• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Filmrecension: De Gaulle: Motståndets pris – ögonöppnare som sätter igång många tankar

12 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Filmrecension: De Gaulle Motståndets pris

De Gaulle: Motståndets pris
Betyg 4
Svensk biopremiär 14 augusti 2026
Regi Antonin Baudry
Skådespelare Simon Abkarian, Simon Russell Beale, Benoît Magimel, Florian Lesieur, Mathieu Kassovitz, Anamaria Vartolomei

En ögonöppnare om vad som oftast pågår bakom ryggen och är dolt för allmänhetens ögon. Vi får följa Charles de Gaulle som var general i Frankrike och vägrade acceptera den franska ledningens beslut att lägga sig platt för ockuperande Hitler-Tyskland under andra världskriget. Efter Tysklands invasion år 1940 reste han till England. Radiotalet: Den 18 juni 1940 höll han ett känt radiotal via BBC där han bad fransmännen att inte ge upp.

På många håll står det att han var ledare för det Fria Frankrike under andra världskriget. År 1940 utnämndes han till brigadgeneral och ledde motståndsrörelsen mot Nazityskland efter det franska nederlaget, samt blev senare landets ledare och president. Det är både sant och inte sant. Efter andra världskriget var regeringschef 1944–1946 samt 8 januari 1959–28 april 1969 Frankrikes president. Men under andra världskriget fick han inte något större stöd av vare sig England eller USA.

De allierade som besegrade Hitler-Tyskland under världskriget var inte direkt ett sammansvetsat gäng. Storbritannien och USA var i princip redo att låta Frankrike förbli under tysk ockupation. När militärmannen De Gaulle kämpade för att samla en styrka som kämpade för ett fritt Frankrike då Tyskland ockuperat Frankrike fick han kämpa mot motstånd från både britterna och amerikanarna. Det är berättelse från andra världskriget som det sällan talats högt upp.

Det är en fascinerande och berörande film om att stå för sin övertygelse och tro på sitt lands rätt att vara ett fritt land. Ibland kan det kännas som att det anses dåligt att vara nationalist, att hedra sitt land, sin nation. Men om vi inte gör det, vad betyder det i förläggningen? Det är intressanta frågor som sätter fart inne i huvudet då vi får följa De Gaulle och hans kamp för ett fritt Frankrike.

När Tyskland ockuperar Frankrike sommaren 1940 flyr regeringen, armén kapitulerar och framtiden ser hopplös ut. Philippe Pétain var den ledare för Frankrike som bestämde att Frankrike inte skulle motsätta sig tyskarnas ockupation. Han ledde den Vichyregim i Frankrike som från 1940 till 1944 samarbetade med tyskarna, vilket gjorde att han efter krig dömdes till döden som landsförrädare. Ett straff som sedan förvandlades till livstids fängelse.

Filmen är en dramafilm om De Gaulle och motståndskampen under andra världskriget men det är samtidigt en film som tar upp allmängiltiga frågor kring om det är möjligt att vara balanserad och se saker ur olika perspektiv undre krig. Finns det något val att vara mitt-emellan när landet man bor i blir ockuperat? Kan man samarbeta med ockupationsmakten utan att sälja ut sitt land?

Presentationen av filmen från pressmeddelandet:
DE GAULLE: MOTSTÅNDETS PRIS är ett storslaget historiskt krigsdrama om mod, ledarskap och övertygelse. En berättelse om en människa som vägrar ge upp när alla andra gjorde det. En man som mot alla odds skapade en armé i exil för det fria Frankrike och skulle komma att förändra Europas historia. En intensiv berättelse om familj, ansvar, tvivel och civilkurage – teman som känns lika angelägna i dag som för över 80 år sedan.

Det är en beskrivning som jag håller med om.

