
Trygve Seim – Frode Halti
Our Time
3
Inspelad i Himmelfarthskirche München juni 2023
Producent: Manfed Eicher
ECM (Naxos)
Releasedatum: 13/9 2024
Sättningen i denna norska duo är alt- eller sopransax som möter toner från dragspel trakterad av Frode Halti. Norrmännens samarbete startade 2000 när Halti kom med i en stor ensemble ledd av saxofonisten. De har samarbetat på flera plattor tidigare varav en på duo 2008. Att jag kom att intressera mig för Our Time beror på en förfrågan för ett par månader sedan, om att recensera avslutande konserten på en turné med Trygve Seim Quartet. Den ägde rum i Kungsbacka och inbjudan resulterade i en text i uppskattande ordalag. Måste erkänna att Seim och hans medmusiker hade befunnit sig utanför mitt kretslopp. Han har varit exceptionell flitig och ofta befunnit sig i studio, vilket renderat i två dussin utgåvor i eget namn på främst ECM. Därutöver har han rollen som sideman hos Jacob Young, Sinikka Langeland, Iro Haarla, Arild Andersen, Mats Eilertsen, Manu Katché med flera och som del av The Source och Sangam Ensemble. Accordionisten å sin sida debuterade på ECM 2002 med tolkningar av nordiska kompositörer tillsammans med stråkkvartett. Vidare har Halti gett ut Passing Images och ett album med musik skriven för honom av två danskar likt en historisk polyfoni.
Trots att jag var inställd på att det skulle låta annorlunda på denna skiva med sitt svävande sound, jämfört med pulserande energin och lyriska avbrotten på konserten i Kungsbacka, medges att skillnaden är drastisk. Jag lyssnade först lite förstrött inför uppdraget i Hallands nordligaste stad för att nu i julhelgen suga åt mig varje ton i hörlurar. Musiken som tycks skräddarsydd åt ECM sägs bäras fram av en sorts förundran, fräsch kreativitet. Vidare betonas hur fragil, fri och dynamisk den utformats. Även när traditionella stycken framförs, tolkas de genom att endast fragment behålls i deras improvisationer.
Albumet rymmer hela fyra improvisationer utan titel lagda i nummerordning och komponerade av dem tillsammans. Inventioner utefter egen design utforskas i varje stycke baserat på improvisatorisk grund. Vidare hörs en försynt arabisk tango, två fanfarer och en elegi signerad Seim. Halti tillhandahåller öppningsstycket Du, mi tid. Dessutom ingår en snutt av Stravinskij, traditionell folksång från norra Indien samt vacker vaggsång från Ukraina arrangerad av duon plus Ruth Potter.

foto Hubert Klotzeck (spegelvänt)
Musiken är extremt esoterisk, icke invigda gör sig knappast besvär. Produktionen fordrar fokuserade lyssnare vilka bör vara både mycket öppensinnade och ha massvis med tålamod. Egenskaperna underlättar väsentligt. Spetsar man öronen noteras skiftningar av det finstilta slaget. Växlingar emellan sakralt sound och sekulära inslag binder samman albumet. Att olika typer av meditativa tillstånd uppnås kan inte nog understrykas. Är du ute efter att fylla på förrådet av dylika utsträckta toner, kanske du anser att jag är för njugg i bedömningen. Det rör sig om svävande kammarmusik fångad i kyrkorummet snarare än kammarjazz. Kan nog upplevas som en nästan transcendentalt präglad upplevelse med ofta ganska vaga skiftningar i olika riktning. Att dragspelet ytterst sällan tillför förväntad rytmik gör att det för ofta blir lite stillastående. En annan brist är att klangfärgen har en oproportionerligt stor dos diskant.
Eftersom man ”utsätts för” två lika seriösa som lysande instrumentalister på ett lätt identifierbar etikett kan inte kvalitén förnekas. Hittar höjdpunkterna i vilsamma, väldigt vackra vaggsången där dragspelet sägs trippa på tå för sopransaxens ulliga fraser. Samspelet på de två fanfarerna ser jag också som två toppnoteringar tillsammans med suggestiva temat i den sista improvisationen (försvinner tyvärr i utvikningar i för hög grad) samt de sorgesamt uttänjda stråken i finalen över sex minuter. Känns mycket logiskt sätt att knyta ihop säcken med denna gripande elegi.