• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Passionerad vokal attack med energitillförsel en masse – Sister Soul i Ljungskile

2 augusti, 2021 by Mats Hallberg

Foto Bitte Sjöholm

Var: Laxbutiken i Ljungskile under L´Jazz Sommarjazzvecka

När: 28/7 2021

Sommarjazzveckan i Ljungskile har funnits i över trettio år. Bilade dit en gång på 90-talet. Återupptog 2016 mina resor till orten vid kusten söder om Uddevalla. Nu med det självpåtagna uppdraget att i skrift bevaka konserterna. Förra året kunde evenemanget förstås inte genomföras. I år funkade det förträffligt med vissa Corona-justeringar. Det varierade programmet var identiskt med det som hade planerats till ifjol. Fullsatt innebär under rådande omständigheter att publiken uppgick till närmare nittio personer. Minst en av kvällarna viks av hävd till annat än jazz, oftast beatbaserad afrikansk-amerikansk musik.

Klaviaturspelaren och erfarne arrangören Dan Lindén bildade SISTER SOUL 2018 till ett gig på temat tribut till Stevie Wonder. Ska flika in att jag har positiva minnen av Lindén som kapellmästare x 3 (Taubespelen utlokaliserat till Göteborgs Kulturkalas, musikalerna Little Shop of Horrors på Göteborgs Stadsteater samt HAIR på Göteborgs-Operan, musikalerna recenserade i Kulturbloggen) Projektet var planerat som en engångsföreteelse. Tillvägagångssättet: knyta till sig fyra kvinnor vars röster tillhörde favoriterna av alla han jobbat med. Och som framgår på hemsida har han ackompanjerat väldigt många folkkära underhållare, från Helen Sjöholm och Sarah Dawn Finer till Björn Skifs och Sven-Bertil Taube.

Med fysiskt minimalt svängrum frontar två av de fyra ursprungliga inklämda på scen, Lollo Gardtman och Kirsti Lucena, kompletterade av norska Jessica Berge jämte Jennifer Jaarnek. Kan tänka mig att Lindén rekryterat vokalisterna efter att ha anlitat dem i musikaler och allehanda shower. Deras röstomfång tyder på det. Gardtman som sköter merparten presentationer och håller ordning på körschemat, hade jag hört tidigare, inte minst streamade frejdigt svängiga tillställningar med eget band. Var i övrigt ovetande om kvinnornas meriter.. Deras musikaliska uppbackning består av förutom nämnd initiativtagare hans spelkamrater, det vill säga gitarristen Richard Hauer, utsökte elbasisten Martin Olsson (som jag träffat på i många skilda sammanhang, framför allt jazziga) samt bakom trummorna Jacob Linde.

Repertoaren spänner över vidsträckta områden. Nästan alltid förknippas originalen med svarta artister. Ett par undantag utgör Joss Stone och Doobie Brothers. Man inleder och avslutar unisont med Stevie Wonders tidiga fartfyllda dänga Signed, Sealed, Delivered I´m Yours (1970). I övrigt nästan ingen stämsång, utan tjejerna turas om att framföra låtar de valt ut.. Glädjen att äntligen få stå framför publik gick nästan att ta på. Ska skjuta in att jag är förhållandevis förtrogen med åtskilliga av de covers vi hör, har flera av dem i originalversion. Sannolikt huvudförklaringen till att jag rankar konserten som ojämn, samtidigt som den upprepade gånger försätter mig i igenkännandets glädjerus. Men när det gäller genrer som soul, gospel, disco och funk är er recensent kräsen. Bara att erkänna! Av de namn som hyllas har flera hörts live och finns väl representerade i skivsamlingen.

foto Lotta Jarl

Överlag ett rakt pumpande beat med alltför markerad och uppskruvad bas, vilket medför att musiken inte lämpar sig vidare väl att tillägna sig sittandes och dessutom försvinner nyanserna. Publiken tyckte i alla fall om den euforiska utlevelsen, trots att medelåldern uppskattningsvis var 20-30 år äldre än när de framträdde på Nef i början av fjolåret. Rytmsektion är helt avgörande för att sådana här projekt ska funka. Martin Olsson är en klippa och helt ovärderlig, men hade önskat mer utsmyckningar, ännu mer slapbass och liknande finesser. Trumslagaren har tekniskt lärt sig rätt chops, de mönster och övergångar som driver exempelvis medleyn (SISTER SOUL öser på med kavalkad av hits signerade The king of pop plus Earth, Wind & Fire). Förvisso kompetent, men i mina öron tämligen tråkig och långt ifrån lika slagkraftig groovemaster som Blacknuss-grundaren Martin Jonsson., eller för den delen en mycket funkig, underskattad batterist som ”Lade” Källfelt.

