Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Titta: Jake Bugg – How Soon The Dawn

by

Jake Bugg släpper nya albumet ”Hearts That Strain” den 1:a september och har nu släppt en singel, ”How Soon The Dawn”, som ger en försmak av kommande albumet.

Albumet spelades in i Nashville och är producerat av GRAMMY-belönade producenten David Ferguson (Johnny Cash, Sturgill Simpson) och Matt Sweeney, som även jobbade med Jake Bugg på hans album ”Shangri La”.

”How Soon The Dawn” gästas även av Dan Auerbach (The Black Keys) som spelar gitarr på låten. Jake lärde känna Dan när han var förband till The Black Keys på deras turné i USA.

Jake Bugg släppte sitt självbetitlade debutalbum 2012 och gick rätt in på en första plats på albumlistan i Storbritannien och har sedan dess även sålt platina. Hitlåten ”Two Fingers” har idag över 37 miljoner streams på Spotify. Albumet hyllades av bland annat NME, Rolling Stone och the Daily Mail

I juni 2016 släppte Jake Bugg sitt senaste album ”On My One” som låg Topp 5 på albumlistan i Storbritannien och innehåller singlarna ”Love Hope And Misery”, ”Gimme The Love” och titelspåret ”On My One”.

I höstas spelade Jake Bugg på Berns i Stockholm och i höst kommer han att bege sig ut på en intim akustisk turné genom Storbritannien.

Lyssna: Ziggy Marley – Weekend’s Long (Scaramouche remix)

by

Ziggy Marley (feat. Scaramouche) hr släppt en ny singel, fredag 4 augusti 2017.

Ett pressmail berättar om låten:
Ziggy Marley – Weekend’s Long (Scaramouche remix)
He’s a five-time Grammy winner, activist, humanitarian, singer, songwriter, producer, and Emmy winner, but most important is that he’s Ziggy Marley: the son of the godfather of Reggae music, Bob Marley. His new single Weekend’s Long (a remix by Scaramouche) is the real anthem to your – late – summer and has that tropical house / EDM flavour you’d like to hear when you’re sipping your cocktail on the beach! The world wide release is a collaboration between Tuff Gong, Cloud 9, and V2 Records.

Säkert! x 2 på Way Out West

by

Annika Norlin, Säkert. Foto: Elin Berge

Annika Norlin och Säkert! gör två spelningar på Göteborgs musikfestival Way Out West nu i augusti.
Ett pressmeddelande berättar:
Annika Norlin är en av Sveriges mest begåvande artister någonsin. På en så många plan att det är orättvist. Just därför känns det extra kul att kunna erbjuda ett extra och kompletterande konserttillfälle med Säkert! under Way Out West-helgen. Denna i en mer avskalad och intim skrud på området ”Höjden” i Slottsskogen nu på torsdag 10 augusti klockan 14.30.

På natten mot söndag klockan 00.45 gör Säkert! sin andra konsert, på Bananpiren, under Stay Out West-flagg och uppbackad av ett mäktigt sjumannaband.

Läs Annikas egna ord:
Lördag 00.45 spelar vi på Bananpiren på Stay Out West. Känns i teorin som min drömfestivalspelning, att det ska vara mörkt och svettigt och sjumannaband och ljus som äntligen syns trots att det är sommar.

Men i sommar har vi även gjort ett par spelningar i liten, avskalad sättning och fattat att det också passat oss ganska bra. Så när Way Out West nu frågade om vi ville komplettera vår Bananpiren på lördag-spelning med en Höjden på torsdag-spelning kändes det helt rätt. Höjden-spelningen kommer bli en fest för alla som brukar sura över att trummorna överröstar texterna.

Vi kommer spela nästan helt olika låtar på de olika spelningarna, de kompletterar alltså varandra, så kom gärna på bägge! Det är dessutom 18-årsgräns på Bananpiren har vi fattat, så om man är under 18 kan man komma till Höjden.

Alltså:

Torsdag, 14.30, Höjden, Way Out West: Säkert! avskalat
Bara sång, gitarr, klaviatur och orgel. Kommer bli en liten, avskalad och avslappnad spelning. Ta med en kaffe, sitt ner och önska låtar. Obs vi får se om vi kan dom.

Lördag, 00.45, Bananpiren, Stay Out West
Sju personer, trummor, bas, ljus, gäster osv.
Annika Norlin

Storsjöyran: Henrik Berggren står upp för de svaga

by

Henrik Berggren
29 juli
Betyg 4

Tekniskt strul och en kropp som inte alltid orkar. Henrik Berggren har mycket emot sig, men lyckas ändå genomföra en stark konsert som berör.

