I februari såg jag John Hiatt på Cirkus, då spelade han tillsammans med Lyle Lovett (jag bloggade om det här). Det var en lugn och trivsam konsert. När John Hiatt nu kom tillbaka till en spelning i Stockholm redan samma år var det tillsammans med sitt turnerande band The Combo och då är det en helt annan spelning.
Det var bluesrockigt och fullt ös. I allra sista låten, bland extranumren rev han loss i klassikern ”Riding with the King” och det är så imponerande hur de alla gav järnet. Hur orkade trummisen fortsatta banka, banka, banka på trummorna. Det var som om ”Riding with the King” skulle hålla på för evigt. Och inte mig emot att fasta i en evighetsloop med dessa riviga gitarrer.
Näst sista låten var förresten mjuka klassikern ”Have a little faith in me”.
Temat för kvällen var definitivt bluesrock. Han blandade nya låtar, bland annat ”The Open Road” från senaste albumet, hans 19:e album som också heter ”The open road” och en del klassiker som en av favoriterna ”Perfectly Good guitar”. Men han körde inte bara hits utan det märktes att han spelar för att han älskar att stå på scenen.
Det kan vara en bekväm väg att åka på turné med en hitskavalkad för en artist som hängt med så länge och har radat upp en rad hits, men det skulle nog inte falla John Hiatt in. Här är det bluesrock som gäller, fullt ös.
Han strålade förresten och log med hela ansiktet och spelglädjen lyste ur ögonen.
Nalen fick beröm av honom, han småsnackade emellanåt mellan låtar utan att bli alltför långrandig. Han uppskattade de långa pelarna inne Nalen, det kändes som att vara i någon romersk lokal, menade han.
Och Nalen är en av de konsertlokaler i Stockholm jag ger högst betyg. Var man än står i lokalen känns det nog som att man är rätt nära artisten. Fast nu stod Kulturbloggen allra längst fram, så vi hade verkligen första parkett.
För övrigt gillar jag hans sköna skor, bruna gångskor som ser hur bekväma ut som helst. Det kan vara bra med sköna skor som fötterna mår bra i för den som ska orka riva loss på scenen i mer än två timmar.
John Hiatt visar att han är en mästare på både lågmälda stillsamma spår som det rockigt elektriska. Som en sntusiastisk låtskrivare och artist har hans kreativitet, intelligens och öppna attityd lett till sprudlande konstnärlig framgång. Hans gitarrspel präglas av glöd och passion och i många fall är tecterna både vackra och anmärkningsvärda och dräpande ironiska på samma gång.
Efter att ha haft en hel rad av framgångsrika och kritikerrosade album under 70- och 80-talet så klev Hiatt ner från scen några år för att reda ut en del privata intressen. Hans definitiva comeback kom med albumet ”Bring the family” som släpptes 1987 där bl a Ryland ”Ry” Cooder och Nick Lowe medverkar som blev en stor hit hos både kritiker och fans. Sedan dess har han släppt album med jämna mellanrum, turnerat och ået igen byggt upp en trogen publik och fanskara.
I mars i år släppte den legendariska låtskrivaren sitt 19:e album ”The open road”. Uppbackad av hans turnerande band The Combo som består av Kenny Blevins på trummor, Patrick O´Hearn på bas och Doug Lancio på gitarr innehåller skivan låtar inspirerade av vägen genom livet och den 9 november får vi se John Hiatt & The Combo på Nalens stora scen.
The Combo består av Kenny Blevins på trummor, Patrick O´Hearn på bas och Doug Lancio på gitarr.
Läs även andra bloggares åsikter om John Hiatt, Nalen, blues, rock, recensioner
