Filmrecension: Åsa-Nisse – Wälkom to Knohult

Åsa-Nisse – Wälkom to Knohult
Betyg: 2

Jag erkänner, den här filmen var oerhörd svår att sätta ett betyg på. Åsa-Nisse-filmerna är av tradition en slags buskis, lite revy i långfilmsformat, lite tönt och kult, med värme och en hel del barnslighet och löjlighet. Filmen som vi tyckte var kul att se när vi var små, en slags svensk familjevänliga töntiga filmer.

Nu har svenska succé-komikerna Henrik Dorsin och Rikard Ulvshammar fått sätta fingrarna i denna kultfigurs fortsatta öden på filmduken. De har satt ihop en galen historia och kryddat den med en lång rad svenska skådespelare och en och annan kändis, som Robert Aschberg i en liten, liten biroll.

Med tanke på vad det är för slags film, vad den troligen har för ambitionsnivå är jag nästan beredd att sätta betyg 3. I den genre som den ska placeras fyller den sitt uppdrag. Den är smårolig, emellanåt idiotisk och lite för mycket. Den är gullig och dum och den har fina svenska miljöer från de småländska bygderna.

Åsa-Nisse hittar olja på sin gård. Snäll som han är låter han alla Knohultsbor hämta olja. Men olja är värdefullt och ett skånskt oljebolag vill lägga vantarna på oljevinsterna och drar in svenska staten. Knohultsborna utropar sin by till självständig stat. Olja påverkar hela världen och det får vi snart se i form av amerikanska stridsflygplan.

Vissa roller är för mycket. Johan Glans borde nog sagt ner till sin roll. Den är bara så idiotisk och han gör den för mycket. Det blir inte roligt utan pinsamt.

Eulalia och är Kristin är lite för töntiga, tycker jag. Ann Petrén och Sissela Kyle är duktiga skådespelerskor och jag förmodar att både de och resten av gänget mest såg uppgiften att spela in filmen som ett trevligt avbrott, en slags semester med skådespelarkompisar.

Jag gillar Kjell Bergqvist och för mig är det helt Ok att se honom i snygg hatt en film igenom. Men han drar mer åt Harrison Ford och hjältehållet. Han är helt enkelt inte töntig nog för att vara en Åsa-Nisse.

Ett problem är också att Åsa-Nisse inte riktigt får vara huvudkaraktären heller. Johan Glans om filmens elaking tar över för mycket av filmtiden. Vissa delar är av filmen är så trista att jag kunde gett filmen betyg 1.

Men det finns roliga avsnitt och Johan Rabaeus är sällan dålig. Här gör han Sjökvistarn, en kärlekskrank handlare, och han är en av de skådespelare vars insats höjer filmens betyg från 1 till 2.

Fram till fredag 11 februari klockan 12.00 kan du vara med och tävla om biljetter till filmen.

Fler recensioner: Expressen och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om film, recensioner, skivor, Åsa-Nisse