• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Krönikor

Nu måste alla myndigheter granskas – och speciellt Transportstyrelsen

28 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

Den ena skandalen efter den andra kommer i ljuset nu. Den ena myndigheten efter den andra visar sig ha haft folk i ledningen som anser sig ha rätt att lägga enorma pengar på fester.
Säpos som hade Bond är ett skrämmande osmakligt exempel och att det nu visar sig att FRA är storslösare, det förvånar mig inte ett dugg. En myndighet som jobbar med att att bevaka folket drar troligen till sig en särskild slags personal.

Men det finns myndigheter som slösar med skattebetalarnas medel på annat sätt också. Ta Transportstyrelsen som ett exempel. Vilken service erbjuder de medborgarna? Ofta väldigt usel och så fördröjd att det är ren skandal.
För två år sedan blev jag bestulen på min plånbok och där låg mitt körkort. Att spänna körkortet gick lätt, det kunde jag göra via Internet. Två dagar sedan fick jag ett telefonsamtal. En man hade hittat min plånbok: rensad på pengar med körkortet fanns kvar. Då försökte jag kontakta Transportstyrelsen för att dra tillbaka förlustanmälan. Det var omöjligt att få kontakt med en levande själ på Transportstyrelsen. Jag satt i telefonkö i mer än en halvtimme flera gånger – sedan hade jag bara inte tid att sitta ännu längre i telefonkön utan gav upp. Jag mailade dem och fick inget svar, jag skickade vanligt brev till dem. I mail och i brev berättade jag att körkortet kommit tillrätta och så bad jag om något svar från dem, så jag visste att de fått mitt brev. Jag ville veta att körkortet inte var spärrat. Det är bra att veta när jag hyr bil, till exempel. Nej, jag fick inget svar att Transportstyrelsen.

Ska de ha löner av våra skattepengar när deras servicenivå inte är högre än så?

Jag kan dra upp massor av fall som visar hur usel Transportstyrelsens service är. I slutet av maj skickade en ung man jag känner in en ansökan om tillstånd att ta körkort. Nu har tre månader gått och han har inte fått något svar.

Nej, det är skandal.

Jag har ingen aning om ifall Transportstyrelsen lägger pengar på stora fester istället. Det spelar ingen roll. De slösar med våra skattemedel när de inte kan upprätthålla högre service till oss medborgare.

Nu är det dags att granska alla myndigheter – och då är det inte alls bara vilka fester de har och hur de gör upphandling till dem som bör granskas. Vad ger myndigheterna för service till oss medborgare? Behandlar myndigheterna oss medborgare som kunder de är rädda om, eller behandlar de oss som lägre stående varelser som får ta vad vi får?

Nu måste alla myndigheter granskas, som Socialdemokraterna föreslår.

Relaterat: Aftonbladet och Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, FRA, Säpo, transportstyrelsen, samhälle, politik, skandal, slöseri, skattemedel

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: FRA, Politik, samhälle, säpo, Skandal, skattemedel, slöseri, socialdemokraterna, transportstyrelsen

Moderaterna är på väg att sätta stopp för det svenska musikundret

23 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

Sverige är en stor musiknation – och vår musikexport ger många jobb. För en levande musikbransch består av mycket mer än musiker. Det är ljudtekniker, det är pr-folk,  det är webbutvecklare, det är festivalarrangörer, journalister och mycket mer.
Ja musik ger många jobb.

Vi lever i en helt annan värld än under 1950-talet. Idag finns det många som lever heltid på att arrangera musikfestivaler, exempelvis.

Ja skulle ens Spotify finnas om inte musikintresset var så stort?

Estetiska ämnen är viktiga, jätteviktiga. På flera sätt.
För samhället: för att estetiska ämnen ger jobb i en modern värld.
För att människor som sysslar med estetiska ämnen vidgar sin fantasi vilken är viktigt för människor inom alla yrken.
För att människor som håller på med estetiska ämnen utforskar livets villkor. Ett liv utan reflektion är meningslöst.

