Visst har religion samband med samhälle och politik att göra.
Religion handlar om etik och moral, om en uppfattning och livet och dess mening som påverkar människan.
På det sättet bör en religiös inställning påverka människors förhållande till samhälle, till frågor om klyftor mellan människor, om orättvisor och utslagning av människor.
Däremot är jag skeptisk till att religiösa ledare ska sitta som makthavare, utan för mig handlar det om att människor utifrån sin syn på livet och dess mening tar ställningstaganden i politiska frågor.
Påven har precis i dagarna uttalat sig om den ekonomiska krisen, berättar Svenska Dagbladet:
– Ekonomin kan inte mätas med maximal vinst. Människan måste stå i ekonomins centrum — och då handlar det inte om vinst utan om solidaritet, sade han när han på torsdagen anlände till Spanien som hotas av marknadens misstro.
Jag är inte katolik. Men jag håller helt med honom. Det ekonomiska systemet vi bygger upp världen med borde byggas så att människor mår bra. Vi behöver ett ekonomiskt system där det är möjligt för alla att försörja sig.
Det borde inte ens vara möjligt att människor svälter ihjäl, som i katastrofen i Afrika. Hur är det ens möjligt att vi inte fördelar världens tillgångar på ett medmänskligare sätt?
Hur är det möjligt att vi tillåter ett ekonomiskt system som slår ut människor, som gör att unga inte kommer in på arbetsmarknaden och att medelålders människor som förlorat sina arbeten inte kan bli anställda, på grund av åldersdiskrimineringen?
Hur är det möjligt att svenska folket valt en regering som skapar regler för sjukförsäkringen som gör att människor som drabbas av långvarig svår sjukdom ställs utan ersättning?
Så ja, vi behöver en politik som grundar sig på viktiga värden om allas lika värde. Där är vi inte idag. Dagens ekonomiska politik gynnar inte medmänsklighet. Vi har långt kvar till ett sådant samhällssystem.
Och hur är det möjligt att vi gått med på ett pensionssystem som urholkas så lätt när det blir sämre tider? Hur kunde vi gå med på det?
Ur Aftonbladet:
Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm tycker inte vi behöver oroa oss för våra pensioner. Hon har fel. Marginalen i pensionssystemet är obefintlig och alla förändringar till det sämre i den svenska ekonomin drabbar pensionärerna i form av lägre pensioner.
Varför är det alltid de grupper som har minst makt och sämst ekonomi som ska betala alla kriser?
Relaterat: Expressen, SVT Nyheter.
Läs även andra bloggares åsikter om påven, religion, samhälle, politik, börskrasch, etik, moral
Visst finns det saker man kan beklaga sig över när det gäller dagens ekonomiska system men man bör ändå påpeka en del saker:
Det finns ekonomiska system som har varit sämre, exempelvis det som existerade i det s.k. solidariska Sovjetunionen.
De länder som har insett att en kombination av ett välfärdssamhälle och en stark marknadsekonomi är vägen till välstånd, där asiatiska länder som Kina och Sydkorea får utgöra mönsterexempel, har det gått väldigt bra för. Samtidigt är det viktigt att det finns en bra balans mellan de två krafterna.
Vid slutet av Koreakriget på 50-talet var Sydkorea fattigare än de flesta afrikanska länder, idag har landet en levnadsstandard som inte står Sverige långt efter. Samtidigt är det ett av världens mest jämlika länder och har i vissa avseenden mindre samhällsklyftor än Sverige.
Man kan räkna upp många anledningar till varför Afrika har haft det så svårt och det är allt för lockande att kontrastera utvecklingen där mot hur det har sett ut i Asien på senare tid som har gått från klarhet till klarhet.
Avsaknad av ett väl fungerande ekonomiskt och socialt system och en alltför stark tendens till att starta krig har inte direkt tjänat Afrika väl men det ser ut som om förändringarnas vindar blåser även där, se gärna SVT:s senaste dokumentär nedan:
http://svtplay.se/v/2504912/dokumentarfilm/det_nya_afrika
Om ett väl fungerande system inte finns på plats kan man plöja ner miljarder och åter miljarder utan att det ger något större resultat.
Sedan 1950 har mer än en biljon USD donerats till Afrika under en period som kontinenten inte sett någon större ekonomisk förbättring vilket man kan kontrastera mot hur snabbt Europa återhämtade sig efter andra världskriget tack vare Marshallplanen som USA låg bakom och vars slutliga summa utgjorde en bråkdel av alla pengar som har donerats till Afrika. Den största, och förmodligen avgörande, skillnaden är att Europa då redan hade ett fungerande system.
För att kunna ta del av fördelarna som den globaliserade ekonomin för med sig bör man ligga över en viss inkomstnivå, en nivå som de flesta i Afrika inte når upp till idag och därför i princip inte kan sägas tillhöra dagens ekonomiska system.
Historikern Niall Ferguson tar i sin bok Civilization: The West and the Rest upp varför det har gått så bra för Väst sedan 1500-talet rent ekonomiskt och pekar på 6 punkter:
Medicin
Vetenskap
Konsumtionssamhälle
Arbetsmoral
Konkurrens
Demokrati
Världen blir, trots alla negativa nyheter, en bättre plats att leva på för den stora majoriteten och man ska komma ihåg att för tvåhundra år sedan var vi ca en miljard människor och i princip alla var fattiga, idag är vi snart 7 miljarder och hälften av mänskligheten räknas till en medelklass som man inte direkt kan påstå har det särskilt dåligt.
Jag kan hålla med dig om att dagens system inte är perfekt men det är ändå bra mycket bättre än många andra system som mänskligheten har experimenterat med genom tiderna.
Slutligen kan jag rekommendera följande sida om du vill hjälpa de svältande i Afrika:
https://www.wfp.org/donate/fillthecup?icn=homepage-donate-cup&ici=small-button-link
Lev väl.