Gitarristen har på sätt och vis en otacksam roll eftersom han inte tillåts kopiera storheter inom soulmusikens fundament som kollegorna George Benson eller Ernie Isley. Antingen kommer kompgitarrsoundet i skymundan för kvinnornas mäktiga röstresurser, eller så solar han och drar på med onödigt mycket effekt. Skönt nog hördes också ett par trevliga licks. Blir kanske för snål i bedömningen. Men ibland låter det för kompakt utan önskvärd svängfaktor. (Den/ det man älskar agar man heter det ju.) En annan väsentlig invändning är att tempot emellanåt är för högt jämfört med originalen. Bandet är förvisso i gott sällskap. Besvärades av att till och med James Brown på äldre dar begick samma försyndelse när hits ”tröskades” igenom (särskilt på Rondo 1993)..

Omdömet ojämnt indikerar att konserten innehöll sekvenser där begärliga krön nåddes. Vill framhålla What Cha Gonna Do For Me, skriven till Chaka Khan av två medlemmar ur Average White Band med sång av Gardtman, otroligt intensiva Somebody Else´s Guy av Jocelyn Brown med Lindéns egentillverkade keyboardintro, en hit av Bruno Mars svängde fett och sticket och passagen efteråt i Sounds And Stuff Like That av universalgeniet Quincy Jones. Den absoluta vokala höjdpunkten stod Kirsti Lucena för när hon framförde doo-wop klassikern All I Could Do Was Cry skriven 1960 av bland andra legendaren Berry Gordy för Etta James (vars Roots Band tillsammans med med den kolossalt kraftfulla kvinnan gjorde en makalös konsert på utomhusfestival i Göteborg 1990). Annars överlastades somliga medryckande melodier, tyngdes av over-the-top syndromet. Röstfantomerna bestämde sig för ofta för att visa allt som fanns i verktygslådan.

Blev kanske för gnällig. Får skylla på att musiken de framför har intresserat mig mycket. Störs till och med av att I Can´t Stand The Rain introduceras som Tina Turners låt. För mig är det tidiga 70-talets original på HI Records med Ann Peebles som gäller. Egentligen beundransvärt att SISTER SOUL gick hem hos en mogen, sittande jazzpublik.

Arkiverad under: Musik, Recension

Titta: Jungle – Truth

29 juli, 2021 by Redaktionen

Den brittiska produktionsduon Jungle är mitt arbetet inför det tredje albumet ”Loving In Stereo” som släpps den 13 augusti. De senaste singlarna ‘Keep Moving’, ‘Talk About It’ och ‘Romeo’ har hörts en hel del på radio och fått stort lyssnade på streamingplattformar. Nu har de släppt video till Truth, ännu ett låt från kommande albumet.
Ett pressmeddelande beskriver Truth:
Nästa steg i deras återkomst kommer när de delar med sig av sin nya singel ”Truth”. Med en drivande motorisk rytm, en punkinfluerad energi och ljusa vokalharmonier är ”Truth” ett språng bort från vad vi har kommit att förvänta oss av Jungle. Precis som med sina senaste singlar har duon tryckt på gaspedalen, helhjärtat omfamnat glada hooks och kanaliserat glöden från sin berömda liveshow. Det är annorlunda ljudmässigt men bevisar att Jungle definieras av en känsla snarare än av en genre …

The a

Fans are also invited to attend an exclusive pre-release screening of the visual album, introduced by J&T themselves at The Picturehouse Cinema, Piccadilly on August 11th. The immersive Dolby Atmos® music mix, aesthetics and choreography co-exist as one stunningly distinctive artistic vision.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt

Lyssna: Smith & Thells nya album Acoustic In Isby

23 juli, 2021 by Redaktionen

Smith & Thell har släppt sitt nya album Acoustic In Isby.