Nu vill Moderaterna att bara ett fåtal elever ska få gå estetiska program i gymnasiet berättar Svenska Dagbladet.

Moderaterna vill inte ha en levande kultur – för en levande kultur kräver att många tar del av den och är med och utvecklar den. Genom att ha ett mycket smalt urval av vilka som får ägna sig åt estetiska ämnen kan Moderaterna effektivt strypa experimenterande och utvecklande av musik, konst, dramatik, dans och andra estetiska ämnen.

Det är så feltänkt allt igenom och bygger på en usel människosyn.
Människor som inriktar sig på och studerar estetiska ämnen kommer att hitta sätt att försörja sig på.

Moderaterna däremot tror uppenbarligen inte på människors egen drivkraft att hitta försörjning.
Moderaterna tror uppenbarligen inte heller på frihet utan vill som en stalinistisk statlig institution bestämma vad människor ska satsa på. Moderaterna går efter riktlinjen att staten vet bäst.
Ruskigt, ruskigt …

Moderaternas politik kommer att effektivt ta död på det svenska musikundret och andra nya marknader. Vi vet inte hur samhället ser ut om femtio år, det är de som föds nu och deras barn som kommer att skapa den världen. Vad Moderaterna gör är att de försöka låsa in framtiden i ett format som passade för 60 år sedan.

Ja Moderaterna skyller förstås på Arbetslinjen (detta hemska ord som alltför starkt påminner om något som stod på tyska över ingången till vissa förvaringsplatser, men det ska vi inte gå in på här).
Moderaterna menar att de unga som går de estetiska programmen i gymnasiet har svårt att få jobb.

Men då är det ju svårigheterna att få jobb som ska angripas, inte människors lust att fördjupa sig i estetiska ämnen. Starta fler högskoleutbildningar i estetiska ämnen istället, så ungdomarna kan fördjupa sitt kunnande och därefter vara mer rustade för att skapa jobb. Ja utbilda dem också i att driva eget, starta fler center som är till stöd för egenföretagare, skapa mötesplatser mellan tekniska utbildningar och estetiska, skapa mötesplatser mellan riskkapitalister och människor med estetisk bakgrund …

Det finns mycket, mycket att göra för att skapa jobb inom den estetiska branschen.

Relaterat: Dagens Nyheter och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om Moderaterna, musik, skolpolitik, samhälle, estetiska ämnen, gymnasiet

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: estetsika ämnen, gymnasiet, Musik, samhälle, skolpolitik

Dallas – tankar kring återkomsten

21 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

Dallas – avsnitt 1 av nya versionen
Tv4 – 20 augusti 2012
Betyg 3

Ja då har väl årets mest hajpade tv-comeback inträffat. Tio nyinspelade avsnitt av Dallas, kultserien som alla älskade att hata, har köpts in av tv4 och på måndagskvällen 20 augusti visades första avsnittet.

Det var nog inte heller många som missat att programmet skulle visas. Över hela stan hänger stora affischer för Dallas och den som någon gång haft på tv4 eller dess systerkanaler lär inte heller ha missat trailern för programmet.

Hur var det nu att se första avsnittet?

Utgångspunkten är förstås helt olika beroende på om tittaren var en person som älskade att följa Dallas förr eller om det var en tittare som hatade Dallas. Själv var jag inget fan av Dallas, för mig var Falcon Crest den såpa jag följde, åtminstone de första säsongerna innan den ballade ur och Richard Channing blev för elak.

Nå åter till Dallas. JR och Bobby är kvar liksom Sue Ellen. JR pch Bobby har var sin son – John Ross är JR:s son och Christopher är Bobbys adoptivson. De två unga männen är på väg in i en minst lika stor konflikt som deras fäder en gång var involverade i.
John Ross och Christopher konkurrerar om det mesta: om ranschen, om kvinnor, om olja och andra energifrågor.