Berggren är känd som sångaren i Broder Daniel, det sönderkramade bandet som fått en självklar plats i varje musikälskares hjärta. Efter år av turnerande och musicerande bestämde sig bandet 2008 för att lägga gitarren på hyllan. Länge funderade Berggren på att återuppta musiken men hade inte ork nog till att genomföra det. Men Förra året släppte Berggen utan förvarning den kritiker- och publikrosade soloplattan Wolf Heart. En skiva om död, tragik och sjukdom. Berggren fick för fyra år sedan diagnosen kronisk trötthet. Sjukdomen gör att han ofta måste vila eller sitta ned för att orka med. Under konserten tar han två pauser och går av scenen. När kroppen inte förmår sitter han på sin stol och samlar energi till att åter resa sig upp. Han är en man som lider vars plågoandar är ständigt närvarande även i musiken. Konserten gynnas paradoxalt nog av det. Hans person, en introvert förvuxen emokid med stor integritet och bitter uppsyn, sjukdomen och musiken lever i symbios. De är pusselbitarna som tillsammans bildar fenomenet Henrik Berggren.

Energiskt ställer han sig upp vid mikrofonstativet och levererar den ena melankoliska popdängan efter den andra. Fokus är Wolf Heart med låtar som Run, Andy, Run och riviga Wild Child. Spelas görs även Broder Daniel hiten Work och självfallet Shoreline. Konserten berör, vilket gör att jag lätt ser mellan fingrarna när tekniken strular. Berggren har ett kall. Han för en kamp för de utsatta. I påan till Work berättar han om hur han, i motsats till vad andra sagt, inte allls hatar människor som har ”åtta till fem-jobb”. Nej han känner sympati för dessa instängda personer som inte får göra det som de själva vill. Hans musik speglar samma känsla av instängdhet. Berggren är en röst för de utsatta, de utstötta och de nedtryckta. Vi behöver Henrik Berggren. Storsjöyran behöver Henrik Berggren. Världen behöver Henrik Berggren.

Storsjöyran: Pet Shop Boys- popgubbarna håller måttet

by


Pet Shop Boys
Fredagen den 28 juli
Betyg: 4

En färgsprakande show i 80-tals futuristisk stil med häftiga projektioner, strobe-ljus och cirklar – rubikskub-formade, orange- och gulskimrande cirklar och som avslut en enorm dödsstjärna som störtar ner över scenen och lämnar ett enormt rökmoln efter sig. För er som trodde popfarbröderna var uträknade – tänk om. Pet Shop Boys ger oss en show att minnas.

Efter en femton minuter lång försening kommer popduon Neil Tennant och Chris Lowe inglidandes på scen iklädda 80-tals futuristiska dräkter – Tennant med rymdoverall och silverhår och Chris i svarta solglasögon och med en enorm discokula på huvudet. Duon sätter genast nivån för en retrofuturistisk helkväll.

Super World Tour är Pet Shop Boys konceptuella världsturné som duon skapat tillsammans med legenden Stuart Price, brittisk musikartist som även producerat senaste albumet Super.
I 25 år har Pet Shop Boys varit ledande innovatörer inom modern popmusik och livescenkonst. Duon har följt med i sin samtid och ständigt förnyat musiken i takt med nya strömningar. Men har alltid bibehållit sitt säregna sound. Kvällens konsert är en musikalisk och konceptuell upplevelse. En ljusshow med strobe-ljus och laser som blinkar i alla regnbågens färger. Och videoprojektioner med myror som springer över nakna kroppar och Neil Tennants huvud som föds i ett jättestort ägg.

Fokus är de två senaste albumen – Super och Electric, två electrobetonade skivor som tar Pet Shop Boys bort från det dansanta discogolvet och närmare de coola hippa Berghain-klubbarna i ÖstBerlin. Bandet drar igång och hela Stortorget omvandlas till ett enda stort rejv-party där Neil Tennant och Chris Lowe får agera dj:s som med musik och scenshow tar oss med på en  resa från 1980 fram till nu.

West End Girls och Its A Sin blandas med moderna popdängor som Pop Kids, en låt om att växa upp som utstött popnörd i Storbritannien och favoriten – Love is A Bourgeois Construct, där duon ifrågasätter vår förenklade syn på kärlek som enbart något monogamt. Och mörka Dictator Decides blinkar åt det Kalla krigets dagar där Neil Tennant iklädd Sovjetuniform biktar sina synder inför en regnvått Yran-publik.

Pet Shop Boys, festivalens stora dragplåster, bevisar än gång sin kapacitet som artister. Det är popduon med stort P, en ostoppbar hitmaskin som kan konsten att festa. För att citera Pet Shop själva  – We gonna burn this disco down before the morning comes.

Petter Stjernstedt