Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Indisk filmfestival om kvinnlig frigörelse 20-24 april på Zita Folkets Bio, Stockholm

by

Sweden Marathi International Film Festival presenterar i samarbete med Zita Folkets Bio nio starka filmer om kvinnlig frigörelse i Indien.
– Vi hoppas att kunna finna en stor publik för sådana filmer i Sverige i framtiden, säger Kunnie Topden, festivalchef. i ett pressmeddelande.

Festivalen som är ny i Stockholm gästas i år av många regissörer som deltar i spännande arrangemang under festivalen. Festivalen äger rum på bland annat Zita Folkets Bio och Biografen Sture och invigs med filmen Dr. Rakhmabhai av regissören Ananth Mahadevan som närvarar visningen.

Det är i Sverige ganska okänt att arthouse-inriktade Marathi-filmindustrin är en föregångare till dagens (stora) indiska filmscen. Detta faktum har skymts av den alltmer framträdande Bollywood-filmen som idag dominerar bilden av indisk film.

Totalt nio filmer av kvinnliga regissörer kommer att visas den 20-24 april på Zita Folkets Bio där samtliga regissörer kommer att närvara visningarna. Bland filmerna återfinns bland annat Elizabeth Ekadashi av Paresh Mokash, Nati Khel av Nagesh Bhosle och I Want To Be A Mother av Samruddhi Porey. Filmer som bearbetar aktuella teman om fattigdom, surrogatmödraskap och relationen mellan manligt och kvinnligt i Indien.

Filmernas schema på Zita Folkets Bio:
Dr Rakhmabhai : fre 21/4 kl 18:00
Elizabeth Ekadashi: fre 21/4 kl 20:45
I Am Sindhutai Sakpal : lör 22/4 kl 13:00
Vazandar: lör 22/4 kl 15:30
The Silence: lör 22/4 kl 18:00
Nati Khel: lör 22/4 kl 20:15
Ek Hazarachi Note – 1000 Rupee Note: sön 23/4 kl 16:00
I Want To Be A Mother: sön 23/4 kl 17:45
The Script: sön 23/4 kl 20:15

Filmrecension: Get Out – roligt provokativ skräck-komedi med allvarlig underton

by

Get Out
Betyg 3
Svensk biopremiär 19 april 2017

Get Out är en amerikansk komedi och skräckfilm, skriven och regisserad av Jordan Peele som gör debut som långfilmsregissör. Skräckfilm och komedi – men samtidigt är den en symbolisk skildring av hur svarta diskrimineras och görs menlösa inte bara av rasister utan också av välmenande vita.

Att vita välmående etablerade övre medelklassmänniskor som skulle rösta på Obama för en tredje presidentperiod om det gick är bovarna i en skräckfilm hör inte till vanligheterna, speciellt inte när de som drabbas är svarta människor. Oavsett om tittaren tolkar filmens berättelse som en symbol för hur svarta diskrimineras eller inte är filmen en inlägg som beskriver amerikansk rasism.

Daniel Kaluuya spelar huvudrollen Chris Washington, som är en ung svart man som sedan fyra månader tillbaka är tillsammans med en vit ung kvinna, Rose Armitage (spelas av Allison Williams). Chris är lite nervös, de ska nämligen ut på landet till Rose familj och deras gods. På väg dit frågar Chris om Rose berättat för sina föräldrar att hennes pojkvän är svart. Chris anar att det kan bli besvärligt, vilket det blir, fast på ett helt annat sätt än han kunnat tänka sig sin vildaste fantasi.

Skådespelarna är grymt bra, både när de spelar de mer verklighetstrogna naturalistiska delarna och när filmen är surrealistisk och absurd. Daniel Kaluuya som är född i London 1989 har tidigare varit med i filmer som ”Sicario” och ”Johnny English Reborn”. Räkna med att vi kommer att se och höra mer om honom framöver.

Komedi-delen fungerar bäst. Det roliga ligger i flera scener lite under ytan och ibland är det överdrivet så det blir roligt. Jag gillar den mixen. Skräckdelen är också komisk i en del scener.

