Konsten att göra slut
Betyg 2
Svensk biopremiär 14 februari 2025
Regi Jonás Truebas
Det är en av de mer oortodoxa skilsmässor som fångats på film, synd då att utförandet och slutprodukten är lika ointressant som premissen är unik. Relationer på film går tillbaka till en klassisk dramatisk kärna som kan spåras till antiken, det är essensen av de mest traditionella pjäser och berättelser. I modern tid har Ingmar Bergmans eldfängda Scener Ur Ett Äktenskap varit en sorts ledfigur för hur komplexa, aggressiva och sönderfallande förhållanden kan skildras på film.
I sin bästa stunder kan det vara gastkramande att beskåda, hur verbal fradga skjuts som projektiler mellan de inblandade, hur emotionella vulkanutbrott ageras till perfektion och demonstrationen av hur lågt människor är beredda att gå då allt faller samman.
Jonás Truebas väljer dock att skildra det trasiga förhållandet med ett nästan kusligt och bisarrt lugn. Här kommer aldrig de explosiva konfrontationerna eller stunden då alla skelett dras ut ur garderoben. Istället skildras skilsmässan som ett sorts snedvridet projekt där båda inblandade verkar ha en omänsklig självdistans till situationen. Det skulle kunna leda till en film som på ett mer unikt sätt skildrar en brusten och icke fungerade relation. Men eftersom Truebas får slut på energi, fantasi och inte har någon större självdisciplin efter att ha presenterat den grundläggande premissen är hoppet snart förlorat.
Den genomgående bisarra, olustiga och nonchalanta stämningen som genomsyrar hela filmen kräver en betydligt skarpare väldefinierad regi samt infallsvinkel än det vi faktiskt får. Konsten Att Göra Slut må vara kompetent vad gäller sitt skådespel och den generella personregin, men filmen är nästintill chockerande livlös. Kreativitet, energi eller intresse är helt frånvarande, filmen rör sig i ett livshotande lågt tempo som får speltiden på två timmar att verka längre än samtliga uttagningar till Idol.
För att försöka skaka liv i det hela börjar Truebas kasta in något märkligt sorts meta-berättande där han försöker skapa tvivel om det vi verkligen ser är verklighet eller fiktion. Ett drag som kunde ha gett intellektuellt tuggmotstånd om det inte känts som en håglös och fånig gimmick menad att desperat kickstarta det hela.
Och mot slutet försvinner alla hämningar. Från att ha varit distanserat och nästintill underhållande kyligt förvandlas det hela till en tårdrypande sörja som får det att likna en grotesk såpa menad att dö på någon hemsk tv-kanal en menlös eftermiddag.
Konsten Att Göra Slut må ha en intressant ingångspunkt men den slarvas snart bort och allt slutar med att vara en isande tråkig och själlös klumpeduns.