Kulturpolitik

Under 2020 ökade försäljningen av hemelektronik på ett aldrig tidigare skådat sett. Försäljningen tog fart under mars och april. Vilket lär ha att göra med att pandemin gjorde att människor tillbringade mer tid hemma och därför ville eller kunde satsa på hemelektronik.

Nu börjar människor bli vaccinerade och börjar planera för annat än att vara hemma. Det är tydligt och det märks i att ökningen av försäljning av hemelektronik minskat. Ett pressmeddelande berättar:
Det innebär att vi från och med nu jämför årets försäljning med fjolårets höga försäljningssiffror. Under april var värdet av sålda produkter 11 procent lägre än under samma månad år 2020. Ackumulerat för årets första fyra månader ligger försäljningsvärdet dock fortfarande två procent över fjolårets motsvarande period. Under april ökade försäljningen av mobiltelefoner, TV över 65 tum och kameror. Övriga produktkategorier uppvisade lägre försäljning än under april år 2020.

– Trots att vi nu jämför med fjolårets höga siffror, fortsätter försäljningsökningen av mobiltelefoner och de största TV-skärmarna, säger Klas Elm, ElektronikBranschen.

För första gången delar Nordiska museet och UR ut utmärkelsen ”Årets skaffare” till två skolklasser som särskilt väl hjälpt museet att dokumentera sina liv för framtiden. Årets vinnare är klass 6 A på Brotorpsskolan i Bagarmossen och klass 5 A på Rörsjöskolan i Malmö. Insamlingen Mitt liv har så här långt genererat 1326 inskickade bidrag och alla dessa sparas för framtiden i Nordiska museets samlingar.

Ett pressmail:
I april förra året startade UR och Nordiska museet den fleråriga digitala insamlingen Mitt liv där landets alla skolbarn kan berätta om sin tillvaro här och nu med fokus på en helt vanlig dag. Insamlingen genomförs och presenteras på museisajten minnen.se/mittliv. Under det första året har drygt 900 elever från 85 skolklasser tillsammans producerat och skickat in över 1300 berättelser om sitt vardagsliv till Nordiska museets samlingar. Två skolklasser som särskilt väl hjälpt till att dokumentera sin samtid för framtiden får nu utmärkelsen Årets skaffare 2021. “Skaffare” refererar till Artur Hazelius benämning på sina medhjälpare i det stora insamlingsarbetet som låg till grund för Nordiska museets samlingar.

Juryns motiveringar

Klass 6 A Brotorpsskolan i Bagarmossen, Stockholm, tilldelas priset Årets Skaffare år 2021:
”Med utförliga beskrivningar och ett rikt bildmaterial berättar eleverna om en dag i sina liv år 2020 i skuggan av en pandemi och andra internationella händelser. På ett pedagogiskt sätt förklarar de vardagliga händelser och föremål, så att framtidens människor bättre ska kunna förstå dem.”

Klass 5 A Rörsjöskolan i Malmö tilldelas priset Årets Skaffare år 2021:
”Med ögon för små detaljer berättar eleverna om en dag i sina liv år 2020. Framtidens människor får kunskap om vilken mat eleverna äter, vilka kläder de har på sig och vilka hygienprodukter de använder. Här finns också värdefull information om elevernas skolgång, fritid, vänner och familj.”

– Det är fantastiskt roligt att så många skolor och klasser har deltagit i insamlingen. Berättelserna blir en del av museets samlingar och utgör där viktiga tidsdokument för kommande generationer och framtida forskare, när det gäller att kunna förstå hur barns vardag gestaltade sig 2020 mitt i en pågående pandemi, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Stiftelsen Nordiska museet.

– Det är både fint och viktigt att se att så många barn inspirerats av vår äventyrsserie ”Jakten på den glömda historien”. I den serien möter barnen skaffaren Fabella, som utsetts av Minnet att resa i tiden och samla in barns historier från förr. Hennes uppdrag är att föra barnens berättelser till Minnesarkivet. Genom att inspireras av UR:s nyproducerade program har många barn insett värdet av sin egen historia. En stor och viktig sak, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

Alla lärare och skolor i Sverige är välkomna att engagera sig i insamlingen Mitt liv och deltar därmed i tävlingen “Årets skaffare 2022”. Nordiska museet och UR efterlyser särskilt fler berättelser från norra Sverige och Gotland. All information om hur man kommer igång med sin klass finns här: https://minnen.se/mittliv.

Fakta och information
Utmärkelsen “Årets skaffare” delas ut under tre år
Utmärkelsen “Årets skaffare” delas ut under 2021, 2022 och 2023. Utmärkelsen “Årets skaffare 2022” baseras på bidrag som kommer in till och med 28 februari 2022. Prisutdelningen sker i maj 2022.

