• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Skivrecension: Pictures in Mind av Hannah Svensson – Ny lyckad färdriktning med melankoliskt tema

22 oktober, 2017 by Mats Hallberg

Artwork Hannah Svensson

Artist Hannah Svensson
Titel Pictures in Mind
Betyg 4

Hannah Svensson (text & musik)
Producent: Hannah Svensson och Per Ödberg  – Staden vid havet och Malibu Song producerad av Hannah, Benjamin Önhed och Jens Classon

Mixad av Per Ödberg
Inspelad i Göteborg och Falkenberg
ESM records
43:59
Releasedatum: 14/9 2017
Kommande releasekonsert: 24/11 Palladium Malmö

Hannah är en 80-talist uppvuxen i Falkenberg, vars karriär jag haft viss koll på genom att ha sett henne live ett antal gånger. Hon har då uppträtt i Göteborg och Stockholm, förutom åtskilliga gånger på hemmaplan. Nya plattan,  den femte i ordningen, signalerar  nytt vägval. I pressmeddelandet formuleras det sålunda att jazzsångerskan gett sig ut på ett äventyr i singer/songwriter-traditionen.  Kärlek sägs varvas med sorgliga händelser och nostalgi. Vidare läser jag att ”de senaste fem åren varit en resa både geografiskt och personligt för Hannah/  Till varje låt finns dessutom ett konstverk målat av Hannah själv.” De kommer att ställa ut  på galleri Malmö.

Den välutbildade sångerskan har studerat på Högskolan för scen och musik i Göteborg, kompats av en mängd välkända jazzmusiker och under flera turnéer utgjort vokaltrio tillsammans med Vivian Buzek och Anna Pauline Andersson. Duon Two Generations – som släppt två trevliga album – består av Hannah och pappa Ewan Svensson, vars gitarrspel är synonymt med Falkenbergs jazzdagar där han under flera decennier varit kapellmästare.

På mitt kära Nefertiti hölls releasefesten för Pictures in Mind en regnig vardagskväll. Blev överraskad av hur aptitligt det lät, både avseende kompositionerna och framförandet. Av flera ytterst kompetenta musiker utkristalliserades en världsstjärna, det vill säga munspelaren Filip Jers vars insats på skivan tyvärr begränsas till ett enda bidrag. Varje tillfälle det sker är det en glädje att få ta del av  färsk musik med fräschör och egenart. Ett knippe av låtarna skulle passa idealiskt i vuxenradio, syftar främst på kanalen P4.

Även om albumet är lagom differentierat genom att innehålla flera schatteringar, står det stadigt sammanhållet. Tror att trygge norrlänningen Per Ödberg utgjort värdefullt bollplank, i egenskap av medproducent. Och hans gitarrspel, särskilt slide, är alldeles lysande rakt igenom.  Oavsett om musiken skrider långsamt  fram eller ökar tempot några snäpp, är den inbäddad i en aura av sparsmakad äkthet.  Arrangemangen är ljuvliga i sina varsamma uppbyggnad. Let Me Touch You respektive I Won´t Go illustrerar utomordentligt väl min ståndpunkt. Två ”catchy” sånger potenta nog att bli radiohits, liksom enda svenskspråkiga texten som fått titeln Staden Vid Havet. En annan melodi vars refräng absolut inte går att värja sig emot har döpts till Malibu Song. Och avslutande Night Bird med nämnde Jers som fyller i mellanrummen, är så betagande att den får mig att associera till Time After Time av Cindy Lauper.  Kompet ska berömmas extra, tillfogar kontinuerligt rätt uppbackning. Redan live noterade jag att Isac Cronholm är en ypperlig trumslagare. Bland många goda insatser i övrigt, av flera för mig okända instrumentalister, måste Dan Johansson berömmas stort för solot i snärtiga Catch The Stars.

