• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Återfunnen kärlek med Andrea Corr och Lifelines

25 maj, 2011 by Redaktionen


Artist: Andrea Corr
Titel: Lifelines
Betyg: 4
Releasedatum: 27 maj

Jag fylls av värme, blir glad och lycklig, och ler. Andrea Corr har hittat hem, och jag är glad att jag fått följa med på resan. Det är jazzigt, popigt, och lite irländskt. Lite bozza-nova men mycket hjärta.

Den som köper skivan, och tror att det är en fortsättning på gruppen Corrs, hittar några låtar som skulle kunna vara det. Dessa är samtidigt de sämsta låtarna på skivan, även om de är helt OK. Andrea Corr är så mycket bättre när hon vågar tona ner det irländska, och låter rösten få sitt eget liv. Titelspåret Lifeline, är en långsam, växande låt, svår att beskriva men lätt att älska.

Det stämmer på mycket av skivan, den växer med varje spelning. Blir mer och mer kär i hennes röst. Det finns ett vemod i hennes röst, det finns en äkhet jag saknat, och det finns massor av härlig musik. Välkommen tillbaka Andrea Corr, har inte först nu insett hur mycket jag saknat dig.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner

Kulturbloggen möter Milow

25 maj, 2011 by Jonatan Södergren

Den belgiska singer/songwritern Jonathan Vandenbroeck, som går under artistnamnet Milow, har bland annat uppmärksammats för sina akustiska covers. När Kulturbloggens skribent mötte upp honom på hotellrummet några timmar innan hans uppträdande på Rix FM-festivalen den tjugoandra maj var han på ett avslappnat, nyfiket och spralligt humör.

Hur känns det att komma tillbaka till Sverige?

Det är kul att vara tillbaka med tanke på att jag aldrig kom hit förra året och första gången jag var här var 2009 när jag spelade, förutom på Peace and Love i Borlänge, i Malmö, Göteborg och Stockholm. Eftersom jag har släppt en ny skiva känns det lite som en nystart och jag hoppas att min medverkan i Rix FM-festivalen kommer leda till att många kommer och ser mig när jag spelar på Nalen i oktober. Jag har hört att Nalen är ett fint ställe – senast jag var i Stockholm spelade jag på Lilla Hotellbaren och då var det helt fullsmockat med människor.

Kan du beskriva din nya skiva?

Som titeln North and South avslöjar så är den ständiga rörelsen något som influerat skivan. Efter att jag släppte förra skivan har jag blivit tvungen att anpassa mitt låtskrivande till ett liv på turné. Till en början sköt jag låtskrivandet framför mig men efter några månader när konserterbjudandena fortsatte rulla in insåg jag att det bara var att börja skriva på turnébussen. Det gav mig möjligheten att testa nya låtar på turnén och se publikens reaktioner redan under låtskrivarprocessen.

Reagerade publiken annorlunda i olika länder?

Förutom att till exempel en holländsk publik generellt sett på vissa punkter skiljer sig åt från en spansk så var det inte direkt några skillnader – jag tror att en bra melodi är universell och något som alla kan känna.

Har du några influenser?

Faktiskt en hel del, Gran Turismo av svenska The Cardigans var en av referenserna på nya skivan. Vad jag framför allt gillar med dem är deras känsla för grooves, så jag började experimentera med att blanda in programmerade trummor i min musik. Jag behöver ingen massiv ljudväg – förutom min sång och gitarr räcker det med ett bra groove – fast jag skulle inte säga att min nya skiva är elektronisk, jag ser det snarare som att jag uppdaterat mitt sound en aning.

Ett av mina bästa beslut var att samarbeta med Styrofoam som bland annat arbetat med Death Cab for Cutie tidigare. Det är inget nytt att en singer/songwriter börjar experimentera med den elektroniska genren men många går i fällan att själva försöka sig på att spela instrument de inte behärskar. Jag var hela tiden medveten om mina begränsningar och i slutändan medverkade Styrofoam på sammanlagt tio av elva låtar på skivan.

Fördelen med att vara soloartist är att man kan göra som man vill. I ett band förväntat sig de olika medlemmarna att få spela på alla låtarna men jag har friheten att göra det jag känner för.

Foto: Emma Andersson

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Milow, North and South, Rix FM

Mauro Scocco – musik för nyskilda spretar

24 maj, 2011 by Redaktionen


Artist: Mauro Scocco
Titel: Musik för nyskilda
Betyg: 3
Releasedatum: 25 maj

Musik för nyskilda spretar, ett gäng sånger, tretton till antalet, (saknar oss, kommer både först och sist i olika versioner) som känns ihopslängda. Detta är Mauro Scoccos nionde solo-skiva, och stilen känns igen. Snäll pop på svenska, inte alls långt från det han gjorde med Ratata i sin ungdom.