Det är lite lustigt det där med åldrar. JR och Bobby har självklart åldrats, tiden har ju gått såväl i serien som i verkligheten. När serien gick under 1980-talets början var jag ju också yngre och i mina ögon var Bobby och framför allt JR gamla gubbar redan då. Nu är jag väl i den ålder de var då och i mina ögon är dom fortfarande gamla gubbar.

Jo, jag kan konstatera att intrigerna som krumbuktar sig och går i virrvarr är minst lika skickligt vävda nu som då – och en del intriger kan vi förutsäga men några får riktiga överraskande vändningar: precis så som det ska vara. Det är naturligtvis skickligt manusarbete som ligger i botten. Det är meningen att vi som tittare ska kunna förutsäga en del händelser för att känna oss delaktiga och några överraskningar måste vara överrumplande.

Jag kan lugnt säga att JR är minst lika jävlig nu som då. Det är liksom skönt att vissa saker inte ändras. Bobby är fortfararde god och lite väl självgod. Sue Eller var med i första avsnittet men hade inte så mycket del i intrigerna, men jag tror hon kommer att ha det. Hon behövs för att det ska bli en dimension till i intrigerna. Hon lär stå på sin sons sida men det betyder inte att hon alltid kommer att stå på samma sida som JR.

Det bästa med första avsnittet var dock signaturmelodin. Den är kul nu så det förslår. Jag ryste när den ekade ur tv:ns högtalare. Musiken väcker minnen från den tiden, väcker minnen från livet då. Den signaturmelodin hördes ju i bakgrunden ofta – när jag hälsade på mina föräldrar och i andra sammanhang. Den väcker till liv minnen över tankar och diskussioner vi förde då om tv och om amerikansk kultur och den väcker till liv minnen över känslor och annat som fyllde mig under 1980-talets början.

Tv-serien Dallas har en intensiv start och sänds tre kvällar i rad första veckan, alltså måndag, tisdag och onsdag kväll i tv4 och sedan ska den sändas en gång i veckan.

Första avsnittet var OK, det var som ett klassiskt Dallasavsnitt – och väl så mycket bättre än alla uttjatade Robinson-versioner och annat som sänds i flera säsonger än de borde.

Läs även andra bloggares åsikter om tv, recension, Dallas, tv4

Arkiverad under: Krönikor, Recension, Scen Taggad som: Dallas, Recension, tv, TV4

Gainesville – vuxenfestivalen som behövs: bilder och intryck

18 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

En bra blandning av artister, från det punkrockiga The Nomads till indiepoppiga Loosegoats, ljuva vemodiga Anna Järvinen och rutinerade singer/songwwritern Nick Lowe. Gainesville bjöd på en enormt bra komponerad festival.

Gainseville är en mysig musikfestival på Djurgården i Stockholm som arrangerdes för första gången 17 augusti – mitt under kulturfestivalen i Stockholm vågade arrangören ta upp konkurrensen med ett projekt där besökarna måste betala för biljetten medan kulturfestivalens flesta arrangemang är gratis.

Gainesville har marknadsförts som en vuxenfestival vilket också märktes. Där fanns flera olika sorter vin att avnjuta och ölsorterna var också mer genomtänkta än på festivaler annars. Där fanns ordentligt med sittplatser runt om i området och massor av sköna djupa strandstolar att sjunka ner i och på lagom avstånd kunna avnjuta artisterna med något att dricka i handen. Programmet var också uppd

Det var oerhört skönt att vara på en festival där inte folket trängs – om det var ett artist som jag ville komma nära scenen för att se då var det hur smidigt som helst att ta sig fram dit. Och publiken stod med behagligt avstånd från varandra också, ingen ställde sig framför någon så att sikten skymdes. Det har jag ju upplevt ofta på andra festivaler där många unga helt ogenerat tränger sig fram och ställer sig framför en som stått länge på sin plats för att se bra och plötsligt är allt man ser håret bakifrån på en hoppande och skuttande helt självisk person.