Uppskattar mycket det vokala hantverket av flera skäl. Självklara beståndsdelar som tonhöjd och frasering sitter förstås som de ska. Vad jag finner mest sympatiskt är ändå, att det inkännande sångsättet utesluter all form av bländande uppvisning. Jämfört med de jazzstandards som Hannah gärna omfamnar, håller hon här hellre tillbaka än vräker på, för att sångerna känslomässigt ska nå lyssnarens hjärta.  Man inser att dessa intelligenta vispop-alster betyder mycket för upphovskvinnan. Funderar på vem den lovordade singer/ song-writern  liknar i sitt uttryck och vilka som influerat. Hittar ingen naturlig förebild, pusslar ihop en artist med bitar från Alisson Kraus, Rebecka Törnqvist och Gillian Welch.

Brukar sällan bry mig om kvalitet på texter, fast jag är en bokläsare som studerat litteraturvetenskap. Hannah Svenssons låttexter skäms inte för sig. Men vill ändå  hävda att inom detta område finns utvecklingspotential. Förvisso reflekterande och stundom poetiska, fast flera strofer är en aning abstrakta och somliga metaforer ganska slitna. Ska förvisso medges att enda svenskspråkiga stycket är ett guldkorn med ett flöde av flashbacks. Se ovan invändning som en randanmärkning, eftersom låtarna, sången och alla instrument klingar förträffligt. Med Pictures In Mind har den mångsidiga 31-åringen bevisat att hon behärskar konsten att skriva slagkraftiga och berörande melodier.

Pressfoto James Djordjevic      Medverkande: Hannah Svensson sång och piano, Per Ödberg gitarrer och slide, Benjamin Önhed gitarrer och bas (6, 9), Eric Oscarsson bas, Isac Cronholm trummor, Jens Classon trummor (6, 9), Håkan Broström sopransax (3), Dan Johansson trumpet (2), Filip Jers munspel (10), Jan Eriksson pedal steel (7, 10), och Erik Berggren banjo (4)

 

 

 

 

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner

Titta: Björk’s Post in 5 Minutes

21 oktober, 2017 by Redaktionen

Arkiverad under: Musik Taggad som: Björk's Post in 5 Minutes

Henrik Berggren har turnépremiär 27 oktober i Lisebergshallen

21 oktober, 2017 by Redaktionen

Henrik Berggren tillbaka med ett fullspäckat höstschema med start den 27:e oktober i hemstaden Göteborg och Lisebergshallen.

Ett pressmeddelande:
Henrik Berggrens comeback som soloartist är inte bara en stor händelse, det är en bit av musikhistoria. Hans första singel ”To My Brother, Johnny” gick rätt upp till första placering på Spotifys lista ”Top 50 Viral”. Debutalbumet ”Wolf’s Heart” släpptes 5 maj 2017 och firades med en sommarturné. Efter turnésuccén är Henrik Berggren tillbaka med ett fullspäckat höstschema med start den 27:e oktober i hemstaden Göteborg och Lisebergshallen.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Henrik Berggren, Lisebergshallen

Ane Brun på Dramaten – så vackert och gåshudsskapande

20 oktober, 2017 by Thomas Johansson

Ane Brun på Dramatens lilla scen
leave me breathless – live

Betyg 4 (en väldigt stark sådan)

Det beskrivs som Ane Bruns sätt att komma over en hjärtesorg. Det är en kväll utan en enda egen sång på låtlistan, men samtidigt är det intimt, gåshudsskapande och väldigt intimt.

– Ni kommer att få en lugn kväll, säger Ane Brun efter de två första låtarna, och visst är det lugnt på så sätt att den enda som ibland dansar är Ane Brun själv på scenen.

Ane Brun står på lilla scenen I scenografin från Dramatens uppsättning av pjäsen ensam. Trots att hon har sällskap av åtta andra på scenen, så är Ane Brun ensam och naken. Ljudet gör mig lycklig, det är kristallklart, du hör varje nyansering av rösten.

Jag har aldrig hört Ane Brun låta bättre, och det hon gör med låtarna, är att hon klär av dom helt, och ger dom en kostym med sin egen stil. Hero och Halo är gåshudsskapande vackra, och jag får tårar i ögonen. Här och nu skapas det magi, och jag tittar på de som sitter i stolarna bredvid. Vi får faktiskt uppleva det här.

