hans förväntningar skruvats ner betydligt. Han föreslog själv att det kanske var därför filmen blev en så positiv överraskning för honom. Brukar själv undvika läsa recensioner innan jag sett själv men kunde bara inte låta bli att läsa din 🙂 Och det visade sig vara bra. Ska bli spännande se vad andra recensenter tycker och givetvis biobesökarna.
Ingemar Gunnarsson säger
Inbjuden till förhandsvisning med låga förväntningar vilka dessbättre helt kom på skam! Filmen Försvunnen är, vad jag kan förstå, ett resultat av långvarigt hängivet arbete utan stöd av Filminstitutet och måste med hänsyn till tillgängliga sparsamma resurser betraktas som en näst intill makalös prestation. Det enastående vackra fotot med noggrannhet i minsta detalj, inte minst i närscenerna, är enastående. Scenerna med en hopkrupen apatisk Malin instängd i källaren torde kunna bli klassiska. Jakten i skogen kan upplevas som långdragen men kompenseras fullt ut av de magnifika skogsscenerna, kanske kommer dessa mera att uppskattas utomlands. Jag frestas att säga att förutom Sofia Ledarp, Kjell Bergqvist och Björn Kjellman utgör skogen en lika viktig ”skådespelare”. Regissörerna har dessutom engagerat Oscarsvinnaren Per Hallberg för ljudsättningen – bara det en bedrift tydande på lysande entreprenöranda. Jag önskar Mattias Olsson och Henrik Åkesson all lycka och ser med förväntan fram mot deras nästa film.
Rosemari säger
Jag håller med om att bilderna är fina med vyerna över skogen och ja, skogen är som ytterligare en skådespelare. Och jag är imponerad av att du kämpat för att kunna göra filmen med låg budget. Men trots det satt jag och gäspade sista halvtimmen. Men ge de två regissörerna några filmer till och de kan bli stora filmskapare.