Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

Teater och opera måste satsa mer online

by

Kulturen har fått ta en stor smäll under restriktionerna under pandemin av covid-19. En del kulturarbetare menar att de utsatts för en form av yrkesförbud. Jag förstår dem och kan hålla med om att det inte är logiskt att det inte får vara med än åtta personer i publiken i en stor ishall med plats för tusentals medan det är helt tillåtet att packa in människor som sillar i bussar och köpcentrum. Det är alltför uppenbart att kommersialismen hyllas mer än kulturen. Jag vägrar att tro att detta virus smittar mer om man sitter med långt avstånd på ett kulturevenemang än om man trängs och andas på varandra i en skumpig buss.

Men jag tycker kultursfären måste anpassa sig mer. Teater och opera kan fungera jättebra online.

Tänk på sändningarna som gjorts från amerikanska operascener och brittiska teaterscener via Folkets Bio. I dessa sändningar kan man få både mycket nära bilder och se scener på avstånd. Det kan egentligen tillföra väldigt mycket och vara stora upplevelser. Ibland kan det ge mer än att sitta på en plats flera hundra meter från scenen i en salong. Den enskilde betraktaren kan uppleva mycket via en föreställning online.

Genom att sända föreställningar online kan många fler se föreställningar än de som släpps in i en teatersalong. Ett demokratiskt uppdrag rent av. Och vilken möjlighet för teatrar och operahus att nå ut bredare till en ny publik, som säkert också i framtiden vill komma och se föreställningar på plats i testerna.

Det går alldeles utmärkt att ta betalt för föreställningar online. Det går att bara ge tillgång till exakt den tid då föreställningen ges om man så vill. Eller att ge den som betalat två dagar på sig att se föreställningen. Möjligheterna är många.

Hur det än blir med vaccinet och nya muteringar av viruset eller kommande kriser i samhället och världen behövs kulturen. Och den måste anpassa sig och öppna mycket mer för att finnas tillgänglig online.

Kulturaktörer i Stockholmsregionen delar på 65 miljoner i Verksamhetsstöd

by

Kulturnämndens Verksamhetsstöd 2021 fördelas på 93 kulturaktörer

Kulturen blöder, det är en sektor som drabbats hårt av myndigheternas restriktioner i samband med pandemin av covid-19. Huruvida smittan verkligen är farligare om femtio personer får sitta i en ishall med plats för tusentals personer än att människor trängs och flåsar varandra i ansiktet på bussar i lokaltrafiken i Stockholm är i och för sig en gåta som man förmodligen måste vara anställd på Folkhälsomyndigheten för att kunna begripa.

Ett litet ljus i mörkret är beskedet om 65 miljoner i Verksamhetsstöd stärker kulturaktörer i Stockholmsregionen. Även om det är många, många fler som skulle behöva kunna få stöd.

Pressmeddelandet:
Kulturnämnden i Region Stockholm har fattat beslut om Verksamhetsstöd för 2021. Totalt fördelas drygt 65 miljoner till sammanlagt 93 aktörer.
Kulturnämndens stödgivning syftar övergripande till att tillgängliggöra kulturupplevelser för invånare i länet, inte minst för målgrupperna barn och unga. De verksamheter som beviljas stöd från Region Stockholms kulturnämnd ska tillsammans omfatta en mångfald av kulturella och konstnärliga uttryck, röster och metoder. Också aktörer vars verksamhet bygger på att främja och stötta kulturverksamheter eller enskilda konstnärer, så som centrumbildningar, produktionsplatser och distriktsorganisationer, är mottagare av nämndens Verksamhetsstöd.

Stor bredd bland de beviljade kulturaktörerna
Summan för 2021 års Verksamhetsstöd uppgår till totalt 65 235 000 kronor som fördelas på 93 av länets kulturaktörer. Särskilt viktigt i bedömningen av aktörerna är den regionala angelägenheten, men också den konstnärliga kvaliteten. I begreppet kvalitet inryms flera perspektiv såsom exempelvis originalitet, hantverksskicklighet, angelägenhet och kontext.