DE GAULLE: MOTSTÅNDETS PRIS är den första av två filmer om Charles de Gaulle och har biopremiär den 14 augusti 2026. Andra delen, DE GAULLE: FRIHETENS RÖST kommer på bio den 30 oktober 2026.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Andra världskriget, DE Gaulle, Filmkritik, Filmrecension

Filmrecension: The End of Oak Street – tja seg och långtråkig och förutsägbar

12 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

The End of Oak Street

The End of Oak Street
Betyg 2
Svensk biopremiär 14 augusti 2026
Regi David Robert Mitchell

Stranger Things blandad med Jurassic Park plus ett lager av blinkningar åt ET. Tja. Är det ett tillräckligt skäl att betala en biobiljett och ägna tid åt att se en film för att den påminner om flera andra filmer? Lite tveksamt om det är värt att lägga tid på att se hur en idyllisk åttiotals-villaområde mystiskt förflyttas till dinosauriernas tid och familjepappan Greg Platt spelas av Ewan McGregor tillsammans med fru (spelas av Anne Hathaway) och deras två barn springa för livet, jagade av dataanimerade dinosauriemonster. Hela det smöriga villaområdet med alla symboliska referenser vi sett genom alla amerikanska filmer förflyttas och alla grannar får springa för sina liv med de flesta blir uppätna på blodigt vis. Njae. Ett mystiskt kosmiskt fenomen sliter bort Oak Street från förorten och förflyttar hela kvarteret till en okänd plats.

Visst, Ewan McGregor är en duktig och charmig skådespelare, liksom Anna Harhaway. Barnen, Brian och Audrey, spelas av Christian Convery och Maisy Stella, som båda trots sin ungdom hunnit med flera filmroller redan. Väl värda att hålla ögonen öppna för framöver. Ett typiskt åttiotalskvarter plus en gullig hund och föräldrar som grälar rätt ofta – det är ingredienser vi sett i många filmer och det räcker inte för att engagera. Av och till var denna film seg och långtråkig och förutsägbar, hur många dinosaurier som än jagade familjen var det svårt att känna något engagemang.

Men att skådespelarna är duktiga är inte särskilt viktigt i en film där den mesta tiden går åt till att springa i panik, jagade av dinosaurier som förstås lagts in med datorteknik. Vill du se film med dinosaurier är väl Jurassic Park-filmer bättre. Vill du se mystik och magi är väl Stranger Things ett säkrare kort, även om båda dessa film- och tv-seriefenomen tappade i kvalitet efter några filmer och säsonger.

Filmen är skriven och regisserad av David Robert Mitchell och producerad av J.J. Abrams, Hannah Minghella, Jon Cohen, David Robert Mitchell, Matt Jackson och Tommy Harper. Stora namn men det märks att de tryckt på knappar de anser säkra för att locka publik. Frågan är om denna film kan konkurserna om publik med sommarens storfilmer Odyssey och nya Spiderman.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: dinosaurier, Ewan McGregor, fantasy, Filmkritik, Filmrecension, The End of Oak street

Filmrecension: Arco – drömsk, magisk och vackert om existentiella frågor och miljön

12 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Filmrecension Arco

Arco
Betyg 4
Svensk biopremiär 14 augusti 2026
Regi Ugo Bienvenu

Den här animerade filmen är drömsk, magisk och vacker men också skrämmande kring frågor om miljöförstöring, klimathotet och existentiella frågor. Den är verkligen svår att sätta betyg på. Om målgruppen är vuxna skulle betyg bli högre. Men om målgruppen är barn är jag betydligt mer tveksam.

Berättelsen har flera starka teman: miljöförstöring och extremväder och tar upp existentiella frågor kring vad tid är. Att en sådan berättelse vänder sig till familjer i dagens värld säger något om vad barn kommer att möta när de är vuxna. Det är helt andra teman än sagorna om Rödluvan eller Hans och Greta, som ju också har skrämmande inslag men av annat slag än filmen Arco. Är det bra för små barn att ta upp dessa existentiella teman som små eller är det bättre att ta upp det senare? Det är en svår fråga som jag inte vet vem som kan ge bestämt svar på. På svenska biografer visas den med en gräns på elva år, vilket betyder att barn som fyllt sju år får se den om de är i sällskap av en vuxen.

Tänk om regnbågar faktiskt är tidsresenärer som flyger över himlen? Kan människor som lever långt fram i framtiden resa genom tiden och kan en liten pojke från oändligt långt fram i framtiden ta sig bakåt i tiden till 2075 och träffa en tioårig flicka som han blir vän?

