• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Beundransvärd inställning lägger grunden till strålande spelning – Felix Tani NYC-project feat Jeff ”Tain” Watts

8 maj, 2022 by Mats Hallberg

bild från Fasching – foto Uffe Flink

4/5 2022

Valand i Göteborg (arrangör Jazzföreningen Nefertiti)

Felix Tani har gått under min radar trots att vi har 615 gemensamma fb-vänner. Har sin bas i Skåne och i hans gnistrande svensk-amerikanska kvartett ingår barndomskompisen Daniel Franck (bosatt i Köpenhamn, bror till renommerade saxofonisten Tomas) på kontrabas, ansedde altsaxofonisten och professorn Antoni Hart samt den världsberömda trumslagaren Jeff ”Tain” Watts. Rytmtrollkarlen som inte minns hur första kontakten togs kollaborerar framgångsrikt också med Fredrik Kronkvist.

Pianisten och kompositören som studerat på Juilliard har haft imponerande bredd på karriären. Något som illustrerar väl genom att räkna upp olika arbetsgivare: Bernt Rosengren, Kleerup, Anders Bergcrantz, Vivian Buzceck, Mikael Wiehe, Krister Andersson, Robyn, Roy Hargrove, Meja, Manfred Mann med flera. På senare tid har Tani rört sig i riktning mot minimalism, filmmusik och skandinavisk nostalgi.

Konserten på Valand ägnas dock uteslutande åt högoktanig jazz med boppiga flikar. Kvällen före lirade de på ett entusiastiskt och utsålt Fasching, varifrån bildmaterialet hämtats. Av outgrundlig anledning (kanske överutbud senaste tiden) var Valand så ödsligt, att det måste betecknas som en stor publikflopp. En anledning till att man ändå lyckades uppbåda önskvärd tändvätska, berodde förmodligen på att kvartetten spelades in av Jazzradion i P2.

foto Kenth Wångklev

Angenäm prydlig öppning vidgas efterhand i Roberta´s Place (Tani). Amerikanerna anför, dominerar ljudbilden när intensiteten vrids upp. Noterar inledningsvis att Hart genom sina förträffliga fraser, framstår som minst lika mycket ”Bird – hear alike” som den betydligt mer introverte instrumentkollegan Steve Coleman. ”Tain” ser till att fascinerande ting händer hela tiden, håller grytan kokande.

Konstaterar tämligen omgående att mötet mellan två olika kulturer, förenade i samma vitala uttryck, blir ljuvligt näringsrikt. Passionen till en outslitlig tradition flödar! Även om de tre första låtarna är original av den utsökte pianisten, råder ingen tvekan om vilka som oftast agerar i framkant, vördnad hyses för de afrikansk-amerikanska musikerna på topp. Och gentlemännen bevisar under cirka sjuttiofem varför hållningen är motiverad. Sprids en doft av genuin black music, vilket svenska vännerna också ska creddas för. Kvartettens läckra sound får mig att associera till mytomspunna jazzklubbar längs 52:a gatan. Föreställer mig att det lät ungefär så här på de hetaste klubbarna för så där sextio år sedan.

foto Kenth Wångklev

Tjusas av snyggt sammanfogade och böljande harmonier, utsträckta linjer med accentuerade rytmer. Uppskattar kapellmästarens lustfyllda löpningar, stundtals i Bill Evans anda. Trumslagaren praktiserar sina färdigheter med minst sagt kraftfull pondus. Bidrar konstant i sin fria roll, motsatsen till att agera support, istället jämförbar med dynamos som Art Blakey eller Elvin Jones. Polyrytmiska kaskaderna vilka ett antal gånger exekveras ganska osofistikerat, fast tekniskt sett på osannolikt hög nivå; tillför kopiöst med stimulans Jeff Tain Watts praktiserar bländande ”hårdkörning” i minst tre utflykter. Ler lyckligt där jag sitter bekvämt intill ljudtekniker. Klimax för en tungviktare som troligen får hålla igen hos bröderna Marsalis, inträffar efter ungefär en timma. Lika opolerad som sanslöst fräck trumshow utbryter. Förbluffande nog förvandlas personliga tilläggen aldrig till ointressant uppvisning, tvärtom.

Den 62-åriga stjärnans utlevande manövrar, medför dock att basist Franck får agera sammanbindande länk i dennes skugga. Visst antar han utmärkt rollen, men kontrabasen är ett snäpp för lågt mixad (åtgärdas förhoppningsvis i P2:s ljudupptagning). Noterar i alla fall flera piggt pådrivande basgångar jämte ett stilsäkert, pregnant intro i The Cat, för en duktig musiker jag hörde i fjol med Caroline Henderson i Ystad.

foto Kenth Wångklev

En anledning till att musikälskaren i mig oreserverat njuter är den fulländade dynamiken. Ett avsevärt register införlivas. Från medhårsstrykande puls till skönt stökiga, aningen spräckliga tendenser. Antoni Hart´s minnesvärda solon rör sig inom detta vidsträckta spektrum. Samtligas energiuttömning är fabulös. Låter väl logiskt att extra skärpa och ingivelse infunnit sig för att tillfredsställa kommande radiolyssnare (och musikerna i den fåtaliga publiken)?

Smeksamt framväxande Stars Fell On Alabama ( F. Perkins) featuring mycket vackert balladspel, av en altsaxofonist-elegant som gjort tio egna album, framstår som en i raden av höjdpunkter. Hart, vars samarbeten inkluderar Dave Holland, McCoy Tyner, Dee Dee Bridgewater och till och med Dizzy Gillespie, är en strålande representant för musiker, med osviklig känsla för att leverera rätt antal toner. Han går i spetsen för musikens spirituella vibe.

foto Kenth Wångklev

När det frammanas en ruggig intensitet kan inte nordbornas temperament mäta sig med amerikanernas. Vore omänskligt att begära. I gliporna av mer avskalad karaktär, i medium-tempo eller coolt framskridande passager, tas chansen att positionera sig. Uppskattar melodiska hantverket på flygel. Flelix Tani bekräftar sin status, är sannerligen värd att hålla öronen öppna för. Den stundom avsiktliga slagsidan hindrar inte från att jag ge mig hän, inte alls. Känner tacksamhet för att jag kan få dokumentera efter bästa förmåga.

At The End och Pilgrims And Poets av bandledaren heter resterande raffinerat elastiska låtar. Balladen At The End utvecklas till en ofantlig skönhetsupplevelse, lyhört samspel som doftar Bill Evans-intimitet. Kvartetten utgör här en sömlös, sammansvetsad enhet. Vi på plats jublar åt en exklusiv tilldragelse. Belönas med Ellingtons Take The Coltrane som extranummer där pulsmätaren rakar i topp. Extatiskt sväng! Tani och Franck försöker matcha herrarna från USA, vars framrusande besjälade intensitet tar andan ur en. Oförliknelige Jeff ”Tain” Watts ger oss ett sista crescendo.

Skribenten och Jeff ”Tain” Watts på Valand foto Andreas Thurfjell

Efteråt blev det givande pratstunder både med Felix Tani och rytmatleten ”Tain”. Vidare tackade jag offensive melodiskt sinnade Antoni Hart för vad han åstadkom. Kvartetten live förmedlar sådan nerv och närvaro, att jag rekommenderar att ni håller utkik efter kommande skiva.

Arkiverad under: Musik, Scen

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in