-I kulturförvaltningens bedömning väger den konstnärliga kvalitén tungt tillsammans naturligtvis med den regionala angelägenheten. Viktigt för oss är också bredden av konstområden och vi har ett särskilt fokus på den prioriterade målgruppen barn och unga, säger Catharina Fogelström, chef för avdelningen för strategisk samordning på kulturförvaltningen.

Syftet med kulturnämndens fleråriga verksamhetsstöd är att kulturaktörer i regionen ska ges möjlighet till stabilitet och långsiktig planering, vilket skapar förutsättningar för att sprida och driva verksamheten framåt.

Verksamheternas anpassning under corona
Coronapandemin fortsätter naturligtvis att ha en stor inverkan på länets kulturliv. Framför allt är det begränsningen av allmänna sammankomster som får långtgående konsekvenser för aktörerna, vilket bara delvis kompenseras av olika former av stödåtgärder.

-Vi ser att de kulturaktörerna på olika sätt försöker anpassa sin verksamhet till exempel genom digitala lösningar och minskat publikantal. Många har också tagit del av de olika krisstöd och åtgärder som finns att tillgå, säger Catharina Fogelström, chef för avdelningen för strategisk samordning på kulturförvaltningen.

Tre nya aktörer får stöd 2021
Bland de nya beviljade stöden finns i år tre aktörer som inte tidigare haft Verksamhetsstöd från kulturnämnden.

Arrangörsnätverket Dansistan/Cirkusistan arbetar för att erbjuda barn och unga dans- och cirkuskonst. Nätverket beviljas 150 000 kr och har som mål att genom samverkan med scener i alla länets kommuner kunna nå alla barn i regionen.

Teatercentrum är en centrumbildning som samlar 90 fria teatergrupper och anses vara en betydelsefull aktör för regionens kulturliv. Organisationen har en viktig roll som fortbildare och stöd för sina medlemmar och beviljas 250 000 kr på ett år.

Supermarket Art Fair är en årlig konstmässa med konstnärsdrivna gallerier från hela världen. Stödet på 250 000 kr per år i tre år, beviljas då verksamheten bedöms vara av konstnärligt hög kvalitet och fyller en viktig funktion för tillgängliggörandet av samtidskonst samt belyser angelägna samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Fakta om Verksamhetsstöd 2021
Kulturförvaltningen har mottagit 103 ansökningar i om Verksamhetsstöd för 2021.
Det totala beloppet för 2021 är 65 235 000 kr som fördelas till 93 verksamheter.
Totalt 32 organisationer beviljades 2019 eller 2020 ett flerårigt Verksamhetsstöd och tilldelas nu stöd för år två eller tre.
Summan för 2021 års Verksamhetsstöd är totalt 65 235 000 kronor.
Konstområdet musik får den största andelen av stödet vilket beror på det omfattande stödet till Stockholms läns blåsarsymfoniker (11,4 mnkr).

Dramaten och Stockholms stadsbibliotek hyllar Louise Glück med direktsänd Nobelläsning

by

Louise Glück Foto: Gasper Tringale

Under Dramatens traditionsenliga Nobelläsning med litteraturpristagaren läser Louise Glück själv en av sina dikter. Vid årets läsning den 12 december medverkar även skådespelarna Erik Ehn, Stina Ekblad, Lena Endre, Electra Hallman och Irene Lindh.

Ett pressmeddelande berättar:
Vid Nobelläsningen på Dramaten hyllas varje år litteraturpristagaren med samtal, läsningar och musik. På grund av det rådande pandemiläget direktsänds årets läsning på Dramaten Play och biblioteket.stockholm.se.

Kvällen inleds av Dramatens konstnärlige ledare och teaterchef Mattias Andersson tillsammans med Helena Hammarskiöld, programansvarig för Dramaten& och Sonja Schwarzenberger, programsamordnare för Stockholms stadsbibliotek.

Läsningarna varvas sedan med samtal om Louise Glücks poesi med hennes svenske översättare Jonas Brun och förläggare Per Bergström, författarna Mara Lee, Hanna Nordenhök och Marie Silkeberg. Moderator är Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten.

