
Svenska medier har svikit sin roll som granskare av makten. Fallet Göran Lambertz visar förfärande tydligt hur svenska medier sviker sin uppgift att granska makten. Svenska publicister har blivit maktens megafoner.
I och med pandemin av covid-19 har journalistiken tagit ett rejält kliv tillbaka. Och detta blev extremt skrämmande tydligt i och med när toppjuristen Göran Lambertz fick livesända från sin trädgård och kalla den kanske våldtagna kvinnan för bedragare och andra fula påhopp. Detta fick han göra helt fritt, med hjälp av svenska redaktioner som livesände hans utspel.
Hur det gick till den julafton då den unga kvinnan (40 år yngre än Lambertz) hävdar sig ha blivit våldtagen kan jag inte ha någon uppfattning om. Det jag vet däremot är:
1. Mycket få av de våldtäkter som anmäls går vidare till åtal, det är svårt att bevisa
2. Mycket få av de våldtäkter som går till åtal innebär en fällande dom, det är svårt att bevisa
3. Processen att gå igenom en rättegång är oerhört påfrestande för den våldtagne, många avstår därför för att anmäla och gå hela vägen
4. Att ett fall som anmälan av Lambertz läggs ned betyder inte att han är oskyldig, det betyder endast att åklagaren inte hade tillräckligt med tunga bevis.
En fundering jag har är förstås: vilken åklagare vågar gå vidare med rättegång mot en så garvad jurist som Lambertz? För att ta den fajten misstänker jag att åklagaren måste ha starka, starka bevis som är omistliga. Jag undrar också om åklagaren hade lagt ner åtalet om det var en fattig arbetslös kriminell som misstänktes?
Ingen av dessa eller andra relevanta frågor ställdes av reportrar i Lambertz tillställning i sin trädgård. Istället fick han tala rakt ut. Som den makthavare han är.
Och det är här som den svenska journalistiken så tydligt och skrämmande förändrats under året av pandemin. Makthavare som myndigheter och regeringen har fått stå oemotsagda och utan att bli ifrågasatta. Utan att någon frågat vilken forskning ni stöder sina teorier på.
Det är till och med så at tom någon journalist dristat sig till att vara kritisk har Folkhälsomyndighetens kommunikationschef talat med journalistens chef. Jag får ont i magen när jag tänker på att chefer på svenska redaktioner accepterat detta av FHM:s kommunikationschef utan att det blivit protester eller ramaskrin av detta tydliga styrande av mediers yttrandefrihet.
Från Dagens Media: Christer Janson, presschef på FHM, är nöjd med mediernas insatser under pandemin, samtidigt som han konstaterar att det inte varit friktionsfritt. ”Flera av våra medarbetare har mött arga reportrar. En del har sagt att vi är inkompetenta. Då har jag talat med deras chefer och det har alltid löst sig. Journalisterna verkar ha tuffa arbetsförhållanden”, säger han.
Journalistikens stora uppgift är att kritiskt granska makten. Inte att vara en megafon åt makthavare. Detta uppdrag har svenska redaktioner svikit under pandemin och denna svaga journalistik tycks ha blivit en rutin. Nu får alla makthavare talar fritt rakt till svenska folket på SVT, på Expressen och så vidare, och så vidare. Var brukar det gå till så? I totalitära stater som Nordkorea, Kina …
I Expressen skriver Irena Polar:
Han är en av Sveriges absolut mest framstående jurister. Han vet in i minsta detalj vad han gör. De ”integritetsjobbiga” detaljerna är väl avvägda.
Lambertz utnyttjar sin gedigna kunskap och särskilda ställning till att fullständigt förgöra en målsägande. Och det sker inte i en rättssal.
Det pågår live, framför ögonen på hela Sverige, i SVT:s sändning där den även ligger kvar i efterhand och live till delar på en rad nyhetssajter, däribland Expressen.