Jag gillar Scocco, men det är som med efterrätter, smakar bäst i små bitar. Fjorton låtar på raken får en sötsliskig eftersmak. Gillar bäst de väldigt lugna låtarna, jag saknar oss som inleder skivan är vacker i sitt vemod. Dåligt väder är ett annat lugnt exempel, som först plockades bort från skivan, innan Mauro kom på namnet på skivan, och då fick komma tillbaka. Namnet känns typiskt Mauro Scocco, men det stämmer inte, han är inte ens gift. Skivnamnet har en kompis till honom sagt, att det fanns en viss sorts skivor, som såldes till nyskilda.

Jag tycker att Mauro Scoccos musik verkligen passar till den känslan av att vara nyskild. Ensam kvar i stan är ett sånt exempel, där används en gammal synt, som låter att komma från Ratatas tid, och även den har en ganska dyster text.

Mauro Scocco är pop på svenska, enkelt att lyssna på, gör ingen människa arg. Bäst i små bitar, som ett soundtrack till en händelse.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner

Kulturbloggen möter Sunrise Avenue

24 maj, 2011 by Jonatan Södergren

Det finska bandet Sunrise Avenue, kanske mest kända för sin hit Fairytale Gone Bad, är tillbaka med den nya skivan Out of Style. Kulturbloggen passade på att möta upp bandets sångare Samu Haber inför uppträdandet på Rix FM-festivalen på Kungsträdgården den tjugoandra maj.

Hur känns det att komma tillbaka till Sverige?

Det är skönt att vara tillbaka hos den vänliga grannen som förlorade mot oss i VM-finalen i ishockey. Vi har ju inte varit här på nästan tre år.

Så du följde ishockeyn antar jag?

Självklart, i Finland vore det ett brott att missa en VM-final i ishockey.

Kan du berätta vad det är som driver dig till att skriva låtar?

Jag funderade faktiskt över det häromdagen – jag tror det är något jag behöver göra för att få grepp om mina känslor. Sedan är det en fantastisk känsla att möta upp bandet i replokalen eller studion. Det finns inget bättre och det är dessutom spännande eftersom man aldrig i förhand riktigt vet vart man kommer hamna.

Var hittar du inspiration?

Om jag visste det skulle jag gå dit oftare men det hjälper definitivt att resa och komma till nya platser. På den nya skivan har vi skrivit låtar i bland annat Stockholm, Los Angeles och Paris så det är något av en internationell låtsallad.

Kan du beskriva er nya skiva?

Idag är det svårt att få ut en skiva i världen. Vi försökte gå tillbaka till våra rötter och göra simpla låtar som, precis som The Beatles och Green Day, är svåra att placera i en viss genre. Är det pop eller rock? Vår förhoppning är bara att göra folk glada.

Er kändaste låt är utan tvekan Fairytale Gone Bad, hur känner ni er inför den låten idag? Har du tröttnat på den eller gillar du den fortfarande?

Jag trodde faktiskt att jag skulle tröttna på den men den väcker så många fina minnen från festivaler och sådant att jag fortfarande älskar att spela den. Det är så många band som inte har någon hit, vi har åtminstone en.

Kommer du ihåg vilka ambitioner ni hade när ni bildade bandet?

Jag vet fortfarande inte vilka ambitioner vi har men när jag började spela i band som sextonåring var den främsta anledningen att spela live. Det var mycket roligare än skolan. Vi hade så många sena spelningar vilket ledde till att jag inte orkade gå upp på morgnarna, så efter andra året i gymnasiet blev jag utslängd från skolan.

Hade ni några influenser?

Jag växte upp i ett hem där alla lyssnade på The Beatles, som jag än idag tycker är tidernas bästa band, men jag gillar även Abba och Bon Jovi även om jag tycker de har väldigt mycket 80- respektive 90-tal över sig. Det är synd att det inte fanns Skype och sådant när jag växte upp – då hade jag säkert haft betydligt fler influenser.

Kommer ni spela på några festivaler i sommar?

Sommaren är utan tvekan den bästa tiden för ett band, att ligga i gräset backstage innan en festivalspelning är underbart, så vi kommer spela på massor av festivaler i sommar. Stämningen brukar alltid vara så avslappnad på festivaler.

Brukar du själv gå på konserter?