Nobelläsningen ges inom ramen för Dramaten& i samarbete med Rámus förlag, Stockholms stadsbibliotek och Biblioteken i Dalarna, Biblioteken i Malmö och Göteborgs litteraturhus. Några inslag är förinspelade.

Dramaten medverkar även i Nobel Week Lights Stockholm 2020 då den prisbelönte ljusdesignern Kai Piippo ljussätter Dramatens fasad. Eventet pågår den 5-12 december. Läs mer här.

Nobelläsning: Louise Glück, direktsänds på Dramaten Play och biblioteket.stockholm.se från Dramatens stora scen lördagen den 12 december klockan 19.00.

Den årliga Nobelläsningen på Dramaten lyfter litteraturpristagare med samtal, läsningar och musik och har en trogen publik som återkommer år efter år. Tidigare har pristagare som Herta Müller, Mario Vargas Llosa, Tomas Tranströmer, Mo Yan, Patrick Modiano, Alice Munro, Svetlana Aleksijevitj, Kazuo Ishiguro och Bob Dylan uppmärksammats och ofta har författarna själva deltagit. 2018 då inget pris delades ut arrangerades en kväll för att hylla de 14 kvinnliga nobelpristagarna i litteratur genom tiderna – Från Selma till Svetlana.

Insamlingssajt med svenska folkets berättelser prisas

by

Elever i Malmsjö skola i Botkyrka utanför Stockholm dokumenterar sin vardag till insamlingen ”Mitt liv” på minnen.se. Foto: Hellen Hjelm/UR.

Sajten minnen.se samlar människors berättelser om sitt vardagsliv för framtiden och är en av 10 nättjänster i Sverige som i år tilldelas IDG:s hederspris. På insamlingssajten kan alla bidra med sin historia och hjälper på så sätt museer och kulturarvsinstitutioner att bygga upp värdefull kunskap om samtiden för framtiden.

Ett pressmeddelande berättar:
Nyhetssajten IDG utser varje år Sveriges 100 bästa sajter och nättjänster. Minnen är en av tio nättjänster som i år tilldelas ett hederspris. Motiveringen till hederspriset lyder:
”Minnen är sajten som låter vem som helst bidra med sina upplevelser till en minnesbank som ska hjälpa kommande generationer och forskningsvärlden att förstå hur vardagen fungerade år 2020. Det ska bli mycket spännande att se hur vi i framtiden kommer att använda oss av den här digitala minnesbanken.”

Minnen initierades och byggdes ursprungligen upp av Nordiska museet och har sedan starten 2015 utvecklats till att bli en bred samnordisk insamlingsplattform. På Minnen med sajterna minnen.se och minner.no samarbetar idag ett stort antal museer i Sverige och Norge, för att samla in allmänhetens egna berättelser och bilder om hur deras liv gestaltar sig och hur deras tankar inför framtiden ser ut.

–Vi är stolta och glada över att vårt arbete får ett så fint omnämnande. Priset vill vi dela med alla de som hjälper Nordiska museet att dokumentera sitt vardagsliv, inte minst de som frikostigt delar med sig av sina personliga coronaberättelser, säger Sven Rentzhog, avdelningschef för Digital interaktion som ansvarar för uppbyggnaden av Minnen på Nordiska museet.

–Det här fina hederspriset ger oss en extra sporre i vårt fortsatta arbete med att stärka och vidareutveckla museet som det medskapande museet, där samtidsdokumentationen utgör en bärande del av verksamheten. Ett insamlingsarbete som genererar en mångfald av berättelser om livet och arbetet i Sverige och Norden, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Nordiska museet.

Nordiska museets pågående insamlingar

Insamling av Coronaberättelser
Hur påverkar coronaviruset vår vardag? I våras startade museet en digital insamling där alla kan dela med sig av sin upplevelse och erfarenhet av coronavirusets framfart. Flera tusen personer har redan bidragit och ett större internationellt forskningsprojekt initierat av Karolinska Institutet använder sig av de insamlade berättelserna.
Så här berättar Cheyenne 35 år om hur hon ser på framtiden efter Corona: ”Jag hoppas den här upplevelsen får oss som människor att bli vänligare, öppnare och medvetna om att vi KAN ändra våra beteenden för att ställa om till ett hållbarare samhälle och ta tag i den verkliga krisen. Klimatkrisen. Jag hoppas!”. Läs hela Cheyennes berättelse här.

