• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Tankar om Orange is the New Black, säsong 4 (ingen spoiler)

19 juni, 2016 by Rosemari Södergren

oitnb

Orange is the New Black, tv-serien om livet på kvinnofängelset Litchfield i staten New York, är en av världens mest sedda och populära tv-serier. Serien är skapad av Netflix och säsong 4 släpptes 17 juni.

Jag har nu sett säsong 4 och har en del tankar kring den. Jag tänker skriva utan att avslöja handlingen. Så du som inte sett hela säsong 4 kan ändå fortsätta att läsa. Däremot kan det ju komma kommentarer nedanför texten av tittare – och dessa kommentarer kan eventuellt avslöja något ur handlingen.

Säsong 1 och säsong 2 av Orange is the New Black var bra, mycket bra – men i den tredje säsongen tyckte jag det tappade en hel del. Att huvudkaraktären Piper började bli kriminell och ledare för försäljning av trosor som de fängslade kvinnorna haft hade jag svårt att tro på. Att Piper och hennes fästman bröt upp visste jag inte stämde med verkligheten. Tv-serien bygger på den självbiografiska ”Orange Is the New Black: My Year in a Women’s Prison” av Piper Kerman som gavs ut 2010. Boken skildrar hennes upplevelser från och tankar om den tid hon avtjänade ett fängelsestraff på lågsäkerhets-anstalten FCI Danbury.

oitnb2Boken är inte särskilt bra, egentligen. Tv-serien är mycket mer intressant och speciellt hyllades de två första säsongerna där vi inte bara lärde känna huvudkaraktären utan fick lära känna många olika kvinnor som hamnat i fängelset och deras bakgrund. Tv-serien bygger bara löst på självbiografin. Däremot är ju Piper Kerman med i produktionsgruppen till tv-serien. Förmodligen är hon med och ser till att karaktärerna är något så när trovärdiga även om de är påhittade. Också själva fängelset Litchfield är påhittat, den lilla staden Litchfield i USA har ingen kvinnofängelse.

Just nu sänds också fjärde säsongen av en annan tv-serie om ett kvinnofängelse, den australienska serien Wentworth, på C More. Jag har tidigare jämfört Orange is the New Black och Wentworth. Överlag tycker jag bättre om Wentworth, den är grymmare, mörkare och berör mer på djupet. Orange is the New Black känns med ytlig och det är som att jämföra en väl lagad måltid med hemodlade grönsaker och rotfrukter (Wentworth) med en snabbmats-burgare (OITNB). Orange is the New Black upplever jag som betydligt ytligare och mer skapad för att underhålla än för att berätta något om verkligheten fast i dramaform.

När säsong 4 av OISTB nu släpptes på Netflix följde jag två tv-serien: den franska ”En liten fransk stad” och Wentworth. De första avsnitten i OITNB fick mig nästan att få dåligt samvete för att jag slösade min tid på sådan smörja. Jämförelsen med de två andra betydligt mer kvalitativa serierna var inte till den amerikanska seriens fördel. Först. Men några avsnitt in i säsong 4 fångades jag in i serien. Karaktärerna är inte längre så ensidiga, både vakter och interner är mänskliga, förutom några undantag.

oitnb3Att Caputo blev fängelsechef var väl klart från tidigare säsongen och i första avsnittet fylls antalet fångar på rejält. Det blir trångt och därmed många konflikter. Dels ska de gamla fångarna sätta sig i respekt i de nya och de olika gängbildningarna konkurrerar om makten. Fast i Orange is the New Black är det aldrig lika rått som i Wentworth, vilket kanske är rätt eftersom Litchfield är en lågsäkerhets-anstalt och inte ska ha de allra mest våldsamma kvinnorna.

En handlingslinje som är intressant kretsar kring fängelsechefen Caputo. Han vill väl och han ser fångarna som människor. Han vill genomföra reformer som ger kvinnorna chansen att utbilda sig så de har någon chans att få jobb och skapa sig en framtid när de släpps från fängelser. Jag tycker det är bra att fängelsechefer inte alltid skildras som extremt elaka maktutövare. Men han sitter fast med kraven från ägarna. Ett privat företag har köpt fängelset. Seriens fjärde avsnitt är utan tvekan en käftsmäll mot privat företagsamhet inom kriminalvården.

Fängelsets ägare kommer på att det är billigt att anställa före detta soldater. Företag får en massa bidrag om de anställer sådana soldater. Det är typiskt sådana beslut som inte är särskilt bra, som tas när det är ekonomin och framför allt privata vinstintressen som styr verksamhet för människor. Vinstintresset driver ägarna till flera sådana …

I säsong 4 är det åter blir mer intressant att följa huvudkaraktären Piper som blir mer trovärdig igen, med tanke på vem hon ändå är. Även när hon ska vara högsta hönset och ska vara hård syns det att hon innerst inne är rädd.

En intressant utveckling är handlingen kring tv-stjärnan Judy King som kommer för att avtjäna sitt straff. Det får vi reda på redan i säsong 3 att hon är på väg att göra. Hon är stenrik och fängelsets ägare vet att hon efter sitt straff har råd med dyra advokater som kan stämma dem, ifall hon skulle vara missnöjd.

När jag kommit några avsnitt in i serien blev jag fast precis som i de första två säsongerna och vill inte lämna den världen, jag vill fortsätta sitta där som en fluga på väggen och se vad som händer. Jag hade lite tur för det var regnväder och mulet hela helgen så jag hann se klart säsong 4 utan att behöva ha dåligt samvete för att jag inte tog vara på sommaren.

Ytterligare tre säsongen kommer. Bra. För nu längtar jag. Det är flera av kvinnorna jag vill följa och se hur det går för dem. Säsong 5 väntas släppas i juni 2017.

Arkiverad under: Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Netflix, Orange is the new black, säsong 4, TV-serie

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Dead Man’s Wire Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in