Arco är en liten pojke långt fram i framtiden som lever med sina föräldrar och sin storasyster. De bor högt upp i träd, där de har en slags hus. Arcos mamma och pappa och storasyster gör tidsresor där de åker i sina regnbågsdräkter och besöker olika tider. Arco är sur över att han inte får göra sådana resor. Det är inte tillåtet för honom förrän han fyllt tolv år. Hans stora dröm är att få besöka den tid då dinosaurier vandrade på jorden. När hans föräldrar och syster inte ser det tar hans systern regnbågsdräkt och flyger iväg.

Arco hamnar dock inte inte dinosauriernas tid. Han hamnar i år 2075 där en tioåriga flickan Iris hittar honom då han kraschlandat. Det är inte bara Iris som hittar honom, tre mystiska vuxna män ser när han landar och försöka få tag på honom. Iris lever ett helt annat slags liv än Arco van vid. Hennes föräldrar jobbar långt bort så oftast träffar hon dem bara virtuellt. En robot tar hand om Iris och hennes babybror Peter. Det är två olika former av framtid som möts. Intressant och tankeväckande.

Iris och Arco blir vänner och efter en del äventyr ska Iris hjälpa Arco att ta sig hem igen, vilket inte är så lätt. De ger sig iväg genom en värld som hotas av miljöförstöring och extremväder .

Filmen har fått fina priser och tog pris som bästa film i Annecy Animation Festival och pris som bästa animerade film på European Film Awards 2026. Den var nominerad till både Oscarspris och Golden Globes i klassen Bästa animerade film.

Animationen är imponerande vacker och handlingen både tänkvärd, spännande och överraskande. Men det är viktigt att den vuxne som tar med barn som är under elva år ger sig tid efteråt att prata med barnen om vad de sett. För övrigt tycker jag också barn som är elva, tolv och tretton kan vilja prata om filmens budskap och teman efteråt. Filmen visar med originalspråk, franska, med undertexter på svensk och de allra minsta barnen kan oftast inte läsa undertexterna.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Animerade film, ARco, Extremväder, Filmkritik, Filmrecension, Klimathot

Filmrecension: Hjärtat Mitt

11 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Hjärtat Mitt

Hjärtat mitt
Betyg 4
Svensk biopremiär 14 augusti 2026
Regi Margherita Spampinato

En hjärtevärmande berättelse om ett möte mellan två generationer, om vardagens små mirakel och om konsten att hitta vad det är som spökar i ett gammalt hus.

En film som hyllats runt om på filmfestivaler. Filmen hade världspremiär i Locarno där den vann både Special Jury Prize CINÉ+ för Bästa debut och Pardo-priset för Bästa kvinnliga skådespelare till Aurora Quattrocchi. I maj 2026 prisades filmen dubbelt vid 71:a David di Donatello-galan och regissören Margherita Spampinato tilldelades även Women In Motions Emerging Talent Award i Cannes.

Tant Gela (spelas av Aurora Quattrocchi) är en äldre kvinna som inte har egna barn men nu lovat att under sommaren ta hand om sin systerson Nico. Det är med viss motvilja hon gått med på det. Nico (Marco Fiore) dyker upp och två världar kolliderar. Nico är inte glad över att tvingas bo hos tant Gela under sommaren. Hans favorit-barnflicka har gift sig så han kommer inte att ha henne som barnflicka mer och han saknar henne så. Han vill helst hålla på med sin mobiltelefon medan tant Gela tillhör den gamla stammen som inte alls tycker om mobiltelefoner. Det blir en krock direkt.

Gela umgås med andra äldre kvinnor i en tillvaro där de spelar kort och religion, vidskepelse, hemligheter och vardagsliv flyter ihop. För Nico är det en konstig tillvaro, helt annorlunda än vad han är van vid.

Nico kämpar för att återfå sin konfiskerade mobiltelefon och Gela försöker få honom att leva i verkligheten. Fast hennes syn på verkligheten, förstås. Nico å sin sida försöker få tant Gela att berätta om sig själv, han försöker få henne att bli mer öppen. De är så olika och det blir kollisioner och missförstånd med samtidigt lär de sig något av varandra. Ett band av förståelse och värme växer sakta fram mellan dem. De är en varm film som säger en hel del om vad olika generationer kan lära av varandra.

Filmen är inspirerad av regissören Margherita Spampinatos egen barndom.