Betyg 3 av 5 betyder en bra film, värd att se, men inte en absolut toppfilm. Anledningen till att betyget inte blir högre är att mixen av skräck, komedi och viktigt budskap inte fungerar helt friktionsfritt. Det är inte en film där jag totalt glömmer bort att jag sitter i en salong och helt dras in i filmen.

Filmens svenska leverantör beskriver filmen som en lika delar spännande thriller och provokativ nutidskommentar, skriven och regisserad av Jordan Peele, ena halvan av humorduon Key and Peele och producerad av Jason Blum på produktionsbolaget Blumhouse, som bland annat ligger bakom The Visit, Insidious-serien och The Gift.

Filmrecension: Your Name – en magisk film om livets mysterium

by

Your Name
Betyg 4
Svensk biopremiär 12 april 2017

Har du någonsin haft en dröm som har känts så verklig att den hängt kvar i dig efter att du vaknat? Att det känts som om du har ett parallellt liv i drömmarnas värld? Då är denna japanska animefilm Your Name definitivt något för dig.

Handlingen kretsar kring två ungdomar, Mitsuha som är en ung flicka som bor i en liten ort på landet i Japan och går i gymnasiet och Taki, en ung man som bor i storstaden Tokyo.

Mitsuha är trött på att vara tjej på landet, hon drömmer om ett annat liv långt från sin hemby. Hon säger att hon önskar att hon vore en snygg kille i Tokyo. Hennes önskan går i uppfyllelse när hon somnar. I drömmen blir hon Taki, hon lever Takis liv. Taki lever istället hennes liv, när han somnat. Är det i drömmen eller är det i drömmen de flyttas och de vaknar upp för att leva den andras liv ett dygn? Det är oklart, det låter oss som ser filmen själva känna hur vi vill tolka det som sker.

Varje gång Mitsuha lever Takis liv blir Taki Mitsuha. De lever varandras liv med jämna mellanrum.

Filmen kan ses och tolkas på flera plan. För mig är en nyckel till hur jag upplever filmen vad MItsuhas vän Tessi säger. Tessi är en ung man och vän till Mitsuha. Han är intresserad av de lokala gudarna, själar och reinkarnation, parallella universum och andra existentiella frågor.

För var och en som är öppen för att verkligheten kan vara mer än det vi kan mäta med naturvetenskapliga metoder finns mycket att uppleva med filmen, både i bild och i dialoger och de känslor som filmen kan ge tittaren. Det är en magisk film för den som är intresserad av livets mysterium, av att utforska vad drömmar är, vad medvetande är, vad tiden är, vad själen är …

Det enda negativa för mig var vissa delar mot slutet av filmen, där jag tycker den tar till för mycket Hollywoodmaner.

Your Name har hyllats av kritiker världen över och är en av de största animesuccéerna utanför Japan. Det är den näst mest framgångsrika filmen hittills i Japan efter Spirited Away. Your Name kommer att visas i originalversion med japanskt tal och svensk text samt en version med svenskt tal. De svenska rösterna för huvudkaraktärerna Taki och Mitsuha görs av YOHIO respektive Nova Miller.

Makoto Shinkai har ända sedan debuten, kortfilmen Hoshi no koe (Voices from a Distant Star, 2002) hyllats av många som Hayao Miyazakis tronföljare inom anime-genren. Your Name är Shinkais femte långfilm och den enda anime-film utanför Studio Ghibli som spelat in över 10 miljarder yen på hemmaplan.

Filmrecension: Fast & Furious 8

by

Fast & Furious 8
Betyg 2
Svensk biopremiär 12 april 2017

Gillar du biljakten och explosioner och action med full fart? Då är den här åttonde filmen i Fast & Furious-serien värd biopengarna. Är det ett fan av serien är det förstås självklart att du kommer att vilja se den här också. Allt som du gillar med Fqst & Furious finns här, fast ännu mer fart, ännu fler bilar som flyger i luften och dessutom en ubåt som attackerar. Ja full fart och brinnande bilar och bomber och tuffa hjältar som kan vända på bomber – det får du i övermått. Om du däremot inte är särskilt förtjust i den sorts filmer kan du helt klart använda pengarna till något som ger dig mer. Dessutom är en del av filmens handling lite rörig för den som inte följt serien. Den som inte vet vad de olika karaktärerna gjort i tidigare filmer får inte samma förståelse för vad som händer.