Fakta om Nordiska museets skaffare
Nordiska museets samlingar byggdes upp för nästan 150 år sedan av Artur Hazelius och en rad frivilliga medhjälpare som samlade in föremål, minnen och berättelser för att bevara dem från glömska. Artur Hazelius kallade sina medhjälpare för ”skaffare”.

Elevernas berättelser finns publicerade här:

En dag i mitt liv minnen.se/tema/endagimittliv

Mitt liv – mitt hem minnen.se/tema/mitthem

Mitt liv – människorna i mitt liv minnen.se/tema/manniskornaimittliv

Mitt liv 2050 minnen.se/tema/mittliv2050

Karta över alla publicerade bidrag om en dag i mitt liv: digitalt.nordiskamuseet.se/mittliv

Juryn till utmärkelsen “Årets skaffare” består av:

Aron Ambrosiani, Maria Maxén och Wenke Rundberg på Nordiska museet.
Peter Gröndal, pedagog och läromedelsförfattare.
Mats Sundgren, UR.

Regeringen föreslår att kulturområdet tillförs ytterligare 1,28 miljarder kronor för kris- och stimulansstöd 2021 för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 och för att underlätta en återstart av verksamheten när läget så tillåter. Regeringen föreslår även ett krisstöd på 124,6 miljoner kronor för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna pga. kraftigt minskade intäkter till följd av spridningen av covid-19 till ett antal statlig finansierade kulturinstitutioner. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, skriver ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Jag hoppas att detta inte är ett aprilskämt. För att kulturen drabbats hårt av restriktionerna kring pandemin av covid-19 är ett faktum. Ett obestridligt och i princip obegripligt faktum. Hur det kan vara riskfritt att åka till skidorter och festa under sportlov samtidigt som det inte få gå fler än åtta personer på en ishockeymatch i en arena för tiotusentals personer är ologiskt.
Det finns massor av teatersalonger och filmsalonger som skulle kunna ta emot fler än åtta personer och ändå ha säkerhet och avstånd. Nej att covid-19 skulle smitta mer i en teatersalong eller i en konserthall som Globen än trängsel i butiker, det köper jag inte.

Frågan är om restriktionerna visar på okunskap om hur viktig kulturen är och om det också visar att det är de kommersiella krafterna som styr regering och myndigheter som Folkhälsomyndigheten.

Nu kom i alla fall ett positivt påskbudskap från regeringen. Det hjälper givetvis inte alla, för reglerna för att få stöd täcker inte alla former av kulturarbete. Men ett positivt besked är det ändå.

Pressmeddelandet från regeringskansliet:
En förutsättning för att det ska finnas ett kulturliv i hela landet är att det finns livskraftiga aktörer som har möjlighet att skapa konst och planera föreställningar, konserter, utställningar och andra kulturevenemang. De restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av covid-19 har medfört negativa ekonomiska konsekvenser för kultursektorn.

Regeringen vill därför dels förlänga det krisstöd som fördelas till allmän kulturverksamhet, konstnärer och andra aktörer inom kulturområdet som drabbats hårt, dels tilldela medel för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen på ett smittsäkert sätt när situationen så medger. Stöd kommer även att fördelas genom den så kallade kultursamverkansmodellen till kulturverksamheter i hela landet.

Sammantaget föreslås kulturområdet tilldelas ytterligare 1,28 miljarder kronor för kris- och stimulansstöd 2021.

Huvuddelen av krisstöden kommer att fördelas av Statens kulturråd som även kommer att fördela stöd med syfte att möjliggöra för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen. Övriga bidragsfördelande aktörer är Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Författarfonden och Sametinget. Regeringen och de stödgivande institutionerna återkommer med vidare information om detaljerna i stödens utformning.

Detta förslag innebär att regeringen i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna har föreslagit sammanlagt 2,78 miljarder kronor i kris- och stimulansstöd till det fria kulturlivet under 2021.

Dessa stöd är en förutsättning för att möjliggöra produktion inför en återstart. Dessutom presenterar regeringen ett stöd till arrangörer av evenemang som planeras genomföras under perioden juli–december 2021 men som inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19.

Regeringen föreslår även ett krisstöd på 124,6 miljoner kronor för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna pga. kraftigt minskade intäkter till följd av spridningen av covid-19 till ett antal statlig finansierade kulturinstitutioner.

Spridningen av covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av sjukdomen medför stora ekonomiska konsekvenser för kulturlivet. Museer och teatrar har behövt och behöver i många fall fortsatt hållas stängda och har därmed svårt att uppfylla sina samhällsnyttiga funktioner med att främja kulturupplevelser, kunskap och fri åsiktsbildning.