Många artister använder covers när dom inte kan, orkar eller vill skapa något eget nytt. Ane Brun vill berätta något med sitt val av låtar hon uppskattar, och det är som att få ett eget personligt blandband.

Min första tanke när jag lämnade salongen är, hur fasen får jag tag i biljetter till någon av de kommande två showerna med Ane Brun. Totalt slutsålt, och ni få lyckliga som har biljetter, känn er lyckliga. Ni är välkomna in i Ane Bruns sällskap, varmt mottagna, och ta med er en näsduk. Jag blir totalt andlös, och tårögd i vissa lägen, en känsla som sen förbytts i glädje och eurofori. En känsla jag hoppas att Ane Brun får med sig efter dessa tre kvällar med ”leave me breathless – live”. Hjärtesåren är över nu, vi förstår hur du känt.

Arkiverad under: Musik, Recension

Lyssna: Ulf Stureson – ”Min chans” och ”Träförädlingen”

20 oktober, 2017 by Redaktionen

28 oktober är det premiär för Alfta förr och nu – En musikföreställning i två akter. Med anledning av det släpper Ulf Stureson den 20 oktober två nya låtar, ”Min chans” och ”Träförädlingen”, som inte var med på det hyllade albumet från i somras.

Detta är de två avslutande kapitlen i Ulf Sturesons historia om Alfta förr och nu. En historia som egentligen började redan 1996 med debutalbumet ”I overkligheten”. ”Min chans” och ”Träförädlingen” är två låtar sprungna ur samma bäck som alla andra låtar på senaste albumet, men som passade bättre att presentera på detta sätt, som en klassisk dubbel A-sidasingel.

Ulf om Min Chans:
– Sitter i bilen på väg in till Bollnäs från Alfta. Svagt ljus från fönster i nåt enstaka hus ute på åkrarna och snön som virvlar under bleka gatljus, annars bara mörkret och skogen. Jag tänker på alla gånger jag har gjort den här resan, i skolbussen där jag kunde drömma mig bort i dom mörka vintermorgnarna och några år senare i baksätet på nån rishög på väg in till ljusen i stan. Långt senare hade jag en vän i Stockholm som alltid längtade bort. Hon hatade kylan och mörkret så hon reste till Bali och Thailand och Barcelona och Gud vet var i hopp om att hitta ett bättre liv nån annanstans. Jag vet inte om hon gjorde det.

Ulf om Träförädlingen:
– Jag hade mitt första sommarjobb på AB Björkträ i Viksjöfors. Där tillverkade man bl a Ringos trumpinnar en gång i tiden och det räckte för mig. Det var praktiskt för jag kunde ro dit över sjön men oftast åkte jag på min nya moppe. Alla mina raggarvänner jobbade där. Jag hade hörselskydd på hela dagarna, liksom innesluten i ett eget universum där jag kunde tänka på låtar och dagdrömma. Jag tjänade enorma summor egna pengar som jag fick i ett kuvert varje månad. När jag satt vid svarven brukade jag somna av monotonin så sandpappret i maskinen gick av och det blev ett jävla liv på förmannen. Det bästa jobbet var på skridskoskyddslackeringen men där fick man bara vara när man hade jobbat ett tag. Jag vacklade omkring där helt rusig i ångorna av lösningsmedel och tyckte att mer än det här kan man inte önska sig.

Sista veckan i oktober är det dags för utsåld premiär för Alfta förr och nu – En musikföreställning i två akter. Premiären äger givetvis rum i just Alfta. Under november följer sedan en rad uppsättningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle.

Alfta förr och nu – En musikföreställning i två akter:
28 oktober ALFTA Runemo byagård UTSÅLT
04 november GÖTEBORG Stora Teatern
05 november STOCKHOLM Södra Teatern
08 november MALMÖ Victoriateatern
25 november GÄVLE Gasklockarna

Arkiverad under: Musik Taggad som: Alfta förr och nu, Ulf Stureson

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 286
  • Sida 287
  • Sida 288
  • Sida 289
  • Sida 290
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1760
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Dead Man’s Wire Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in