Surrogatmödrar – är en svår fråga.
Riksdagens socialutskott har bestämt att det behövs en bred utredning om surrogatmödraskap.
En ovanlig allians mellan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet protesterar och varnar för att legalisering kan leda till exploatering av kvinnor.
Det finns ett par olika varianter av surrogatmödraskap:
Surrogatmödraskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn med den uttalade avsikten att inte själv behålla barnet. Det finns två olika former av surrogatmödraskap: partiellt och fullständigt. Vid partiellt surrogatmödraskap befruktas surrogatmamman genom insemination. Det gör henne till både biologisk och genetisk förälder till barnet.
Vid fullständigt surrogatmödraskap förs ett befruktat ägg från en annan kvinna, ofta en kvinna som har för avsikt att utöva föräldraskapet, in i surrogatmamman. Det gör surrogat-mamman till biologisk men inte genetisk förälder till barnet. I dessa fall kan ägget och/eller spermierna vara donerade. Om både ägg och spermier är donerade, dvs kommer från personer som inte är de som ämnar bli de utövande juridiska föräldrarna, används ibland begreppet embryodonation.
Vid fullständigt surrogatmödraskap sker befruktningen utanför kroppen genom en metod som kallas in vitro fertilisering – IVF, även kallat för provrörsbefruktning.
Risken är givetvis stor att det blir fattiga kvinnor i utvecklingsländer som får vara surrogatmödrar åt rika länders välbärgade kvinnor. Givetvis finns det en stor risk för att det framför allt blir så.
Surrogatmödraskap ställer frågan på sin spets: Är det en mänsklig rättighet att få egna biologiska barn?
Är det sådant resurser inom sjukvård ska användas till?
Christer Engelhardt från Socialutskottet säger till DN att en utredning inte betyder att det blir ett lagförslag om att tillåta surrogatmödraskap:
– Det handlar om en förutsättningslös utredning av frågan. Jag tolkar inte vårt och utskottets beslut som att vi öppnar för en legalisering.
Christer Engelhardt menar utskottets beslut främst om att ta upp frågan ur barnens perspektiv:
Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige, men det finns ett hundratal barn som kommit till på det sättet genom att föräldrarna utfört det utomlands.
– Vi har fokus på barnen som har tillkommit på det här sättet. Vi vill säkra deras situation i Sverige. Det behövs mer kunskap om barnen så att de inte hamnar i juridiskt svåra situationer, säger Christer Engelhardt till DN.
Katrine Kielos skriver i Aftonbladet:
Surrogatmödraskap är intimt kopplat till klass, ras, etnicitet och exploatering. Många av de par som använder indiska surrogatmödrar kan inte tänka sig att adoptera ett indiskt barnhemsbarn.
Att däremot använda en fattig indisk kvinna som behållare och låta henne föda ett barn som ser västerländskt ut är en helt annan sak.
Barnlöshet är en tragedi för många par men ska den verkligen lösas med att fattigare kvinnor ska ställa upp?
Även i de fall där det inte förekommer pengar handlar det om att man avtalar bort ett levande barn. Kvinnans kropp blir en behållare.
Det är en av de äldsta patriarkala tankefigurerna i världen.
Katrine Kielos lyfter fram problemet med att kvinnan som burit barnen inte blir vårdnadshavare och föreslår att om surrogatmödraskap blir lagligt ska kvinnan som burit barnet också ha rätt till vårdnaden av barnet.
Att få barn, är det en mänsklig rättighet? När det finns så många barn som far illa och när antalet barn som lever i fattigdom ökar är då en så dyra projekt som surrogatmödraskap något som samhället bör satsa sina resurser på?
Jag tycker ämnet är jättesvårt. Hur djupt biologiskt sitter längtan efter att få barn? Är det en så djup längtan att den ska värderas så högt? Trots allt är det inte direkt naturligt att föra över ett befruktat ägg från en kvinna till en annan. Var går gränsen för när vi med vår medicinska vetenskap strider mot den biologiska natur vi alla trots allt är en del av. Vi är ju fysiska biologiska varelser.
Nej, jag har inget svar. Det här är en jättesvår fråga som berör människor djupt. Rent instinktivt känns det ändå som att det finns oändliga risker för att det blir en klassfråga, att det blir de med mycket pengar som kan utnyttja fattiga länders kvinnor på det sättet.
Många har reagerat och diskuterat frågan:
Andreas Bengtsson som är AT-läkare och själv pappa tack vare surrogatmödraskap skriver i Newsmill:
Nu har då äntligen Sverige bestämt sig för att förutsättningslöst utreda frågan om Surrogatmödraskap. Frågan är komplex, det finns många faktorer som måste vägas mot varandra. Att få mer kunskap i en fråga som rymmer så många aspekter som just surrogatmödraskap kan aldrig vara fel. Kunskap brukar vanligtvis vara ett bra botemedel mot fördomar och förutfattade meningar. Om nu KD:s och Vänsterns skulle ha rätt i sin argumentation vad gäller surrogatmödraskap kommer detta rimligtvis också visa sig i en förutsättningslös utredning. Oavsett vilken åsikt man har i frågan är det beklagligt att två riksdagspartier motarbetar att viktiga frågor utreds och att man söker ny kunskap i en fråga som är långt ifrån enkel.
Det är argument som jag köper. Visst är det bra att förutsättningslöst utreda frågor (sedan kan man ju vara misstänksam mot hur förutsättningslöst det kommer att utredas).
Men ett lågvattenargument tycker jag följande är, från SVT Debatt:
Det behövs en större portion politiskt mod för att frångå gamla föreställningar om att barn bara ska bli till på ett sätt, och att familjebildning alltid ska ske mellan en man och en kvinna. Ett enda beslut kan här förändra verkligheten för mängder av människor som lider av barnlöshet, låt inte en traditionalistisk syn på familjen stå i vägen. Centerpartiet kan här gå före, skriver CUF:s förbundsordförande Hanna Wagenius.
Det är så lustigt när människor menar att det är konservativt att inse hur människokroppen fungerar. Är vi inte fysiska biologiska kemiska varelser som fungerar enligt naturens regler? Kan djur (vi är väl trots allt ett slags djur, eller?) förökar sig på annat sätt än att en sädescell möter en äggcell?
Hur barn kommer till följer ändå biologiska lagar. Däremot finns det inget givet hur familjebildningen ska se ut.
Relaterat: Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Martin Moberg och Peter Högberg.
Läs även andra bloggares åsikter om surrogatmödraskap, biologi, medicin, etik, barn