Ett pressmeddelande berättar:
Smith & Thells andra album Pixie’s Parasol släpptes i februari, med inte mindre än FEM hitsinglar. Det senaste spåret Nangilima växer fortfarande på svensk radio, på väg mot Topp10, och nyss gick den in på Svensktoppen.

I början av året tog Maria Smith och Victor Thell sitt turnéband till studion Isby Recording ute på den svenska landsbygden där de spelade nya versioner av låtar från Pixie’s Parasol plus tre låtar från deras första album Soulprints.

”Vi har länge velat spela in den här skivan som vi åker på turné med i sommar. En sån där skiva som inte bryr sig om att intron är lite långa eller att gitarren inte var perfekt stämd. En skiva som man lyssnar på i gräset en slumrig sommardag. Men vi tänkte att ’det gör vi sen, vi hinner inte nu.
Men världen liksom lugnade ner sig så gjorde vi det också. Vi åkte iväg i en vecka till en studio som heter Isby, förmodligen den mysigaste studion i den minsta lilla byn man kan hitta.”

”Med denna skiva så vill vi ge utrymme till texterna som vi lägger mycket kärlek och tid på, och ge plats för vårt fantastiska band. Vi själva har behövt skruva ner tempot i livet och med den här skivan vill vi ge lite lugn och ro och några tröstande ord på vägen till den som behöver det. Detta är vår roadtrip-meditations-platta.”

TV i sommar:
14/7 SVT Victoriadagen
22/7 TV2 Norge Allsång på Grensen
10/8 SVT Allsång på Skansen

Acoustic In Isby

Arkiverad under: Musik, Toppnytt

Ur oansenligt sammanhang uppstår världsklass – Bäck Jazz Tivoli goes Brazil

16 juli, 2021 by Mats Hallberg

Var: Unity Jazzbar i Göteborg

När: 14-15/7 2021

Bäck Brothers kommer från Hjo, är sedan lång tid etablerade i Göteborg och har i regi av SIDA och andra turnerat med gästartister på exempelvis den afrikanska kontinenten. I Göteborg har de på kvartett plus gäster hållit hov med sin glädjebubblande gärning på diverse krogar. Denna gång satt saxofonisten Anders Bäck i publiken, medan broder David skötte värdskapet från sin pianostol. Vad jag kan erinra mig har trumpetaren/ basisten Samuel Olsson och trumslagare Göran Kroon (båda heltidsanställda musiker i renommerade Bohuslän Big Band) medverkat i tidigare upplagor av Bäck Brothers Jazz Tivoli. De hade sällskap av ytterligare medlem ur BBB, nämligen Martin Bjurek Svanström som på denna upplyftande tillställning lirade tenorsax. Elbasisten vars pumpande basgångar manade på övriga, utgjorde den autentiska länken till det brasilianska temat. Rubem Farias har haft eget storband och spelat med storheter som Gilberto Gil. Sedan ett antal år tillbaka bor han i Stockholm. Har tidigare hört honom live på Sthlm Jazzfestival i en magisk konsert som frontade Magnus Lindgren & Malena Ernman samt med den internationella fusion-kvartetten Derupeto vars album jag recenserade för Jazz/ OJ. Grundaren till Derupeto, Tobias Grim, tillhörde också den exklusiva skaran åhörare.

Varje kväll genomfördes två sittningar, två konserter. Måste vara otacksamt att locka med inomhusaktivitet mitt i veckan, när närmast olidlig värmebölja råder och nätterna betecknas som tropiska. Och den uppskattande publikens numerär var inte större än att det fanns lediga platser. När jag begrundar vad jag lycklig kunde uppleva blir jag varm in i hjärtat. Hur kan männen i totalt samförstånd med notläsning prestera på absolut toppnivå, som vore de ett stjärngäng på på hetaste jazzklubben i New York, för sådär trettio-fyrtio år sedan. Om konserten som pågick omkring hundra minuter skulle spelats upp för kännare, skulle dessa förmodligen ha tippat på att de hörde top notch, typ grupp ledd av Randy Brecker och Bill Evans. Sanningen bör rimligen vara den, att musikerna på Unity ska ses som ett stjärngäng som i sina mest inspirerade stunder kan påminna om sina mer berömda kollegor over there. Detta var definitivt ett sådant exklusivt tillfälle.

