Smärtgränsen
Betyg: 4
Premiär: 13 september
Manus & regi: Michel Franco
I rollerna: Tessa Ia, Hernan Mendoza, Gonzalo Vega Sisto.
Robertos fru Lucia har omkommit i en bilolycka och för att få en nystart flyttar han, tillsammans med sin sjuttonåriga dotter Alejandra, från Puerto Vallerta till Mexico City. Alejandra hittar snabbt vänner i sin nya skola och även Roberto ser hoppfullt på framtiden. Det tar dock inte långt tid innan Alejandra blir utsatt för mobbning och övergrepp av hennes skolkamrater. För att skydda sin pappa väljer hon att inte berätta något om det hon blir utsatt för, något som leder till att situationen går längre än någon kunnat ana.
När jag sett färdigt filmen frågar jag mig själv hur jag i en sådan hög grad kan uppskatta något som får mig att må så oerhört dåligt. Stor del av filmens nittio minuter är är rent ut sagt plågsamma att titta på. Jag mår ibland så dåligt att jag överväger att lämna biosalongen. Samtidigt vill jag inte missa en enda sekund av detta spännande drama.
Skådespelarna imponerar, speciellt Tessa Ia som gestaltar Alejandra, och jag blir nyfiken på mexikansk film i allmänhet.
Smärtgränsen är en psykologisk, stark och smärtsam film om grupptryckets makt. Det är också en fin historia om relationen mellan far och dotter. Filmen har blivit vald till Mexikos Oscarsbidrag och även om jag tyvärr inte tror att den har någon chans att vinna bästa utländska film så vill jag uppmana er att se det här guldkornet!



