
Costa Brava, Libanon
Betyg 3
Svensk premiär 21 januari 2022
Regi Mounia Aki
Familjen Badre har lämnat Beirut för livet på landet. I åtta år har de levt långt från stadens föroreningar och korruptionen i staden. I de vackra bergen och dalgångarna har de levt ett harmoniskt liv i samklang med varandra och naturen. En dag reser sig en stor staty över dalen. Staten har bestämt att där skall bli en jättelik soptipp och återvinningsstation. Lastbilar med Beiruts sopor körs in och bildar snart ett berg av sopor. Av återvinning syns inget när plastpåsarna eldas. Livet förändras och också familjens relationer. Alla greppar den nya situationen på olika sätt och rollerna ändras.
Ett sorgligt framtidsperspektiv som redan är aktuellt på många platser. Medan processen med soporna tar mycket plats är personerna svagt beskrivna. Jag saknar känslan för dem. De skildras med sina handlingar men blir ändå anonyma. En djupare och mer inträngande bild av familjemedlemmarna hade gjort filmen intressantare. Nu blir filmen lite för grund och oengagerande efter halva tiden trots ett viktigt ämne.
Filmen är Libanons bidrag till Oscars 2022.




Med glittrande enhörningshorn och paljettshorts dansar de på lastbilsflak, showar i kyrkor och uppträder på ålderdomshem. De är Calendar Girls, Floridas mest hängivna dansgrupp för kvinnor över 60. Kvinnorna i danstruppen vägrar att bli osynliga och tar istället klivet ut i rampljuset med stolthet och glädje. En feelgood-dokumentär om kvinnlig gemenskap med både tårar, humor, åldrande, vänskap och dans.
Morgane återvänder till familjen i den lilla franska byn Villereau för att göra sin första långfilm. Här möter vi hennes aspirerande borgmästare till farbror, den nyförälskade pappan och den bittra och åldrande farfadern. Morgane planerar att fokusera på sin kusin och hennes längtan efter att byta åker mot asfalt. Men männen har en egen vilja och tar snart filmen i helt andra riktningar. Morgane balanserar snart sina egna konstnärliga visioner mot sin kusins integritet och de tre männens allt mer grandiosa planer i en kärleksfullt absurd familjekomedi baserad på den Guldbaggevinnande kortfilmen med samma namn.
I början av 2000-talet gjorde Maud Nycander en film om paret Lena och Johan. Två unga människor som blev blixtförälskade och skaffade barn inom ett år efter att de träffats. När Maud nu kommer tillbaka till dem har de varit tillsammans i 25, har tre mer eller mindre vuxna barn och är mitt uppe i en separation. Genom tillbakablickar till de turbulenta småbarnsåren strax efter millennieskiftet och nedslag i den nutida relationen i transformation skapas en unik skildring av ett av livets stora åtaganden – den livslånga kärleken.
För publik med medföljande barn:TRE NYA FILMER MED ALFONS ÅBERG