I sin genre är filmen godkänd. All action som kan vara hur storslqgen som helst ger ett äkta intryck. Stuntmännen, stuntkvinnorna och de skådespelare som själva gör de farliga scenerna är skickliga och avdelningen för specialeffekter kan sin sak.

Filmens ena plus för den just för att specialeffekterna är så skickligt gjorda. Det andra pluset får den för att den trots flera av hjältarnas mansgrisiga attityd är jämställd. Flera kvinnor är mer bland hjältarna och den vidriga boven som också är skicklig på sin sak är en kvinna, Cipher, spelas av skickliga Charlize Theron.

Filmen börjar i Kuba där Dom (Vin Diesel) och Letty (Michelle Rodriguez) är på smekmånad, medan Brian och Mia är förtidspensionerade och det övriga gänget är på fri fot. Alla i gruppen skaffat något som liknar vanliga liv. Cipher har dock andra planer. Hon tvingar Dom till att hjälpa henne i sin kamp att skapa globalt kaos och hon vänder honom mot sina vänner.

Ingen kan väl säga att handlingen är jätte-komplicerad även om den har vissa förvecklingar. Det mesta spännande för mig del var att förstå vad som gjorde att Dom gick över till Ciphers och brottslighetens sida.

Jag tror inte att många tycker att filmens handling i stort är särskilt spännande. Själv blir jag väldigt uttråkad av biljakter som bara ökar i styrka och bilarna brinner och bomber exploderar och bildar flyger ut genom hus … Men för sin genre är den godkänd, men om du inte roas av den här typen av action finns det massor andra filmer du kan prioritera din tid och dina biopengar på.

Ett litet plus för den fina miljöerna från arktiska delar av Ryssland, Kuba och New York. Lite kul också att se duktiga norska skådespelaren Kristofer Hivju (känd från Game of Thrones och senaste Beckfilmerna) i rollen som elaka Rhodes.

FILMRECENSION: Lejonkvinnan, vacker berättelse om att vara annorlunda men vilja vara som alla andra

by

Lejonkvinnan
Betyg 3
Svensk biopremiär 7 april 2017

 

Öppningsscenen i filmen är episk i sin snygghet. Så snygg, mullrande ånglok och en förmodad norsk vinter inspelad i 26gradig värme i Tyskland. De fick ha en person som fick lära de tyska statisterna om hur man ser ut när man fryser. Det mesta av filmen är inspelad i Tyskland men det är inget jag tänker på när jag ser filmen.

Rolf Lassgård spelar stationsmästaren som äntligen träffar sin stora kärlek, de får ett barn ihop men hon dör i barnsängen. Det är upptakten till denna snygga norska film baserad på boken Lejonkvinnan. Det är en film om att vara annorlunda, rädslan att sticka ut, att bli sårad. Att sakna och söka kärlek, och sorg, filmen är väldigt sorglig. Människan vill tillhöra en familj och var hittar du din familj.

Visst är de som spelar lejonkvinnan väldigt utsmyckade med en mask, men det finns ett liv och en rörelse i deras ögon och spel. Filmen startar 1912 och du får följa skeendet i fyra olika tidsåldrar i Lejonkvinnan liv. Detta är ingen film för dig som vill bli överraskad av handlingen, för redan långt innan saker sker, så har jag räknat ut vad som ska ske, och jag hade inget fel. Detta är en film som du ska se om du gillar Rolf Lassgård i uniform, även om det i långa stunder är svårt att gilla hans karaktär. Det är en far som säger nej, nej, nej, ja till många saker under filmen. Det finns några scener i filmen som gör ont i mitt pappahjärta, man får inte säga eller göra så.

Det är ändå kul att Lejonkvinnan går upp på bio i Sverige, för den är helt klart värd att se på en bioduk, detta trots att den gått ganska dåligt i Norge och det har funnits en diskussion förkom att filmen är för konstig. Inget som man vill anknyta till. Jag hade tankar om att lejonkvinnan var för söt, inget som jag skulle bli förfärad av om jag mötte på stan.