Danilo Pérez & Bohuslän Big Band
Lumen
4
Inspelad september 2021 i Nilento Studios
Producenter: Danilo Pérez och Lars Nilsson
Prophone
68:36
Releasedatum: oktober 2024
Att påstå att jag följt Bohuslän Big Band i drygt trettio år är kanske en smärre överdrift. Emellertid stämmer det att jag lyssnat på dem under den tidsrymden och på senare år recenserat storbandet live och på skiva. Tappade för länge sedan räkningen på antal tillfällen jag hört dem live. Känner till sättningen på detaljnivå vilket gör att varje gång ett nytt ansikte vikarierar noteras det Numera har de anställda musikerna repetitionslokal och administration som jag besökt bara ett par kilometer från min bostad, även om deras hemmaplan är Vara Konserthus.
Har i år i mycket uppskattande ordalag recenserat BBB i Ystad på tema Duke Ellington, projektet Jazz on Film med Göteborgs Symfoniker i stadens Konserthus under ledning av Vince Mendoza samt deras möte med komponisten Ann-Sofi Söderqvist på Storan. Dessutom hört dem på nationaldagen i Mölndal och andra halvan av 100-års jubilaren Max Roach i en tribut på Skeppet. Undrar om jazzorkestern med världsrykte tidigare spridit latin-vibe i motsvarande utsträckning, eller om en dörr till jungfrulig mark öppnats i och med samarbetet med Danilo Pérez bördig från Panama? Turnén de påbörjade 2020 fick avbrytas av uppenbara skäl vilket drabbade recensenten. Har dock fått se honom vid flygeln minst en gång, nämligen i den närmast legendariska konserten med Wayne Shorter Quartet 2014 på Stockholm Jazzfestival.
Flerfaldigt Grammy-belönade 58-åringens meritlista är omfattande. Den inkluderar många priser, verksamheter och engagemang (grundade jazzfestival i Panama, grundare av och konstnärlig ledare för Berklee Global Jazz Institute etc), ett dussin utgivningar i eget namn och cirka fyrtio i egenskap av sideman plus flera beställningsverk. Pedagogen och aktivisten som porträtterades i LIRA härom året ser Dizzy Gillespie (fick möjlighet att spela med ikonen som yngsta orkestermedlem) jämte nämnde Polar-pristagare som sina mentorer. Verkar också i en mycket namnkunnig trio med John Patitucci och Brian Blade. Pérez musik sägs vara en mix av av rötterna i Panama, folkmusik från Latinamerika, västafrikanska rytmer samt impressionism hemmahörande i Europa.
Lyssnarna får åtskilliga långa låtar, varav sju av albumets nio spår signeras Pérez. Resterande är skrivna av Avelino Munoz respektive Claus Ogerman. Beträffande den för storband viktiga, ofta helt avgörande, sysslan att arrangera framgår inte tydligt vem som gjort vad. Tycks som om Bill Dobbins, Niclas Rydh och Christer Olofsson ansvarat för olika kompositioner. Ordinarie besättning i BBB gör strålande insatser. Vakanser fylls galant av basisten Olli Rantala, trombonist Gustaf Wiklund samt trumpetaren Staffan Svensson. För ändamålet att förverkliga kompositörens stilideal har danske perkussionisten Lisbeth Diers rekryterats.
Albumet genomsyras av lika förväntad som beundransvärd auktoritet. Ömsom smeksamt svepande, ömsom intrikat infallsrika arr stimulerar. Efter de första sex låtarna var jag helt inställd på att utdela högsta betyg, men efter en och halv esoterisk låt backas till 4+ och av merparten musik blir jag upplyft och påfylld, vilket är ett bra mått på hur väl projektet slagit ut. Storbandet vars motto är att förvalta och utmana musicerar fabulöst synkade på en svindlande hög nivå. Ryser av välbehag av ensemblespelet jämte vad solister adderar. Samtliga utför sina uppdrag med ackuratess. Fastnar särskilt för magnifika insatser från extra rytmläggare Lisbeth Diers, Staffan Svensson på trumpet, träblåsarna Joakim Rolandsson och Linus Lindblom samt Olli Rantala på kontrabas.
Mest utrymme ger naturligt nog den prisade och mycket produktive pianisten sig själv för att färga sina fängslande original. I inkännande anslag och flyhänta löpningar utmejslas en egen urskiljbar stil. Hävdar att han spelar fantastiskt, inte minst för att syftet primärt inte är att glänsa. Samarbetet med BBB startade i praktiken då Pérez var Artist In Residence i Vara. Hos honom kombineras tyngd med mjuk kreativitet, allvar med lust. Kan föreställa mig hur komponisten i honom glatt sig åt att laborera med de valörer, den makalösa tajming och den dynamik ett svenskt storband med sådan här frapperande standard kan leverera. Visionären anser följdriktigt att projektet varit en milstolpe i karriären, ett sätt att föra arvet från Panama vidare. Traditionen har såväl speglats som tillförts nytt blod. Som kuriosa kan ju påminnas om att fusionpionjären Billy Cobham som golvade mig i somras i Ystad har samma härkomst.
Som mest utsvävande spretigt låter det i ett omvälvande alster tillägnat nobelpristagaren Toni Morrison. I dessa förhållandevis svårtillgängliga nio minuter försvinner tillfälligt min uppmärksamhet. Också den småstökiga avslutningen innehåller sekvenser som gör mig konfys. Dock, mycket förtjust i de takter från anlitade stjärnan vilka sätter punkt för albumet.