Man öppnar med karnevalisk hardbop á la 50-tal, en urladdning där solistutrymmet demokratiskt vandrade runt. I nästa låt kände jag mig förflyttad till Nef, det sound som ibland förmedlades när berömda namn kom på besök under 90-talet, grupper anförda av Bob Berg och dylikt stuk. Märks att samtliga på scen på gemytliga Unity är otroligt påslagna, enormt fokuserade. Ljudet var ypperligt, elbasen färgade utan att ta över från andra instrument. Att pianots akustik ter sig klent i mindre lokaler när övriga öser på, verkar vara ett olösligt problem. Dock, förutsättningar fanns för att kunna tillverka en fantastisk liveskiva.

från David Bäcks facebooksida

Blev inte den uttalade brasilianska prägel jag hade föreställt mig, vilket inte på något sätt förtog behållningen av konserten. Svensk folkton skymtade i David Bäcks vackra Visa från Östbjörka, där han lagt in blinkningar till Jan Johansson och lagt till influenser från Mellan Östern. Ett boppigt, intensivt alster som avvek från temat var komponerat av Jackie McLean (1931-2006). Hänfördes av Svanström när han levererade ett par eldfängda chorus, medan Farias svarade med ett superfett ekvilibristiskt solo. Apropå fenomenalt spel är det korrekt att kalla samtliga virtuoser.

Har tappat räkningen på hur många gånger jag live hört Samuel Olsson och Göran Kroon. Denna gång klev de återigen upp på högsta trappsteget, visade att de påhejade av brasilianske basfantomen presterade på personbästa-nivå, vilket betyder i paritet med världsklass. Både solistiskt och i ensemblespel spelade de otsägligt strålande.

Vi fick ett par original signerade sympatiske Farias plus ytterligare några snyggt ljudande kompositioner från Brasilien. Catchiga finurliga melodier, som ibland vette åt det grroviga, ibland åt det fräckt gungande hållet. På sluttampen kom en skimrande bossa, ganska stillsam sak med Farias mjuka röst. Sky of Brasilia gjordes i jazztappning. Och i Misolta(?) kryddade blåsarna högst fördelaktigt harmoniken. På känt Jazz Tivoli-manér avslutades konserten genom vänliga återkommande fraser och lite allsång, likt ett utsträckt crescendo av ren glädje (välkommet i dessa oroliga tider).

Arkiverad under: Musik, Recension

Lördag 17 juli är det dags för Record Store Day igen

13 juli, 2021 by Redaktionen

I början av juni arrangeras den stora skivdagen, Record Store day. Lördag 17 juli 2021 är det dags igen. Enligt väderprognoserna ska det vara riktigt varm i största delen av Sverige på lördag och för den som är skivintresserad blir det väl ganska hett inne i butikerna också. Här är hemsidan för Record Store Day i Sverige.

En hel del skivsläpp är beräknade till lördag, exempelvis:

Upp Till Kamp (Röd Vinyl) – Mattias Bärjed , den mytomspunna ”Nymphet Noodlers” , Noice’s ”Tonårsdrömmar” och ”Bedårande Barn Av Sin Tid”
”Kalle Sändare” för att bara nämna några Svenska releaser.

Gott om efterfrågade internationella releaser finns det också – Läs mer här

Över 40 svenska butiker slår på både fläktar och ordnar kö-system för att ta hand om de sugande diskofilerna.

I år är det över 40 butiker som deltar i Record Store Day – från norr till Söder .
Detta visar på vilket engagemang det finns i hela landet.

Butikerna hittar ni här: https://recordstoreday.se/butikerna

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Record Store Day

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 160
  • Sida 161
  • Sida 162
  • Sida 163
  • Sida 164
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in