Programmet på scenen hade pauser emellan, vilket var bra för att då kunde alla hinna köpa något att äta eller dricka eller samtala en stund. Nej, samtala gick tyvärr inte så lätt mellan uppträdandena heller eftersom då spelade DJ:s och på ena halvan av området spelades det på så hög volym att det knappt gick att samtala. För övrigt var arrangemanget så perfekt komponerat att jag hoppas att Gainesville har kommit till Stockholm för att stanna.

Artisterna jag såg: Den amerikanska singer/songwritern Sophie Knapp, som har jämförts med Kate Bush. Den jämförelsen håller jag inte riktigt med om, men jag var imponerad av Sophie Knapps framträdande. Hon behöver inte jämföras med någon annan, hon står bra för sig själv.

Anna Järvinens vackra stämma njöt jag av tillsammans med Reine Fiske på gitarr. En bra kombinatine.

Loosegoats var jättekul att få se. Bandet är väl ett ganska traditionellt indieband med stark influens av folkrock med en keyboardist, en trummis, en basist och två gitarrister varav den ene är sångaren.
Vem som är deras stora inspiration var rätt tydligt när sångaren deklarerade:
– Vi måste ta varje tillfälle i livet att spela Tom Pettylåtar
Och så drog de igång sången ”She´s My Girl”.

Publiken gillade, många skakade i takt och några dansade. För den som vill höra dem live igen kan jag tipsa om att de spelar på Nalen i höst.

Med Nomads blev det fullt fart med punkrockiga takter och därefter kom finalen med Nick Lowe på scen. Bara han själv, Nick Lowe, med sin halvakustiska gitarr och sin något soulhesa röst blev det en vacker och intim spelning. Han är så rutinerad att han kan få en festivalspelning att upplevas som intim.

Tyvärr missade jag festivalens tre första spelningar med Tomas Andersson Wij, Karima Franscis och Gustaf Törling.

Foto: Calle Andersson /ESP

Läs även andra bloggares åsikter om Gainesville, musikfestival, Stockholm, The Nomads, Nick Lowe, Loosegoats, Anna Järvinen, Sophie Knapp

Arkiverad under: Krönikor, Musik, Recension Taggad som: Anna Järvinen, Gainesville, Loosegoats, Musikfestival, Nick Lowe, Sophie Knapp, Stockholm, The Nomads

Ryssland är en religiös diktatur

17 augusti, 2012 by Rosemari Södergren

Världen över kommer protesterna att eka. Det är ett som är säkert.

De tre åtalade tjejerna punkgruppen Pussy Riot – Nadezjda Tolokonnikova, Maria Aljochina, och Jekaterina Samutsevitj – har dömts skyldiga till huliganism motiverat av religiöst, berättar DN.

De sjöng ”Guds moder, ta bort Putin”, men bara en minut in i framträdandet fördes de bort av vakter. Kvinnorna, samtliga mellan 22 och 30 år, har varit frihetsberövade sedan mars.

Domstolen anser att uppträdandet i Frälsarkatedralen var ”blasfemiskt” och att medlemmarna var medvetna om att deras agerande skulle förolämpa troende. Kvinnorna har enligt domstolen begått ett ”allvarligt brott mot allmän ordning”.

De var åtalade för efter vad som av ryskt rättsväsende beskrivs som en regeringskritisk aktion i Frälsarkatedralen i Moskva.

Ryssland här därmed visat för omvärlden att nationen inte är någon demokrati utan en stat som drivs av religiösa makthavare. I en demokrati råder yttrandefrihet.

Det är förfärligt att Ryssland backat tillbaka till en tid då religiösa krafter kan strypa rätten att uttala sig och demonstrera.

Runt om i världen kommer demonstrationerna och protesterna – det är ett som är säkert.

Här kan du maila till den ryska ambassaden och protestera.

Relaterat:
Aftonbladet Debatt och Aftonbladet och Svenska Dagbladet

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 35
  • Sida 36
  • Sida 37
  • Sida 38
  • Sida 39
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 103
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in