Den 27 oktober kommer bandet New Found Land ut med sitt andra allbum – The Bell. Men det är inte bara en ny skiva som möter lyssnarna utan även ett helt nytt band, New Found Land har växt så det knakar och det hörs.
Där debutplattan var blyg och trevande så är uppföljaren rikare i sin ljudbild tack vare alla nya bandmedlemmar och nya instrument som har introducerats. New Found Land har gått från att vara en duo till att vara ett stort band där antalet bandmedlemmar beror på vem du frågar, alla siffror från sex och uppåt verkar vara gångbara.
Första spåret på plattan, och till lika titelspåret The Bell är skivans omedelbara höjdpunkt med slingan ”Oaa I could never prepre myself for this” och tropiska inslag. Den sätter sig på hjärnan och förtjänar att få vara kvar där.
Skivan har inga direkta lågvattenmärken men en del låtar agerar mer som utfyllnadsmaterial mellan de riktiga ljusglimtarna. Låten Stay with me har man hört förut och erbjuder egentligen ingenting nytt, men det är trots allt en fin låt som säkerligen kommer att göra sig bra i en spellista för kärlekskranka hjärtan. Det känns som att det är den där obligatoriska lugna låten som måste vara med på alla plattor fast den inte tillför något originellt.
Tillsammans med titelspåret är det Human, A storage plan och Carve out my heart som får definiera albumet och det är i den något mer lekfulla riktningen New Found Land bör ta sin musik.
Skivan avrundas med spåret Jag tar smällen där Anna Roxenholt sjunger på svenska. Tydliga paraleller till Annika Norlin kan dras, men det som New Found Land saknar för att komma upp i den divisionen är något bättre låttexter. Trots att Jag tar smällen är en pärla så är det inget miniepos som Annika Norlin kan lyckas få till.
Det allra sista spåret Streets are different flörtar med den nyfolksvåg som cirkulerat sedan Fleet Foxes släppte sin debut 2008. Med plockande och plinkade strängar tillsammans med rogivande stämmor vaggas lyssnaren till ett behagligt lugn.
The Bell är ingen skiva som kommer få oss att vurma och gå ner på knä så som vi kan göra när Håkan Hellström eller Annika Norlin släpper en ny skiva, men den förändring som New Found Land har genomgått är minst sagt intressant och väldigt trevlig att lyssna på.
Rekomenderas för alla som gillar enkel pop och hypnotiska ballader om att se förbi det bittra i livet.
Lyssna på New Found Land på Myspace.
Läs även andra bloggares åsikter om New Found Land, The Bell, recension, skivnytt, musik

[…] This post was mentioned on Twitter by Rosemari Södergren and Maja Sigfeldt, Maja Sigfeldt. Maja Sigfeldt said: RT @Chadie: Skrivrecension: New Found Land – The B https://kulturbloggen.com/?p=25301 […]