Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Sonisphere 2010 – en reflektion

by

Det verkar vila en förbannelse över Stora Skuggan – för tredje året i rad regnade det skyar under en festival. En publik som trotsar ett väder som detta är en trogen publiken.

Iggy & The Stooges inledningen med Raw Power, Search and Destroy och Gimme Danger i följd var bland det mäktigaste jag sett på länge. Mindre än en timme innan hade jag sett bandet halta fram på kryckor backstage, ändå hoppade den 63-årige punkikonen runt som om han fortfarande vore tonåring på scen. Snacka om att vara olika personer på och av scenen. Med sådan energi gör det in så mycket att de inte spelade låtar från Iggy Pops solokarriär.

Och när Lasse Berghagen äntligen hade anlänt till Stora Skuggan kunde festivalens dragplåster börja sin konsert. Iron Maiden hade utan tvekan festivalens mest förväntansfulla publik, vilket inte enbart berodde på att Bruce Dickinson fyllde år. Ändå var järnjungfruarna de enda som inte fjäskade för publiken med en hitkavalkad. Konserten byggde nämligen på material från 2000-talet.

En publiken som trotsar en ”obskyr låtlista” är en trogen publik.

Skivor på gång med Dungen, Katie goes to Tokyo och Lisa Pedersen

by


Fyra skivor som snart släpps:

Dungen: Skit i allt
Släpps 1 september.
Dungen återvänder till mer jazziga toner och melodislingor i sitt nya album.
Gustav Ejstes är frontmannen för Dungen och övriga i bandet är gitarristen Reine Fiske, basisten Mattias Gustavsson och trummisen Johan Holmegard.
Dungen kan vara svårt att kategorisera, om nu musik ska kategoriseras. De har släppt skivor som har drag av pop, psydelisk rock, hrådrock, folkmusik och tempofylld jazz.
Men det nya albumet hamnar mest i jazzfacket.
Dungen har på senaste turnén spelar med Fleet Foxes. Samma lugna pop som Fleet Foxes har kännetecknas också Dungens nya album med det talande namnet ”Skit i allt”.
I ett pressutskick berättar Dungen om tankarna bakom titeln:

Skit i allt – gör som du vill, tiden går och det förändras, glöm rädslor och hang-ups, vi är små och allt är ganska betydelselöst i det stora hela, hur ska det bli? Vad ska vi göra? Oroar oss ofta i onödan – Skit i allt, dte är nu det händer, inte då och inte sen.

Mer om Dungen och nya albumet på bandets hemsida.

Katie Goes to Tokyo: My naked Heart
Går det att motstå en artist med namnet Katie ’goes to Tokyo?

Katie Goes to Tokyo är inte en band, utan en soloartist som egentligen heter Karthrine Bergström. Hon har bland annat varit förband till de amerikanska banden Big Star och The Posies.

”My naked Heart” är andra albumet av ”Katie goes to Tokyo” och är ett album med mjuk indiepop med låtar som handlar om avsked, saknad och längtan. Låten ”Will you be gone all summer”” beskriver ensamheten i en övergiven sommarstad. ”Suburban streets” handlar aom längtan bort och singelspåret ”Little sister” handla rom saknaden av en lillasyster som plötsligt växer upp och går sin egen väg.

En av sångerna på albumet är förresten en ballad skriven av den kanadensiske singer/songwritern Hawksley Workman som Kulturbloggen skrev om här.

Lisa Pedersen: Heart Monster Fear Machine
Lisa Pedersen har spelat piano i David Urwitz kompband och varit trummis för Elin Lanto i Melodifestivalen.
Det märks att Lisa har känsla för rymt och tank. Kompet i hennes album ”Heart Monster Fear Machine” är så där rakt på och övertygande som bara bra trummisar kan få fram.
Albumet släpps i slutet av augusti.
I ett pressutskick säger Lisa Pedersen:

– För mig har det aldrig varit intressant att definiera mig med en specifik genre. Jag ville göra en platta som sammanfattar en känsla. Stökigt och stillsamt på samma gång. Och under arbetets gång kände jag att det fanns en ton i mötet mellan det elektroniska och akustiska som omfamnade vemodet i mina låtar. Maskiner möter mjuka kroppar.

Jag tycker hon beskriver det bra själv på det sättet.
Det är mycket av elektronisk musik i albumet, men med texter och en känsla som handlar om livet och om att övervinna sina rädslor.
Lisa Pedersen har i intervjuer berättat om sin rädsla för att visa upp sin musik.