​ 

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Se trailern för The X-Files: I Want to Believe – Vrach Frankenshtey – med Fox Mulder och Dana Scully

7 augusti, 2026 by Redaktionen

Se trailern för The X-Files: I Want to Believe - Vrach Frankenshtey - med Fox Mulder och Dana Scully

Den officiella trailern och huvudbilderna för Chris Carters regissörsversion ”The X-Files: I Want to Believe – Vrach Frankenshteyn” har släppts. Filmen har premiär den 14 augusti 2026 på Disney+ och Hulu. Originalfilmen ”The X-Files: I Want to Believe” från 2008 kommer också att finnas tillgänglig samma dag.

Ett pressmeddelande berättar:
När en grupp kvinnor mystiskt kidnappas blir det ett fall direkt ur The X-Files. Åratal efter att ha lämnat FBI dras Fox Mulder och Dr. Dana Scully tillbaka från skuggorna när en federal agent försvinner spårlöst. I ett fall du aldrig skulle se på TV är deras enda ledtråd en vanärad, avsatt präst som påstår sig ha fruktansvärda psykiska visioner av brottet. Tvingade att konfrontera spökena från sitt förflutna måste partnerna navigera i ett kyligt vinterlandskap och ett ännu mörkare mänskligt monstruöst monster. Sanningen om dessa brott finns där ute någonstans … och det kommer att krävas Mulder och Scully för att hitta den.

Arkiverad under: Film, Scen, Toppnytt Taggad som: Dana SCully, Disney +, Fox <Mulder, X-Files

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 634
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

En vacker och lekfull fullträff – Bobo Stenson trio i Lerum

1/11 2026 Dergårdsteatern i Lerum … Läs mer om En vacker och lekfull fullträff – Bobo Stenson trio i Lerum

Godzilla Minus Zero – storslagen och medryckande

Godzilla Minus Zero Betyg 4 Svensk … Läs mer om Godzilla Minus Zero – storslagen och medryckande

Filmrecension: Jävla karlar

Jävla karlar Betyg 3 Svensk biopremiär 6 … Läs mer om Filmrecension: Jävla karlar

Recension av tv-serie: Bytet – välgjord läskig rysare

Bytet Betyg 4 Global premiär på Netflix … Läs mer om Recension av tv-serie: Bytet – välgjord läskig rysare

Alltför speedig redogörelse utvecklas till skoningslös skräck – Girls and Boys på GEST

Av Dennis Kelly Regi: Kristina … Läs mer om Alltför speedig redogörelse utvecklas till skoningslös skräck – Girls and Boys på GEST

Lika förunderlig som beundransvärd bedrift – Svensk sextett firar Miles Davis 100 år via Milestones & Kind of Blue

30/10 2026 Nefertiti i … Läs mer om Lika förunderlig som beundransvärd bedrift – Svensk sextett firar Miles Davis 100 år via Milestones & Kind of Blue

Teaterkritik: Sista meddelandet – en oerhört realistisk berättelse som kryper under skinnet och inte går att skaka av sig

Sista meddelandet Av Nina … Läs mer om Teaterkritik: Sista meddelandet – en oerhört realistisk berättelse som kryper under skinnet och inte går att skaka av sig

Ojämn omdaning av standards – Ember med Ellas Kapell

Ellas Kapell Ember 3 Inspelad … Läs mer om Ojämn omdaning av standards – Ember med Ellas Kapell

The Fray – en energiinjektion med hjärtat på rätt ställe

Betyg: 4/5 Det är lätt att … Läs mer om The Fray – en energiinjektion med hjärtat på rätt ställe

Fin nattmiljö i Ester Chiedza Roxberg och Maya Jönssons Gosedjurstaxin

Titel: … Läs mer om Fin nattmiljö i Ester Chiedza Roxberg och Maya Jönssons Gosedjurstaxin

Mysig magi och eskapism i Elsa Beskows Puttes äventyr i blåbärsskogen

Titel: Puttes äventyr i … Läs mer om Mysig magi och eskapism i Elsa Beskows Puttes äventyr i blåbärsskogen

Teaterkritik: Doktor Glas med Jens Hultén – bjuder in oss till en tidlös inre värld

Foto Robert Jadenfelt Wereckipr Doktor … Läs mer om Teaterkritik: Doktor Glas med Jens Hultén – bjuder in oss till en tidlös inre värld

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in