Jag är intresserad av fotografering så när vi spelar på en festival brukar jag låna någons fotopass och ta bilder på några av de andra banden som spelar på samma scen som oss.

Vilken är den bästa konserten du varit på?

Tina Turner senast hon spelade i Helsingfors, hon är väl typ sextioåtta år men fortfarande full av energi. Jag såg Kent på en liten klubb precis när de hade släppt Vapen och ammunition, det var också fantastiskt bra.

Foto: Emma Andersson

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Fairytale Gone Bad, Samu Haber, Sunrise Avenue

Kulturbloggen möter Hammerfall

24 maj, 2011 by Jonatan Södergren

Svenska hårdrockarna Hammerfall är aktuella med sitt åttonde studioalbum som bär titeln Infected. Kulturbloggen passade på att möta upp Oscar Dronjak, bandets gitarrist och låtskrivare, inför deras spelning på Debaser Slussen den artonde maj.

Skiljer sig er nya skiva från det ni gjort tidigare?

Den skiljer sig väl åt en aning men det är ingen kovändning direkt. Tidigare blev det omedvetet en vana att återvända till samma ljudbild så vi försökte skaka om lite i produktionen och låttänket den här gången.

Hur brukar det gå till när ni skriver låtar?

I åtta fall av tio börjar det med att jag sitter vid datorn och spelar in gitarr över ett förprogrammerat trumkomp. Ibland har jag ett riff och ibland har jag en idé till en refräng som jag gillar. När jag är nöjd, vilket kan ta rätt så lång tid, skickar jag en demo till Joacim som skriver text och sångmelodi.

Kan du beskriva arbetet med den nya skivan?

Vi började skriva låtarna i början av 2010 men tog ett uppehåll under sommaren då vi spelade på festivaler. I november började vi spela in instrumenten och sedan åkte vi till Nashville i fem veckor för att spela in Jockes sång.

Varför valde ni att spela in just i Nashville?

Producenten James Michael som Joacim ville jobba med hade sin studio där – hade han haft sin studio i Kurdistan hade vi åkt dit och spelat in istället. Det var rätt så kallt i Nashville och det snöade till och med. Det roligaste var deras ineffektiva sätt att salta vägarna, en snubbe satt längst bak i en van och klippte påsar, de är nog inte så vana med snö där.

Ni har ju deltagit i en del tv-program – tror du att det ökat er popularitet och är det något ni kan tänka er att göra igen i framtiden?

Joacim var visserligen med i Körslaget i egenskap av sångare i Hammerfall men det var ju inte hela bandet som deltog då. Det ledde inte till heller till något noterbart uppsving av fans men medvetenheten ökade nog i landet. Vi väljer bara att vara med i program vi själva tycker verkar kul, som Fortet och Wipeout, och om det är ett musikprogram är det viktigt för oss att vi får spela vår egen musik – inga kompromisser.

Nu var det visserligen ett tag sedan men minns du vilka ambitioner ni hade när ni bildade bandet?

Jag tror vi startade som en reaktion mot grungen som var stor på 90-talet. Grungen stod för allt som var negativt och deppigt och vi ville göra något med kraft och melodier. Vår ambition då var, och är fortfarande, att göra den bästa heavy metal-skivan någonsin. När vi började ansågs hårdrock vara något fjantigt och var inte alls lika inpräglat i den svenska kulturen som den är idag men vi har alltid haft en stark vision och kört på i vår egen stil – den som inte gillade oss behövde ju inte lyssna.

Hade ni några influenser?

Så in i helvete många, i huvudsak tysk hårdrock från 80-talet, men jag spelade även i ett death metal-band i sex år vilket börjat avspeglas i vår musik. Spektrumet är brett men jag gillar inte allt. System of a Down kommer jag aldrig att förstå mig på fast flera andra i bandet avgudar dem.

För att återknyta till er nya skiva, skulle du säga att den har något koncept?

Inget koncept, låtarna är relativt annorlunda från varandra, men jag skulle säga att det går någon form av zombie-tema genom flera av låtarna – Patient Zero handlar till exempel om den första personen som blir infekterad och sedan sprider smittan vidare. Sedan handlar skivan om allt möjligt, en låt som heter B.Y.H handlar om när vi för första gången upptäckte hårdrocken och kände att det var något som vi ville hålla på med.

Här kan du se musikvideon till One More Time som är den första singeln från deras senaste skiva:

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Hammerfall, Infected

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1368
  • Sida 1369
  • Sida 1370
  • Sida 1371
  • Sida 1372
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in