Statligt finansierade kulturinstitutioner är i varierande omfattning beroende av avgiftsintäkter. Trots omfattande besparingsåtgärder och tidigare erhållna statliga krisstöd har rådande situation lett till att vissa av dessa verksamheter befinner sig i ett mycket svårt ekonomiskt läge med akuta likviditetsproblem under våren och sommaren.

Därför föreslår regeringen att staten ekonomiskt stöttar vissa av dessa kulturinstitutioner så att de kan överleva krisen och finnas kvar den dag öppethållande åter blir möjligt.

Verksamheter som berörs: Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Nobelprismuseet, Stiftelsen Drottningholms slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS.

Regeringen avser att överlämna dessa förslag i en kommande ändringsbudget till riksdagen.

Svenska medier har svikit sin roll som granskare av makten. Fallet Göran Lambertz visar förfärande tydligt hur svenska medier sviker sin uppgift att granska makten. Svenska publicister har blivit maktens megafoner.

I och med pandemin av covid-19 har journalistiken tagit ett rejält kliv tillbaka. Och detta blev extremt skrämmande tydligt i och med när toppjuristen Göran Lambertz fick livesända från sin trädgård och kalla den kanske våldtagna kvinnan för bedragare och andra fula påhopp. Detta fick han göra helt fritt, med hjälp av svenska redaktioner som livesände hans utspel.

Hur det gick till den julafton då den unga kvinnan (40 år yngre än Lambertz) hävdar sig ha blivit våldtagen kan jag inte ha någon uppfattning om. Det jag vet däremot är:
1. Mycket få av de våldtäkter som anmäls går vidare till åtal, det är svårt att bevisa
2. Mycket få av de våldtäkter som går till åtal innebär en fällande dom, det är svårt att bevisa
3. Processen att gå igenom en rättegång är oerhört påfrestande för den våldtagne, många avstår därför för att anmäla och gå hela vägen
4. Att ett fall som anmälan av Lambertz läggs ned betyder inte att han är oskyldig, det betyder endast att åklagaren inte hade tillräckligt med tunga bevis.

En fundering jag har är förstås: vilken åklagare vågar gå vidare med rättegång mot en så garvad jurist som Lambertz? För att ta den fajten misstänker jag att åklagaren måste ha starka, starka bevis som är omistliga. Jag undrar också om åklagaren hade lagt ner åtalet om det var en fattig arbetslös kriminell som misstänktes?
Ingen av dessa eller andra relevanta frågor ställdes av reportrar i Lambertz tillställning i sin trädgård. Istället fick han tala rakt ut. Som den makthavare han är.

Och det är här som den svenska journalistiken så tydligt och skrämmande förändrats under året av pandemin. Makthavare som myndigheter och regeringen har fått stå oemotsagda och utan att bli ifrågasatta. Utan att någon frågat vilken forskning ni stöder sina teorier på.

Det är till och med så at tom någon journalist dristat sig till att vara kritisk har Folkhälsomyndighetens kommunikationschef talat med journalistens chef. Jag får ont i magen när jag tänker på att chefer på svenska redaktioner accepterat detta av FHM:s kommunikationschef utan att det blivit protester eller ramaskrin av detta tydliga styrande av mediers yttrandefrihet.

Från Dagens Media: Christer Janson, presschef på FHM, är nöjd med mediernas insatser under pandemin, samtidigt som han konstaterar att det inte varit friktionsfritt. ”Flera av våra medarbetare har mött arga reportrar. En del har sagt att vi är inkompetenta. Då har jag talat med deras chefer och det har alltid löst sig. Journalisterna verkar ha tuffa arbetsförhållanden”, säger han.

Journalistikens stora uppgift är att kritiskt granska makten. Inte att vara en megafon åt makthavare. Detta uppdrag har svenska redaktioner svikit under pandemin och denna svaga journalistik tycks ha blivit en rutin. Nu får alla makthavare talar fritt rakt till svenska folket på SVT, på Expressen och så vidare, och så vidare. Var brukar det gå till så? I totalitära stater som Nordkorea, Kina …

I Expressen skriver Irena Polar:
Han är en av Sveriges absolut mest framstående jurister. Han vet in i minsta detalj vad han gör. De ”integritetsjobbiga” detaljerna är väl avvägda.
Lambertz utnyttjar sin gedigna kunskap och särskilda ställning till att fullständigt förgöra en målsägande. Och det sker inte i en rättssal.
Det pågår live, framför ögonen på hela Sverige, i SVT:s sändning där den även ligger kvar i efterhand och live till delar på en rad nyhetssajter, däribland Expressen.