Insamlingen genomförs och presenteras på minnen.se/tema/corona

Insamlingen Mitt liv: om en vanlig dag i barns liv
Insamlingen Mitt liv riktar sig till grundskolan och bjuder in elever till att berätta om sin tillvaro här och nu, med fokus på en helt vanlig dag. Insamlingen kommer att pågå under flera år och är ett gemensamt projekt mellan Nordiska museet och UR. En liknande insamling gjordes 1942, i skuggan av andra världskriget. Då skildrade tusentals skolbarn sina hem och sina liv med detaljerade teckningar, foton och handskrivna dokument. Över 2000 grundskoleelever från skolor runt om i landet har redan påbörjat sina berättelser.

Så här berättar Lova 9 år hur hon tror att hennes liv gestaltar sig 2050: ”Jag tror att dom har börjat skapa svävande bilar och att corona är över. Jag tror att jag och Penny fortfarande är bästisar…”. Läs hela Lovas berättelse här.

Insamlingen genomförs och presenteras på minnen.se/mittliv

Fakta
Topp100 är en årlig lista över Sveriges bästa webbplatser som ställs samman av IDG.se, tidigare Internetworld. Priset har delats ut sedan 2016 och har blivit allt mer ansett genom åren.

Minnen är en samnordisk insamlingsplattform som utvecklas och förvaltas av det museiägda ickekommersiella företaget KulturIT i bred samverkan med museer i Sverige och Norge.

Dramaten-föreläsning om miljön visas på SVT Play under Nobelveckan

by

Sanna Sundqvist och Johan Rockström. Foto: Sören Vilks

Performance Lecture: Om vår stund på jorden med Johan Rockström och skådespelaren Sanna Sundqvist får premiär den 10 december på SVT Play. – Det blir mörkt, jobbigt och möjligen lite hoppfullt, säger regissören Ada Berger i ett pressmeddelande från Dramaten:

Performance Lecture: Om vår stund på jorden, ett samarbete mellan Nobel Prize Museum och Dramaten, skulle egentligen ha haft premiär förra helgen på Dramatens stora scen men har nu spelats in för visning på webben.

– Föreställningen handlar om det akuta nödläget för vår planet. Om hur vi kan förhindra den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald som ändrar förutsättningarna för allt liv på jorden, säger regissören Ada Berger.

– Våra senaste vetenskapliga rön om vår värld och vår planet utgör ett drama om katastrofala risker och stora transformationer, om svidande besked och jakten på ljuset i tunneln, säger Johan Rockström, till vardags professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

– Men det är inte nattsvart. Ljuset utgör löftet om en modernare, rättvisare och mer attraktiv framtid. Och den vetenskapliga berättelsen gör sig nog allra bäst på en teaterscen.

Vetenskap och scenkonst blandas när Nobel Prize Museum och Dramaten& sätter upp en serie iscensatta föreläsningar. Formatet Performance Lecture, där kunskap förmedlas med teaterns verktyg, tar avstamp i olika forskares vardag. Ett nytt sätt att utforska och kommunicera vetenskap med hjälp av scenkonstens form.

Tidigare Performance Lectures: robotforskaren Danica Kragić Jensfelt om robotar, professorn i teoretisk fysik Ulf Danielsson om universum, psykologiforskaren Armita Golkar om rädsla, ekonomiprofessor Micael Dahlen om lycka och filosofiprofessor Åsa Wikforss om sanning.

Kortare versioner av tidigare föreläsningar finns att se på Dramaten Play.

Performance Lecture: Om vår stund på jorden med Johan Rockström, Sanna Sundqvist och Andreas Rothlin Svensson släpps på SVT Play den 10 december och sänds i SVT 1 den 3 januari klockan 21.40.