Hon berättar i pressmeddelande om nya albumet att det handlar om försoning, om att lära sig leva med den man själv är och det man varit med om, som att bli mobbad under skolgången och att växa upp med en frånvarande pappa. Att försöka komma ut lite klokare på andra sidan och se humorn i allt det svarta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Några filmklipp med banden på förfesten till Sonisphere på Kungsträdgården

by


Det har hänt saker sedan jag var tonåring. Kungsträdgården fylldes med hårdrock och death metal och en mängd svartklädda individer fick chansen att mingla mitt i centrala Stockholm.
Fredag 6 augusti var dagen före den stora hårdrock-och metalfestivalen Sonisphere ute på Stora Skuggan i Stockholm.
Festivalen är helt utsåld. 45.000 besökare väntas dit och många kommer från andra platser än Stockholm.
Så vilken bra idé att arrangera en stor förfest på Kungsträdgården med band som spelade och med restaurangtält och öl och vin. En slags sötsliskig hallonskumpa var min favorit, denna fredag då vädrets gudar var på sitt allra soligaste humor och solen strålade och blev alldeles lagom avbytt emellanåt av småmoln som gav svalka.
Svart var den dominerande färgen på Kungsträdgården. En del hade färgat håret i illgrönt eller lila eller kolsvart, tjocka bälten hängde över höftena, det var fler stövlar och färre Converse-skor än de brukar vara på de indiefestivaler där jag brukar hänga oftare.

Banden jag lyssnade på under förfesten:
The Fast Forwards
Engel
Corroded
Casablanca
Crashdiet

Det var en skön start inför lördagens stora rockfest förstås, med Iron Maiden som kronan på verket som höjdpunkten i programmet. Några Maiden-fans lyckades dessutom få en glimt av bandet när de anlände till sitt favorithotell Sheraton. Aftonbladet berättar att bandmedlemmarna klev ur och drog själva in sitt bagage till favorithotellet som de bott på vid tidigare Sverigebesök.
Trots en spelning i Tyskland kvällen innan verkade hårdrocksgiganterna inte allt för trötta och de tog sig tid att skriva autografer till sina hängivna fans.

Iggy Pop anlände ännu tidigare under fredagen, enligt Aftonbladet:
Klockan 10.07 rullade en mörk Mercedes upp framför entrén till det hippa Lydmar Hotel i centrala Stockholm. I baksätet satt Iggy Pop med sitt karaktäristiskt utsläppta hår. Med sig hade han sitt entourage.

(Crashdiet) Kungsträdgården 6/8-10

Engel live at Kungsträdgården [Sonisphere Preparty] 2010
OBS: Knastrigt och buldigt ljud som bara den

Ingen hade lagt ut något klipp från Casablancas spelning i Kungsträdgården så vi får väl trösta oss med det här underbara klippet där de spelar på Melodifestivalen tillsammans med Malena Ernman.

Bullet spelade också på Kungsträdgården, men jag har inte hittat något klipp från deras spelning heller. Men låt oss lyssna på en intervju med dem istället:

Intervju med Corroded i tv4

Relaterat:
Aftonbladet 1 och Aftonbladet 2.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Filmklipp från Leonard Cohens turnéstart i Sverige

by


På söndag ska jag äntligen se Leonard Cohen. Igen. Det var nästan två år sedan senast. Här är Kulturbloggens bilder och text och filmklipp från den spelningen.

Jag längtar. Förstås.
Och blir glad när jag läser i DN att första spelningen i Sverige den här gången, spelningen i Malmö, verkar ha varit bra.

Själv gör han inga fel. Han uppträder som en gentleman i sin kostym och Sinatra-hatt. Hans röst är mörk, lugn och otroligt uttrycksfull. Han pratar inte mycket mellan låtarna, blundar under större delen av konserter. Utlevelse står i motsats till inlevelse i Cohens värld, och han tycks hämta allt inifrån sig själv. Tidigare i sitt liv drack han två flaskor vin före varje konsert för att kunna leva sig in i sångerna. Hur han jobbar nu för tiden är oklart, men han är där – i texten.

Och snälla fans har postat några klipp på Youtube så vi kan ladda inför söndagens konsert:

Relaterat: Sydsvenskan och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Ed Harcourt gör fyra spelningar i Sverige i november

by

Ed Harcourt som spelade i Stockholm i slutet av 2009, i en spelning i Filadelfiakyrkan, kommer tillbaka i november för fyra spelningar på svensk mark:
4 november – Malmö, KB
5 november – Göteborg, Brew House
6 november – Uppsala, Katalin
8 november – Stockholm, Debaser Medis

Här berättade Kulturbloggen om spelningen senast.

Här pressmeddelandet om de kommande fyra spelningarna:

Strax över trettio men tillsynes utan livskris. Skönt är väl det för engelsmannen som skänkt oss så otroligt mycket. Ja, Ed Harcourt är det jag menar. Det var nästan tio år sedan ”Here Be Monsters” kom ut och erövrade oss alla och med det tog honom ut i världen på scener inför tusentals fans. Åren har flugit förbi och nu nära ett decennium efter debuten har den lika oförtröttlige artisten bjudit in sina vänner och bekanta till fest. Festen heter ”Lustre” och är den femte i ordningen och är en bombastisk skapelse som kommer få redan begeistrade fans än mer begeistrade och oinvigda människor redo att skriva på för livstid.

Med ett album följer allt som oftast en turné och så är tacksamt fallet även här. Ed Harcourt besöker Sverige för hela fyra konserter och med lagom stor plånbok kan man ta tillfället i akt och se alla av dom och dö lycklig på kuppen. Tack tack tack-