Den som är ambitiös och jobbar, jobbar och tänjer på gränserna till sina krafter är oansvarig.
Arbetslinjen – att hylla den lutheranske arbetaren som sliter i ur och skur – är en linje som bär rakt åt skogen.
Människor som jobbar för mycket tappar översikten över tillvaron, de tappar förmåga att se vad som är viktigast, de tappar förmågan att lyssna och tänka, de springer och springer utan att fokusera egentligen. Det är som att skjuta 30 skott mot mål utan att sikta, istället för att placera bollen/pucken rätt och göra mål.
Chefer som kräver att sina underlydande ska jobba, jobba, jobba undergräver inte bara hälsan hos sin personal utan också kompetensen och resultatet.
Vill vi ha bättre välfärd i det svenska samhället måste vi ta upp striden mot den höga arbetsmoralen.
Det är tusen miljoner gånger bättre för ett land att ha kompetenta människor som hinner tänka på vad de gör.
Sluta tro på löntagarens förnedrande värdighet!
Den som säger att ni ska arbeta åtta timmar, få betalt för hälften men jobba för det dubbla. En kapitalistisk och protestantisk ekvation, som avgör vem som får kakan och hur man fördelar smulorna.
Har samhället inte råd att ha er sjuka? Pallar ni inte med jobbet?
Slappna av. Sitt av tiden. Förhala. Dagdröm. Delegera. Fuska. Överlev!
Sjukskriv den omoraliska arbetsmoralen!
Och jag tror faktiskt att det här också har med politik att göra. Centerpartiet är på kraftigt nedgång – och det tror jag också beror på att partiet ställt sig höger om högern och vill nedmontera arbetstagarna rättigheter ännu mer.
Ett hjärta rött har också ett läsvärt inlägg kring detta.
Relaterade artiklar:
Dagens Nyheter
Läs även andra bloggares åsikter om hälsa, sjukdom, Centerpartiet, högerregeringen, arbetslinjen
Väldigt bra sagt! När jag inte klarade av att arbeta i samma takt som andra, blev jag tvungen att sluta jobba och bli sjukpensionär istället! Med ett annorlunda arbetsklimat hade jag fortfarande kunnat vara kvar på jobbet… fast det går bra att vara sjukpensionär också, nu när jag har vant mig! 🙂
I Rosemaris värld finns det alltså inget mellan att jobba ihjäl sig och “Slappna av. Sitt av tiden. Förhala. Dagdröm. Delegera. Fuska.”. Nyanserat…
Vi ska vara stolta äver vårat lutheranska arv. Det var så moderna Sverige byggdes.
Till MIkeal Ollon
Slutet av texten, som du citerar, var inte mina ord, det var citat av bloggaren jag inspirerades av.
Om du hade jobbat i lagom takt hade du haft uppmärksamhet nog att inte attackera mig för något jag inte sagt.
Att människor jobbar i alldeles för hög takt gör just att det blir miljoner sådana där misstag och dess föder i sin tur osämja och dåliga relationer. Jag tror på att jobba lagom och fokuserat. Att det man gör, gör man med omtanke och smarthet.
Jag vet att du inte skrev det. Du beskrev endast det ena extrema förhållandet (“underlydande ska jobba, jobba, jobba “), utan att ge exempel på vilket förhållningssätt du föredrar istället, utan du angav vad jag återgav ovan som “inspiration”.
Vi lider varken av för hög arbetsmoral eller oresonliga chefer i större utsträckning; utan av tristess. Detta ser jag som förklaringen till de höga sjuktalet i offentlig sektor: tråkiga jobb, feghet att söka nytt, alternativt bekvämlighet pga LAS.
Tack.
Men det är de människor som är allra mest ambitiösa som drabbas av utbrändhet.
De som jämnt jobbar och tänjer på gränserna.
Rosemari: Word. / J som idag har diskuterat Af, jobbkategorier, vad som ses som “riktiga jobb”, om att gilla läget och kunna prioritera och fokusera vad det gäller jobbet – på jobbet.
Det där formulerade du riktigt bra.
Hela frågan om sjukdom och arbetsfötmäga borde föras över till läkarvetenskapens omoråde. Där kan man vetenskapligt bedöma när en sjuk behöver den vård som är nödvändig för att bli arbetsför igen.Arbetsförmedlare kan först därefter träda in med sin vetenskap och ordna jobb till sjuka som kan återgå ill arbete i lämplig form. Häpnadsväckande med nuvarande system i vårt land i modern tid..
Helt riktigt! Du satte ord på mina tankar (även om jag skrivit ner de i bloggen vid nåt tillfälle).
Ha en bra dag!
Hade man infört 6-timmarsdagen som standard hade säkert produktivitet, kvalitet och hälsa förbättrats. Finns forskning på detta, undersök.
Finns ingen anledning att hålla fast vid den snart 100 år gamla 8-timmarsdagen, som om det vore kätteri att arbeta kortare än 8 timmar per dag. Vissa självutnämnda så kallade arbetsmyror som lever för sina arbeten ska inte hålla på och predika om slapphet och slöhet för de andra som faktiskt har andra nöjen i livet än att arbeta.( Se Mikael Ollon)